ETISKA OVERVAGANDEN OCH BESLUTSTEORI
3. Sammanfattning
Hierarki-ansvarighetslinjen serrollinnehavarna, speciellt i organisationstoppen, som an
svariga för organisationens handlingar. Det är den Weberska modellensom bygger pä klara befälslinjerochklartavgränsadeansvarsområden. Den funge
rarmoraliskt baraom ledarna har möjlighet att påverka vadsom sker längrener i hierarkierna, dvs om degenom sina åtgärder kundeha åstadkommitannor
lunda organisationshandlingar. Modellen kan placera ansvaret men tar inte hänsyn tillde många händerna. Kollektivansvarighetslinjen menar enderaatt allainvolveradeindivider bär ansvar för organisationensbeslut eller att kollek
tivet, snarare än någon enskildindivid, bär ansvaret. I ingetdera fallet blir det frågan om någon egentlig ansvarighet. Modellen tar i hög grad hänsyn till många händer,mendenkaninteplaceraansvaretpå ett rimligt sätt. Personlig-hetsansvarighetslinjen hävdaratt en individ har ansvar om hans handlingar eller uraktlåtenhet att handla orsakat effekten (kausalmomentet), och omhans val av åtgärder inte kan tillskrivas okunnighet eller tvång. I organisationer ger mångahänderproblem medatt spåra orsakerna27).
Det finns ytterligare en nivå att ta hänsyntill. Organisationsforskningenhar i ökande utsträckning konstaterat att interorganisationsnivån (eller kanske sna rareinteraktörsnivån) generellt är av stor viktvid analys av organisationsbete-ende. Frågan är om det inte finns skäl att beaktadenna nivå även videtikstu diet? Åtminstone någonforskare hävdar att detta ärnödvändigt och det förefal
ler klart att han har rätt28).
Hurska vi angripaproblemet med etikiinteraktörsmiljö mellan organisatio ner?Som nämnts finnsdet tendenser till att individens känsla för ansvar tunnas ut vid medverkan iorganisationers verksamhet. Man vågar förutsätta attdenna uttunning i varje fall inte blir mindremarkant i interaktörsnätverk än i organisa
tioner. Interrelationerna mellan olika aktörer (kollektiv och individer) blir så oerhörtkomplicerade att det är nästanomöjligt att klargöra vemsombär ansva
retför resultaten. Mankan emellertidockså notera, attaktörer som verkarimil jöer med flera organisationskulturer involverade harstörre utsikteratt blimed vetnaom socialiserings- ochdisciplineringseffektema. Därmed ökarderas för
utsättningar att stå fria gentemot lojaliteter som kan leda till oetisk verksamhet.
Individens känsla för sitt eget ansvar kan med andra ord förväntas öka med interaktörsnätverken29).
vara för handen. För det andra arbetar modellerna i ett individperspektiv medan politiskabeslut vanligen tillkommer i kollektiv.För attfä en realistisk analys avhurdetetiska övervägandet faktisktgår till är det nödvändigt att i mo
dellerna inkorporera lägremedvetenhetsnivåer och kollektiva processer. Huru vida detta också ska prägla utformningen av normativa modeller för etiska övervägandenärenannan fråga.
Det finns en omfattande diskussion kringfråganomindividers ansvar ikol lektiv. Framför allt har krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten upp märksammats.Detär lätt att finna exempel pä ohyggliga brott även från senare tid.Förövarna av illdåden försvaras med att debara lytt svårtolkade orderi be
svärliga situationer. Överordnadesomgivet ordernbefann sig på sådant av
stånd från händelserna, attdealdrigkunnat föreställasig att det skulle upp komma situationer, där implementeringen fick såolyckligaföljder. Att utkräva ansvar undersådana omständigheter har ofta uppfattas som orimligt. Både när het och avstånd medför således befrielsefrånansvar30). van Gunsteren karak
teriserar detta som»A magnificent arrangement inwhich everyone is safe except the victims«31).
Pådennapunkt finns det anledning att ta ställning: aktören har alltid indivi duellt ansvarförsina åtgärder,och han är skyldig att etiskt pröva den verksam
het som han medverkar i. Den omständighet attorganisationens elleraktörsnät verketskomplexitetförsvårar möjligheterna till kontroll medför inte något av
kall på det moraliska ansvaret. Om organisationsprocedurernaär sådana,att de ständigt leder till etiskt tvivelaktiga beslut, bördenetisktansvarsfulleaktören inte stillatigande åse dette32).
Litteraturförteckning
Anderson, Charles W. 1979: The Place of Principles in Policy Analysis, in: The American Political Science Review, Vol 73 s. 711-723.
Arendt, Hannah 1965: Eichmann in Jerusalem. A Report on the Banlity of Evil, rev.ed., Har- mondsworth, Middlesex: Penguin Books 1976
Asplund, Johan 1987: Det sociala livets elementära former. Göteborg: Bokförlaget Korpen Boling, T Ed win-John Dempsey 1981 : Ethical Dilemmas in Government: Designing an Organizatio
nal Response, Public Personnel Management Journal. Vol. 10, s. 11-19.
Cooper, Terry L. 1986: The Responsible Administrator. An Approach to Ethicsfor the Administra
tive Role. Millwood, NY: Associated Faculty Press
Downie, RS 1964: Government Action. Some Principles and Concepts of Liberal-Democracy, Lon
don: MacMillan
Frankena, William K 1973: Ethics. Englewood Cliffs NJ: Prentice Hall, 2nd ed
French, Peter A 1972: Individual and Collective Responsibility. Massacre at My Lai. Cambridge Mass: Schenkman Publishing Company
van Gunsteren, Herman R 1986: The Ethical Context of Bureaucracy and Performance Analysis, in: Franz-Xaver Kaufmann - Giandomenico Majone - Vincent Ostrom (eds): Guidance, Control and Evaluation in the Public Sector. Berlin: Walter de Gruyter, s. 265-278
Hampshire, Stuart 1983: Morality and Conflict. Oxford: Basil Blackwell
Hart, David K 1984: The Virtuous Citizen, The Honorable Bureaucrat, and »Public« Administra
tion, in: Public Administration Review. Vol. 45, s. 111-120.
Lundquist, Lennart 1987: Implementation Steering. An Actor-Structure Approach. Lund/Brom- ley : Studentlitteratur/Chartwell-Bratt
Ofstad, Harald 1982: Ansvar och handling. Inledning till moralfilosoflska problem. Stockholm:
Prisma
O’Toole Jr, Laurence 1985: Diffusion of responsibility: An Interorganizational Analysis, in: K Hanf-Th A J Toouen (eds): Policy Implementation in Federaland Unitary Systems. Dorhrecht;
Martinus Nijhoff Publishers, s. 201-225
Rohr, John A 1978: Ethics for Bureaucrats. An Essay on Law and Values. New York: Marcel Dekker
Seadler, Stephen E 1978: Ideologic Essentials of Public Administration, in: John W Sutherland (ed): Management Handbook For Public Administrators. New York: van Nostrand Reinhold Company, s. 157-199
Thompson, Dennis E 1980: Moral Responsibility of Public Officials: The Problem of Many Hands, in: The American Political Science Review. Vol. 74, s. 905-916
Thompson, Dennis F1985: The Possibility of Administrative Ethics, in: Public Administration Re
view, Vol. 46, s. 555-561
Thompson, Dennis F1987: Political Ethics and Public Office. Cambridge, Mass.: Harvard Univer
sity Press
Thompson, Kenneth W 1983a: Ethics and Foreign Policy, in: Francis Canavan (ed.): The Ethical Dimension of Political Life. Durham, NC: Duke University Press, s. 17-27
Trusted, Jennifer 1987: Moral Principles and Social Values. London: Routledge and Kegan Paul Warwick, Donald P 1981: The Ethics of Administrative Discretion, in: Joel L Fleishman - Lance Liebman - Mark H. Moore (eds.): Public Duties. The Moral Obligations of Government Offici
als. Cambridge, MA: Harvard University Press, s. 93-141
Yates Jr, Douglas T 1981: Hard Choices: Justifying Bureaucratic Decisions, in: Joel L Fleishman- Lance Liebman-Mark H. Moore (eds) 1981, s. 32-51
Noter och hänvisningar
1) Jf. Frankena 1973: s. 12.
2) Se Ofstad 1982: s. 23f.
3) Se Hampshire 1983: s. 2.
4) Se Hampshire 1983: s. 102.
5) Jf. Anderson 1979: s. 712.
6) Se Cooper 1986: s. 14ff.
7) Jf. t.ex. Downie 1964: s. 35f.
8) Se Downie 1964: s. 18ff.
9) Se Ofstad 1982: s. 38f).
10) Se Trusted 1987: viii.
11) Jf. Asplund 1987: s. 246.
12) Se Asplund 1987: s. 246.
13) Se Cooper 1986: s. 150ff og Asplund 1987: s. 247ff.
14) Se Hart 1984: s. 115.
15) Jf. Thompson 1980: s. 906.
16) Se Thompson 1981: s. 909, 1987: s. 61ff.
17) Jf. Thompson 1980: s. 909.
18) SeSeadler 1978: s. 162.
19) Se Thompson 1983: s. 25.
20) Se Rohr 1978: s. 9.
21) Se Warwick 1981: s. 115.
22) Se Warwick 1981: s. 117ff.
23) Se Yates 1981: s. 45f.
24) Se Rohr 1978: s. 65f, 75.
25) Se Fleishman 1981: s. 53f.
26) Thompson 1980: s. 905ff.
27) Se Thompson 1980: s. 906ff, 1987: s. 40ff, jf. indelningen hos Downie 1964: s. 39ff.
28) Se O’Toole 1985.
29) Jf. O’Toole 1985: s. 210ff.
30) Jf. French 1972.
31) Se van Gunsteren 1986: s. 275.
32) Jf. Thompson 1980: s. 914f, 1985: s. 559f.