Arena-Agenda-Aggregering-Tidshorisont-Kongruens

Några sannolika och för partierväsentliga effekter avinternationalisering skall i det följande diskuteras under följande rubriker:

- a) förändring av »demos« (välj arbefolkning) - b) förändringav arena

- c) förändring av agenda

- d) förändringav issue-aggregering/disaggregering - e) förändringavtidshorisont

- f) förändringav kongruens/inkongruensmellanolikabeslutsnivåer ad a), förändringav »demos« :Arbetskraftens fria rörlighet kommer att med­ föraproblem angående medborgarskap och rösträtt. Redan nu förekommer på sina håll (lokal) rösträtt för invandrare, som bott enviss tid i sitt nya land. Om detta blir en generell tendens och om stora folkförflyttningar äger rum,kommer väljarbefolkningarna att heterogeniseras, vilket måste få effekter på partiernas beteende, såväl på väljararenan som påden parlamentariska arenan.Partierna har redan nuproblemi dettaavseende,eftersomdenekonomisk-tekniskaoch kulturella utvecklingen fortskridande medför enökad social heterogenisering;

stora folkförflyttningar kommer att accentuera dettaproblem. Man kan före­

ställa sigåtminstone två olika partireaktioner (vilka intenödvändigtvis uteslu­

ter varandra): dels en ökadtendens att uppträdasom »catch-all-partier«, dels en ökad tendens till att bygga upp ett parti som en koalition avminoriteter(jf. de båda stora amerikanska partiernai detta avseende). I extremafall kan man tänkasig bildandetav speciella invandrarpartier.

ad b), förändring av arenan: Ombeslutskompetens för vissafrågor flyttas frånen arenatill en annan,kan dettauppenbarligeninnebäraen förändring av

maktmönstret och därmedav beslutens innehåll. En mycketstor del avden poli­ tiska stridengäller pä vilkenarena olika typer av beslut skall fattas. Ändring av arena kan också leda tillenändring av beslutsmodell, t.ex.genom att frågor po­

litiseraseller avpolitiseras genomarena-förändringen, genom att mangårfrån parlamentariska besluttill administrativa beslut, från majoritetsbeslut til för- handlingsbeslut eller från parlamentariskaförhandlingartill »kulegravning«, etc.

ad c), förändringavagenda: Gradenavinvolveringiinternationelltsamar­

bete kan i sig självblien stridsfråga.Sådant samarbete kan också medföra att man tvingas ta ställning till »nya« frågor, eller att mantvingas överge vissanati­ onella stridsfrågor. Dette är exempel på förändringav agendan.

ad d), förändring av issue-aggregering/disaggregering: Förvalav handling­

salternativ är det oerhört viktigt, hurett problembeskrivs,i vilketsammanhang det sätts in; beskrivningar innehåller oftast antagandenom kausala relationer (inte nödvändigtvis explicita), ochsådana antaganden tenderar att vara för­

knippade med vissa handlingsrekommendationer.

Med vilket annat eller vilkaandraproblem hänger ett visst problem mest nära samman? Kan ettproblem analyseras fristående från andra problem (exempel pådisaggregering)elleringår det i ett problemkomplex, som evt. är hierarkiskt ordnat (exempel på aggregering)?Uppenbarligen kan internationaliseringen ha ett långtgåendeinflytandepåsådana problemformuleringar och därmed på re-pertoirenav möjliga handlingsalternativ.Det är inte sällsynt,att förändringar i problemformuleringär ett resultat av förändring iarena.

ade), förändring av tidshorisont:Tidshorisonter ären viktig faktor för för­ klaring av (bl.a.)partibeteende. Det kan göra stor skillnad för de politiska be­ slutensinnehåll ifall (t.ex.) enmandatperiodär fixerad eller obestämd, lång eller kort,huruvida effekter av policies kan mätas snabbtellerendastpålångsikt, i vilken fas av enmandatperiod, man befinner sig.

Mycket har skrivits om »politiska konjunkturer«,dvs. att en sittanderege­

ring försökeråstadkommaen ekonomisk »boom« i lagomtid till ett val - för att därefter vidtaga åtstramningsåtgärder omedelbart efter valet. Hur vanligt detta är kan diskuteras (jf. Lewin1988). Vad som är av intresseidetta sammanhang är emellertid, att nationella regeringarsförmåga att konstruera en hemmagjord boominför ett val minskarmedinternationaliseringen. De ekonomiska kon­ junkturernaäriökad utsträckning internationellaochi varje fallför mindresta­ ter svåra attpåverka.

adf), förändringav kongruens/inkongruensmellanolika beslutsnivåer: Den parlamentariska arenan och väljararenan ärexempel på två beslutsnivåer, som är förenade i demokratiska system, (inte i system därallmänna valendast är skenval). Andra exempel på förenade politiska beslutsnivåer ärlokala- regio-

nala - nationella -internationella organ. Att de är förenade innebär,atten viss kompetensfördelning råder mellan dem, men också naturligtvis enviss »inter- dependens«. Etttredje exempel på förenade beslutsnivåer är då olikapoliti­

kområden (»issueareas«)behandlas avolika organ(t.ex.olika parlamentsut-skott, ministerier, förvaltningar; jf. den s.k. sektoriseringstendensen). Med

»kongruens«avses här den grad av överensstämmelse, som råder mellan ett par­

tispresenterade ochevt. utförda policies på olika nivåer. I fall avlåg eller ingen överensstämmelse råder inkongruens. I fallav stark inkongruens mellan parti­ ers agerande på väljararenanochpå den parlamentariska arenan kan det politi­ ska systemets grad avrepresentativitetstarktifrågasättas. I fall av stark inkon­

gruens mellan partiernas policies på olikageografiskt bestämda beslutsnivåer ellermellan olika sektorsorgan kan man misstänka stark ineffektivitet i det poli­

tiskasystemet, t.ex. genom attpoliciespå olika nivåer eller sektorer inte är koor­ dinerade eller t.o.m. direktmotverkar varandra. Dette kriteriumkannaturligt­ visockså vara nära kopplat till det föregående kriteriet, i form av en mångfald avtidshorisonter.

Generellt kan det antas att internationalisering tenderaratt försvåra kongru­

ensproblemet.

Litteraturförteckning

Bergström H 1987 - Rivstart? Från opposition till regering. (Tidens Förlag, Stockholm) Beyme K v. 1982 - Parteien in westlichen Demokratien (R. Piper & Co. Verlag, München) Castles F G, Wildenmann R, eds. 1986 - Visions and Realities of Party Government (de Gruyter,

Berlin/New York)

Delors J 1986 - The Single Act and Europe: A Moment of Truth (European University Institute, Firenze)

Goldmann K, Berglund S, Sjöstedt G 1986 - Democracy and Foreign Policy. The Case of Sweden (Gower Publishing Company, Hants, U.K.)

Jerneck M 1987 a - Autonomi och internationalisering (Utrikespolitiska föreningen, Lund: Per­

spektiv - artiklar kring internationella frågor)

Jerneck M 1987 b - Internationalisering och partidiplomati (stencil, Statsvetenskapliga Institutio­

nen, Lunds Universitet)

Jerneck M 1987 c - Den internationaliserede riksdagen (i L.G. Stenelo, ut g., Statsvetenskapens mångfald. Festskrift till Nils Stjernquist. Lund University Press, Lund)

Jerneck M, Sannerstedt A, Sjölin M 1988 - Internationalization and Parliamentary Decision- Making: The Case of Sweden 1970-1985 (Statsvetenskapliga Institutionen, Lunds Universitet) Keohane R O, Nye J 1977 - Power and Interdependence: World Politics in Transition (Little,

Brown. Boston)

Kristensen T 1988 - Tidshorisonter i politik (Økonomi og Politik, 1988:1: s. 29-33)

Lane J E, Ersson S O 1987 - Politics and Society in Western Europe (Sage. Beverly/Hills/London) Lewin L 1988 - Det gemensamma bästa. Om egenintresset och allmänintresset i västerländsk politik

(Carlssons, Stockholm)

Lijphart A 1984 - Democracies (Yale University Press, New Haven)

Nehring N J 1987 - EF-pakken. Hvordan det kom så vidt. (Arbejdspapir 1987/15, Institut for Sam­

fundsfag og Forvaltning, KU)

Sartori G 1976 - Parties and Party Systems (Cambridge University Press, London)

Sjöblom G 1986 - Problems and Problem Solutions in Politics (i Castles Wildenmann eds., op.cit.) Sjöblom G 1987 - Anteckningar om politisk tid (i L-G Stenelo, utg. Festskrift till Nils Stjernquist.

Op.cit.)

Worre T 1987 - The Danish Euro-Party System (Scandinavian Political Studies, vol. 10:1987:1: s.

79-95).

INTERNATIONAL POLITISK ØKONOMI

- tilgange til studiet af stat og marked i internationalt perspektiv

af Karsten Ole Knudsen