ETISKA OVERVAGANDEN OCH BESLUTSTEORI
1. Beslutsteorins analysdimensioner och etiken
Frågan om hur det etiskaövervägandet bör skeär således en kärnfråga inom moralfilosofin.Somutgångspunktförresonemanget ska vivälja attsepånågra modeller som ärspeciellt utformade förjustöverväganden inför beslut i etiska frågor (deliberation). Vi sökersvaret påfrågan:»Hur sker etiskaöverväganden införbeslutoch handling?«. Modellerna ska sedan relateras till några viktiga di mensionerigenerellbeslutsteori.
Tvåmodellerför etiska övervägaden
Två olikanormativamodellerför deliberation ska refereras. Dehar valts för att de tillsammans representerar en ganske stor spännviddi en inom beslutsteorin viktig analysdimension. Konstruktörerna är de båda moralfilosoferna Harald Ofstad och Stuart Hampshire.
Ofstadutgårfrånatt det kanvara förnuftigtatt skiljamellan merellermindre ansvarsfull deliberation.Hansmodell återger denmaximalt ansvarsfulla
delibe-rationen. Som analysinstrument utgördenen idealtyp i Webersk mening. Den ska alltså användassom en måttstock för analysav konkreta etiska processer, vilka i varierandegrad avvikerfrån idealtypen.Det är intesjälvklart att model lenockså bör vara normförbeslutsfattande. Handlingar kan vara så oväsent liga, att det vore ansvarslöstatt kastabort tidpå en så stor noggrannhetsom ide
altypen fordrar. Totaltomfattarmodellenniomoment.Enligt dessa har den eti
ska beslutsfattaren:
(1) att noga undersöka om det finns andra handlingsalternativ än de som framlagts.
(2) att lära känna de olika handlingsalternativen och de intentioner de ut
trycker.
(3) att skaffa sig de kunskaper som är relevantaför attkunna bedöma hand lingsalternativens konsekvenser på både långoch kort sikt.
(4) att lära känna alla övriga relevanta fakta.
(5) att känna till egnaochalternativa normer och värderingar.
(6) att vetavarförhan accepterar de aktuella normernaochvärderingarna.
(7) att veta vad som lett till det aktuella handlingsvalet.
(8) att gåkritisktoch försiktigt fram, attvaramottagligförmotargument och attvisa opartiskhet2).
IHampshiresmodellmöter vi en helt annan sidaavden etiska beslutsprocessen än densom framgårav Ofstads rationalism, nämligen »the less than rational, the historicallyconditioned, fiercely individual, imaginative,parochial, theless thanfully articulated, side«3). Någon detaljeradoch genomförd modell presen
terar Hampshire inte. Han är primärtute i polemiska syften, ochhans ärendeär att geett alternativ till de medvetenhets-och rationalitetsstipulationer, somdo
minerar den gängse teoribildningen pä området.
Hampshires jämför deliberationen med hur etikett (manners) tillägnas.
Grundtesenär attetikett och moral ibetydande utsträckning är parallella feno
men. Inlärning avetikettsker genom regler och exempel. I slutskedet aveninlär ningsprocess är etiketten vanemässigt och oövervägd hos individen. Den tilläm
pas i situationer som aktörenomedelbartuppfattar. Identifieringenav situatio
nenochvaletav åtgärd innefattar ett»koncentrerat«och»förkortat« övervä gandeav den typ, som vi känner igen från rutinprocesser. Rutinmässigheten kan emellertid brytas. Vidkonflikter mellan konventioneri nya och ovana situatio
ner räcker rutinerna inte till, utan aktören måste göra skälenförsitt etiska val explicit för sig själv. Vifår därvid någon form avmedveten, rationellkalkyl.
De bådamodellernafördeliberationochbeslutsteorin
Viskanu vidga diskussionen till attomfatta beslutsfattande överhuvudtaget.
Den frågasom först anmäler sig är:»Hur förhåller sig dessa både versioner av deliberationen till beteendeforskningens bild av hur beslut fattas?« För att kunna besvarafrågan måstevi klargöranågra mera generellaproblem kring be slutsfattande (resonemanget nedan följer framställningeni Lundquist 1987: s.
123 ff).
aktör individ kollektiv
Fig. 1. Beslutssituationer
medvetenhet
explicit
kalkyl
1 2
omedvetenhet
rutin
3 4
5 6
Matrisen hartvådimensioner. Denförsta omfattar medvetna (explicit kalkyle rade respektive rutinmässiga) och omedvetna beslutsprocesser.I den andra di mensionen skiljermatrisen mellan beslut fattadeavindividerochkollektiv. De båda dimensionerna bildar sex celler,somrepresenterar lika många beslutssitu ationer. Dessaär analytisk särskiljbara men behöver inte vara empiriskt isole
rade från varandra.Enkonkret beslutsprocess kan röra sig från den ena besluts
situationen tillden andra.
Det ärnödvändigt att redan från början kraftigt markera, attbeslutsproces serna inte alltid karakteriseras av höga medvetenhetsgraderochrationella hän
synstaganden till etiska och andra värderingsprinciper(detär alltsåden dimen
sion efter vilken Ofstads och Hampshires modeller framför allt skiljer sigfrån varandra). Rutinoch slumpär viktiga inslag i de offentliga beslutsprocesserna, och det spelar roll om aktören är en individ eller ett kollektiv. Vi ska kort disku
tera var och en av desex situationerna:
(1) Individuella, medvetnaexplicitkalkylerade beslut är den klassiskabesluts teorins område.Såväl economic mansomadministrativemanfattarrationella (i det senare fallet begränsatrationella)beslutefter medvetna överväganden.
Detförefallersomom kalkylen vidrationella beslut påvissapunkter överens
stämmer med deliberationen som Ofstadbeskriver den. Skillnaden är att delibe-rationenockså omfattar värdering av normer ochvärden. Den allmänna be slutsteorins rationalitet definieras rent instrumentalistiskt som målinriktat be teende. Först sedan de relevanta värdena på något sättstipulerats kan den ratio
nella beslutsprocessen inledas5) Ofstads modellprövar även värdena.
Om matrisen överhuvudtaget innehåller någon cell,i vilken Ofstads idealtyp av deliberationen är tänkbar, är det emellertid denna (och möjligen också cell 2).Hampshires deliberation är inte -utomifall av helt nya situationer -explicit kalkylerande, varför den inte hör hemmahär.
(2) Kollektivs beslut uppfattades i klassisk beslutsteorisom sä lika individers, att samma rationella beslutsmodeller vartillämpligaförbåda aktörskategori
erna.Administrativeman kunde sålunda uppträdasom kollektiv. Etiskaöver vägandenärgenomförbara för kollektivet med reservationer som förmatrisens första cell.
(3) Individuellarutinbeslut fattas utanexplicitkalkyl (en motsvarighet till vad Hampshire kallar koncentrerade och förkortade överväganden). Aktören vet hur han ska handla och kan argumenteraför sina handlingslinjer, utan atthan nödvändigtvishar den verkliga grunden för valet klar för sig.Hanföljer traditi
oner,regler, andra aktörers råd osv. Därmed är ett etisktövervägande efterOf
stads idealtyp definitoriskt omöjligt.
Är det ändå möjligt attaktörenshandlingar är etisktkorrekta? Svaret är ja.
Aktören kan mycketväl följa etiska riktlinjer vid valet av handlingsalternativ.
Han kan ha fått dessa på olika sätt, t.ex. genom socialisering eller genom attde traditioner, råd och reglersom han följer är etisktgrundade. Detär av allt att döma pådetta sätt, som Hampshireföreställer sig attdeliberationen normalt sker.
(4) Kollektivs beslutsfattande rutiniseras genom standardiseringar, som ska underlätta valet avhandlingsalternativ i ärenden somorganisationen ständigt ställsinför. Lika lite somiindividfallet sker det några etiska överväganden vid beslutsfattandet. Etiken kommer ini verksamheteni denutsträckningden präg lar standards.
Vid utformningenavstandardskanetiska överväganden av en högre medve-tenhetsgrad förekomma. Standards kan emellertid också skapas genom
grad-visa praktiska anpassningar till problem.
(5) Individenhandlarpä grundval av impulser,instinkter och reflexer. Någon deliberation eller överhuvudtagetnågot medvetet val är det aldrig frågonom. I ochförsig kan åtgärderna eller effekterna av dem uppfyllaetiska krav, men då det saknas mönster i handlandet kommer eventuell etikanvändning att ske slumpmässigt. Detär uppenbart att denna situation är etiskt helt oacceptabel.
(6) Situationen motsvarar garbage-can-modellens anarkiska version. Etiska momentkommer att påverka beslutsprocessen i den utsträckning som de ton givande aktörerna, dvs. de som dominerar deltagandeströmmen, gör rationella etiskaöverväganden eller rutinmässigt handlar efter etiska föreställningar.Det är emellertid inte möjligtatt förutsehurreaktionenblirutan ingående känne domom processerna.
Sammanfattningsvis finns dettvå situationer, 1 och 2, där en ansvarsfull delibe rationi anknytning tillOfstads idealtypärtänkbar. De beslutsmodeller som förekommerinom administrativ teoriprövar inte mål och värden. Den instru
mentellarationalitet, somdessamodeller företräder, är inriktad pårelationen mellan mål och medel. För det etiskaövervägandet är den systematiskapröv ningen av värden ettkonstituerandedrag.
I fall5, där instinkter och slump härskar,saknas allaförutsätningarför an
svarsfull deliberation, eftersom ingaöverväganden företas. Fall6ärproblema tiskt. Enskildaaktörer kan nämligen vara medvetna inom ramen för en anar
kisk kollektiv process. Inte heller de båda rutinfallen, dvs. 3 och 4, uppfyller rimliga krav: rutiner medför delsattmaninteställer sig tvivlande till de normer och värderingar, som man vanemässigttillämpar vid valet, dels att man inte ifrågasätter den verklighetsbild som rutinerna förutsätter4). Hampshires mo dellärtänkbarisituationerna 3 och 4.
Hur har forskningen värderat de allmännamodellerför beslutsfattande som kan inplaceras i matrisens olika celler?Omvi primärt är interesserade av be slutsmodellernas realism ( = hur väldeavbildar verkligheten), har modeller i cellerna1 och 2 utsatts förmycket hårdhändt kritik - speciellt gäller det de up penbart orealistiska rationalitetsanspråken hos economic man och applicering enav individmodeller påkollektiv. Modern empirisk forskning hävdar, attdet snarare är modeller hänförbaratill situationerna 3,4 och 6, som präglar faktiskt beslutsfattande ioffentligverksamhet. Om detta är fallet,är det tveksamt om det i flertalet beslutsprocesser föreliggerförutsättningarför ansvarsfulla över väganden enligt Ofstads norm.
Beslutsprocessen ETIKPROCESSEN
medveten
explicit
kalkyl ETISK ANALYS
rutin MORALISKA REGLER
omedveten EMOTIONELLA UTTRYCK
Fig. 2. Beslutsprocessen och etikprocessen
Inom etikanalysen finns samma typav resonemang sompresenteras ibesluts matrisen i figur 1. Sålunda tarCooperupp tre nivåer för etiska uttryck ochöver väganden,som är parallella med beslutsmatrisens nivåer. Denlägsta nivåni be slutsmatrisen, den omedvetna, motsvaras hos Cooper av den expressiva(de emotionella uttrycken)sominnebär spontana och oreflekterade uttryck för po
sitivaoch negativa känslor.Något rättfärdigandeellernågondetaljerad situa- tionsbeskrivning förekommerinte. Uttryckenvarkenuppmanartillsvar eller övertalarandraaktörer, och de är inteprodukter avetiska överväganden. På nästa nivå finns de moraliskareglerna. Här ställs seriösafrågorochges seriösa svar.Aktörerna får moraliskledningav tumregler, maximer ochordspråk:»var rättvismot dina underlydande«, »ärlighetvararlängst«och »lojaliteten mot klienten kommeralltidi främsta rummet«. Den tredje nivån omfatter etiskana lys och motsvararansvarsfull deliberation6).
Aktörer kan röra sig uppoch ned idenna hierarki avemotionella uttryck, mo raliska regler ochetiskanalys. Olika aktörerkan vid ett visst tillfälle befinna sig på olika nivåer,och en aktör kan underenpolicyprocessflytta från ennivå till enannan. Därmed är detviktigt för enaktör, som vill handlanågorlundaratio
nellt, att veta påvilka etiska nivåer som övriga aktörerbefinnersig.
En andra grunddimension vid analysen av beslutsfattande omfattar problem lösning och konfliktlösning. Medan den klassiska beslutsteorin fokuserarpå problemlösning, har moderna modeller snarare lagttyngdpunkten på konflikt
lösning.Detfinnsen tendensatt betona denenaeller den andraaspektenutan
att explicit uppmärksammaattbådakonflikt- och problemlösning ständigt är närvarande vidbeslutsfattande. Ett ansvarsfullt etiskt övervägande kräveratt bådaaspekterna beaktas. Annars är risken att denetiska problemlösningen kompromissas bort för en ur andrasynvinklar tillfredsställande konfliktlösning eller tvärtom.
En tredjedistinktion inom beslutsteorin skiljer mellan instrumentellaoch symboliska processeroch beslut. Symbolpolitik innebär att processer inte syftar till att nå fram tillbeslut, eller att beslut inteavses implementeras. Den harfunk
tionersom att demonstrera enighetochhandlingskraftbådeinåtochutåt. Vad innebär generellt ett förfarande med symboliska processeroch beslut ur etisk synvinkel? Detfinnsgodaskälatt ställa sig tveksam till denna form avpolitik.
Trots alltärdetfrågan omattaktörer vilseleder andra aktöreromsina verkliga syften hur goda och rätta dessa änmå vara.Dock kan det förekommasituatio neri vilka symbolpolitik är detenda sättet atthandlaetiskt, nämligen då den godeaktörensökervilseleda den ondemotståndaren.
Presentationen av olika dimensioner för analys avbeslutsfattande ska visa att man kan inteutgå från att man har attgöramedmedvetna, explicit kalkyle randeindivider, som har instrumentella syften ochvill åstadkomma problem
lösning. Tvärtom, detfinns ofta skälatt beakta det symboliska, rutinmässiga, intuitivaoch slumpmässigaide administrativa processerna. Hurskall man för
hålla sig till detta faktum närmanutformar konstruktiva modeller för ansvars
full deliberation? Ska mananvända en idealtypsom innehåller värden, vilka kan formulerasi krav som aldrig enstillnärmelsesvis kan tillgodosesi realiteten?
Idealtypen är ju intenågon norm,menden kan lätt få den funktionen,omman använderden som utgångspunkt vidutformningenav konstruktivamodeller.
Problemetär inte nytt för beslutsteoretikerna.Ser vitillbeslutsteoriniallmän het har man explicit lämnat alla funderingar på absolut rationalitet. Det finns välidagintenågon som finnerdet lönt att ställa upp economic man som ideal.