Author(s) and title Eva Borgfeldt - Danish University Colleges De unge i produktionsskolens mo

”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.

Institution and country

Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet, Sverige

Det övergripande syftet i mitt avhandlingsarbete är att belysa och diskutera möjligheter och

svårigheter i samband med bedömning av språk- och kunskapsutvecklande multimodalt textarbete i en flerspråkig undervisningskontext. Vilka skilda uttryck för multimodal textproduktion återfinns i elevernas texter? Vilka uttryckssätt och semiotiska resurser framhåller eleverna som betydelsefulla för sitt meningsskapande? Hur förhåller sig läraren till elevernas val av uttryckssätt och semiotiska resurser? I den här presentationen sammanfattar jag de viktigaste resultaten.

Undersökningen är kvalitativt inriktad och multimodala elevtexter, elev- och lärarintervjuer utgör underlag för de tre ingående delstudierna. Den teoretiska ramen innebär att jag utifrån ett

sociokulturellt perspektiv analyserar och tolkar materialet med analysverktyg hämtade ur den sociosemiotiska multimodala teoribildningen och multiliteraciesforskningen.

Resultaten visar att eleverna i första hand väljer att uttrycka sig genom att rita. Bild och färg dominerar medan skrift, symboler, pratbubblor och rutor eller rutsystem är underordnade när det gäller att skapa sammanhang och mening i textproduktionerna. Flera elever svarar att det både är svårt och arbetsamt att skriva och att de därför hellre väljer att rita. Resultaten visar också att eleverna har svårt att verbalisera vad bedömning innebär. Läraren säger att hon tar fasta på illustrationerna och framhåller de semiotiska resurserna bild, färg och skrift samt i viss mån symboler, pratbubblor och rutor eller rutsystem i elevernas textproduktioner. Hennes uttalanden pekar samtidigt på den komplexitet som uppgiftsformuleringen och bedömningskriterier ger upphov till.

Slutsatsen blir att även om eleverna i den här uppgiften uppmuntras att uttrycka sig multimodalt blir det problematiskt för läraren att väga samman elevernas val av uttryckssätt och kombination av semiotiska resurser till en helhet vid bedömningen. Läraren tycks i högre utsträckning ta fasta på att bedöma förmågor som visar hur utförligt och noga eleverna dokumenterar än vad de med hjälp av framför allt bild och färg utvecklat kunskap om. Detta pekar på svårigheterna med att förena multimodalt språk- och kunskapsutvecklande textarbete med bedömning.

Referenser:

Cope, B., & Kalantzis, M. (2010). New Media, New Learning. In D. R. Cole, & D. L. Pullen (Ed.), Multiliteracies in Motion Current Theory and Practice (s. 87-104). New York: Routledge.

Gee, J. P. (2007). Social Linguistics and Literacies Ideology in Discourses. New York: Taylor and Francis.

Jewitt, C., & Kress, G. (Ed.). (2003). Multimodal Literacy. New York: Peter Lang.

54 Kress, G. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge.

Kress, G., & van Leeuwen, T. (2006). Reading images: the grammar of visual design. London: Routledge.

Løvland, A. (2011). På jakt etter svar og forståing. Bergen: Fagbokforlaget.

Tønnessen, E.S. (Red.). (2010). Sammensatte tekster. Barns tekstpraksis. Oslo: Universitetsforlaget.

Van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. London: Routledge.

Vygotskij, L. (2002). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.

ABSTRACT - Paper

Forfatter(e) og titel

Eva Jacquet & Eva Lindqvist

Transmediala spel som en möjlig resurs för ett engagerat lärande inom svenskämnet

Institution og land

Institutionen för språkdidaktik, Stockholms Universitet, Sverige Botkyrka kommun, Utbildningsförvaltningen, Sverige

Presentationen tar utgångspunkt i Berättarmaskinen, ett transmedialt ”alternative reality game”

(ARG), ett crimespel i vilket speldeltagarna får tillgång till olika digitala medier, samarbetar i grupper och utmanas av spelledaren att agera inom en narrativ ram som binder ihop fysiskt verkliga och virtuella världar (jfr McGonigal, 2003).

Spelet utvecklades i samarbete mellan högskolor och en kommun med forskningsstöd av Vinnova.

Berättarmaskinen adresserar en av flera utmaningar – stora skillnader mellan olika elevgruppers engagemang i digitala literacyaktiviteter – som påvisades i den utvärdering som genomfördes efter en-till-en-implementeringen i en av Sveriges största skolkommuner (Jacquet, 2014).

Berättarmaskinen har fokus på att utveckla elevers digitala literacyaktiviteter och kunskap om lokal kulturhistoria.

Studien är förankrad i New literacytradition (Barton, 2007; Heath, 1983) och i sociosemiotisk teori (Halliday, 1978) med ett multimodalt perspektiv (Kress & van Leeuwen, 1996/2006). Den har genomförts som en fältstudie där en sociosemiotisk etnografisk metod har tillämpats (Björkvall, 2012). Tre spelomgångar på tre olika skolor har följts och både spelpraktiker och texter har analyserats.

Texter som elever möter i skolan behöver länka till elevers textbruk på fritiden (jfr Heath, 1983). I studien undersöks vilka former av engagemang, om något, som kan spåras i speldeltagandet och i de multimodala texter som eleverna möter och producerar under spelets gång. Textanalyserna gjordes med utgångspunkt i den interpersonella metafunktionen (Holmberg & Karlsson, 2006) huvudsakligen genom appraisalanalys (Martin & White, 2005).

I studien framkom ett varierat engagemang hos eleverna, vilket synliggjordes i antalet textinlägg och genom variationen i den multimodala textproduktionen. Textanalyserna visar att vissa textproducenter, de som också skapade många, mer multimodalt varierade textinlägg också använde olika semiotiska resurser, både språkliga och visuella för att i högre grad uttrycka attityd och värderingar.

Studien visar att spelet har en potential att väcka elevengagemang. Men implicerar att transmediala spel (ARG) är beroende av elevens tidigare literacyerfarenheter och literacyförmågor. I de

elevgrupper som samarbetar i spelet bör därför olika literacyförmågor vara representerade.

Engagemanget kan då bli högre och spelet möjliggöra lärande i större utsträckning.

56 Referenser:

Barton, D. (2007). Literacy: An introduction to the ecology of written language (2:a uppl.). Malden, MA:

Blackwell

Björkvall, A. (2012). Artefakters betydelsepotentialer: En presentation av den sociosemiotiska etnografin som teori och metod. I Hestbaek

Andersen, T., & Boeriis, M. (2012). Nordisk socialsemiotik: Paedagogiske multimodale og sprogvidenskablige landvindiger. Odense: Syddansk universitetsforlag.

Halliday, M. A. K. (1978). Language as social semiotic: The social interpretation of language and meaning.

London: Edward Arnold.

Heath, S. (1983). Ways with words: Language, life and work in communities and classrooms. Cambridge:

Cambridge University Press.

Holmberg, P. & Karlsson, A. (2006). Grammatik med betydelse: En introduktion till funktionell grammatik.

Uppsala: Hallgren & Fallgren

Jacquet, E. (2014) Utvärderingsrapport, en-till-en i Botkyrka. Botkyrka: Botkyrka kommun

https://www.botkyrka.se/download/18.3f7cdc58159ed1e625a20852/1486981398946/Rapport3_utvärdering1-1 - pdf

Kress, G. R. & Van Leeuwen, T. (2006). Reading images: the grammar of visual design (2nd ed.). London:

Routledge.

Martin, J.R. & White, P.R.R. (2005). The language of evaluation: appraisal in English. Basingstoke:

Palgrave Macmillan.

McGonigal, J. (2003). ‘This is not a game’: Immersive Aesthetics and Collective Play.

https://janemcgonigal.files.wordpress.com/2010/12/mcgonigal-jane-this-is-not-a-game.pdf

ABSTRACT - Paper

Forfatter(e) og titel

Heidi Höglund

Videopoesi – gränsöverskridanden i en samtida litteraturundervisning

En utvidgad text- och litteratursyn har lett till att gränserna för vilka texter som ingår i

litteraturundervisningen har utvidgats. Men det vidgar även gränserna för vilka bearbetningsformer som görs möjliga för elever att använda för att bearbeta och representera sin läsning. Forskare har riktat blicken mot gränsöverskridanden inom litteraturdidaktik vad gäller olika genrer, format och plattformar. Men fortfarande har empirisk forskning kring elevers läsning av skönlitteratur till stor del utgått från elevers verbala och skriftliga utsagor, forskning som riktar blicken mot andra sätt att representera och bearbeta läsningen är inte utforskat i samma utsträckning.

Syftet med presentationen är att diskutera hur en arbetsprocess med att omvandla poesi till film erbjuder, uppmanar och utmanar en grupp elever att förhandla det litterära verket. Datamaterialet för studien består av videoinspelningar av en grupp åttondeklassisters kollektiva arbetsprocess och deras digitala video. Teoretiskt bygger studien vidare på ett performativt förhållningssätt till litteraturläsning och litteraturundervisning (se t.ex. Rørbech, 2013; Rørbech & Hetmar, 2012), ett förhållningssätt som utgår från att tolkningar, texter, identiteter och kulturer kontinuerligt skapas och omskapas i sociala grupper och samhällen; det är något en gör inte något som är. Den analytiska ramen grundar sig i multimodal socialsemiotisk teori (Burn & Parker, 2003; Kress &

van Leeuwen, 2001; 2006) och riktar fokus mot hur eleverna under filmskaparprocessen använder sig av olika semiotiska resurser för att förhandla och representera sin tolkning.

Resultaten visar att litteraturtolkning är något som eleverna aktivt förhandlar och hur

förhandlingen om den poetiska texten är nära kopplad till användningen och förhandlingen om semiotiska resurser. Att omvandla poesi till film är en komplex och mångfasetterad process som erbjuder, utmanar och uppmanar eleverna till att förhandla om den litterära texten och öppnar således upp för rum till förhandling om olika tolkningar, läsningar och perspektiv.

Referenser:

Rørbech, H. (2013). Mellem tekster – en undersøgelse af litteratur, kultur og identitet i danskfaget (Doktorsavhandling). Köpenhamn: Aarhus universitet.

Rørbech, H. & Hetmar, V. (2012). Positioneringer og forhandlinger i litteraturundervisning I S. Matre, D.K.

Sjøhelle & R. Solheim (Red.), Teorier om tekst i möte med skolens lese- och skrivepraksiser (ss. 214–222).

Oslo: Universitetsförlaget.

Burn, A. & Parker, D (2003). Tiger’s Big Plan: Multimodality and the moving image. In C. Jewitt & G.

Kress (Eds.), Multimodal literacy (pp. 56–72). New York: Peter Lang Publishing.

Kress, G. & van Leeuwen, T. (2001). Multimodal discourse. The modes and media of contemporary communication. New York: Oxford University Press.

Kress, G. & van Leeuwen, T. (2006). Reading Images: The Grammar of Visual Design (2^nd ed.). London:

Routledge.

ABSTRACT - Paper

Forfatter(e) og titel

Helen Winzell, Doktorand

Skrivande och skrivundervisning i svensklärarutbildningens kursplaner

Institution og land

Linköpings universitet, Sverige

Vårt samhälle bygger alltmer på skriftlig kommunikation; god skrivförmåga är en framgångsfaktor för såväl individ som kollektiv. Detta avspeglas också i vårt utbildningssystem, genom att en betydande del av gymnasieämnet svenska enligt rådande styrdokument handlar om att utveckla elevernas skriftliga kompetens (Skolverket 2011).

Eftersom lärarens ämnesförståelse är avgörande för undervisningens kvalitet (Grossman 1990;

Grossman et al. 1989:31; Henze, van Driel & Verloop 2008; Shulman 1986:9; Zetterqvist 2003) är det därför nödvändigt att svensklärare har de kunskaper som behövs i ett skrivutvecklande arbete.

Sådana kunskaper behöver utvecklas i ämneslärarutbildningen i svenska. Emellertid visar Winzell (2016) att det är först efter lärarutbildningen som en tydlig skrivdidaktisk kunskapsbildning sker.

Mot denna bakgrund är det relevant att studera hur skrivande och skrivundervisning framställs i svensklärarutbildningen. Ett sätt att studera skrivundervisning ur ett lärarutbildningsperspektiv är att analysera hur skrivande och skrivdidaktik explicitgörs och framställs i de kursplaner som beskriver utbildningen.

Syftet med denna presentation är att synliggöra hur skrivande och skrivdidaktik som

kunskapsområden framställs och förmedlas i samtliga kursplaner i ämnet svenska vid alla de 19 lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasiet. En empiristyrd tematisk analys och diskursanalys (inspirerad av exempelvis Fairclough 2010) av såväl kursmål som kursbeskrivningar visar att skrivdidaktik förmedlas i mycket olika omfattning i olika lärosätens kursplaner och att den retoriska förmedlingen av skrivdidaktik i vissa fall är mycket knapphändig. Ämnesteoretiska aspekter som exempelvis språk och text explicitgörs i relativt hög grad till skillnad från ämnesdidaktiska aspekter som rör lärarens skrivutvecklande uppdrag.

Presentationen avslutas med en diskussion om vilken följd denna framställning får för lärarstudentens möjlighet att uppfatta (1) ett skrivutvecklande arbete som en central del av svenskämnet, (2) skrivdidaktik som ett komplext kompetensområde samt (3) svenskläraren som skrivdidaktiker.

Referenser:

Fairclough, Norman (2010). A Critical Discourse Analysis: the Critical Study of Language. (2 uppl.) Abingdon: Routledge.

Grossman, Pamela L. (1990). The Making of a Teacher. Teacher Knowledge and Teacher Education. New York: Teachers College Press.

Grossman, Pamela, Wilson, Suzanne M. & Shulman, Lee S. (1989). Teachers of Substance: Subject Matter Knowledge for Teaching. I Maynard C. Reynolds (red), Knowledge Base for the Beginning Teacher. Oxford:

Pergamon Press.

59 Henze, Ineke, Jan H. van Driel & Nico Verloop (2008) Development of Experienced Science Teachers’

Pedagogical Content Knowledge of Models of the Solar System and the Universe. International Journal of Science Education, 30:10, 1321-1342.

Shulman, Lee S. (1986). Those Who Understand. Knowledge Growth in Teaching. Educational Researcher, 15(2), 4-14.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.

Stockholm: Skolverket.

Winzell, Helen (2016). Svensklärares skrivdidaktiska kunskapsbildning. Blivande och tidigt verksamma gymnasielärare i svenska talar om skrivundervisning. Linköping: Linköpings universitet.

Zetterqvist, A. A., Göteborgs universitet, U. P., & University of Gothenburg, F. P. (2003). Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi. En intervjuundersökning med no/biologilärare. Göteborg: Gothenburg studies in educational sciences /Acta Universitatis Gothoburgensis,

ABSTRACT - Paper

Forfatter(e) og titel

Helle Pia Laursen

Lyst og ulyst i mellemtiden – et investeringsperspektiv på literacy i og uden for skolen

Det empiriske grundlag for denne præsentation består af 102 skriftlige tekster og 33

gruppeinterviews, der er indsamlet i forbindelse med forsknings- og udviklingsprojektet Tegn på sprog, som er et længdestudie (2008-2018) af literacy i fem flersprogede klasserum (0.-9. klasse) fem forskellige steder i Danmark. De konkrete data stammer fra den forskergenererede

dataindsamlingsaktivitet Portræt af mig som læser, der blev gennemført på 6. klassetrin med det overordnede mål at få indsigt i, hvordan eleverne italesætter sig selv som læsere. Aktiviteten blev indledt med en kort klassesamtale på grundlag af en række læserportrætter i form af billeder, der var hængt op på væggen, hvorefter de dengang 13-14 årige elever hver især blev bedt om at skrive et portræt af sig selv som læser. Kort tid efter blev dette fulgt op af en samtale mellem en gruppe af elever og den forskningsmedarbejder, der er knyttet til den pågældende klasse.

Med afsæt i et socialsemiotisk perspektiv på skriftsprogstilegnelse og social identitetsdannelse undersøges det, hvordan eleverne skriver sig ind og ud af forskellige forestillede verdner (Holland et al 1998) knyttet til literacy i og uden for skolen, og hvordan forskellige forestillede verdner dialogisk flettes sammen under interviewene. På baggrund af analytiske nedslag i det empiriske materiale diskuteres, hvordan elevers forestillede, foranderlige og forhandlede literacyverdner bidrager til at forme de måder, hvorpå de involverer sig i forskellige literacyaktiviteter og

investerer i literacytilegnelse, og der peges på vigtigheden af forskningsmæssigt og didaktisk også at interessere sig for den sociale betydningsdannelse, der finder sted omkring literacy såvel i som uden for skolen.

Referenser:

Holland, Dorothy; Lachicotte, William J.; Skinner, Debra; & Cain, Carole (1998). Identity and agency in cultural worlds. Cambridge, MA: Harvard University Press.

ABSTRACT - Paper

Author(s) and title

Jenny Wiksten Folkeryd & Åsa af Geijerstam

Primary teachers talk about informational texts written in grade 2 and 3.

Previous research has pointed out the importance for teachers as well as students to use metalanguage in order to develop writing in school (Gebhard, Chen, & Britton, 2014; Macken-Horarik, Sandiford, Love, & Unsworth, 2015; Myhill & Newman, 2016; Schleppegrell, 2013). Few studies have however focused how teachers talk about content aspects in young students’ texts.

The main purpose of the study presented is therefore to further analyze how primary teachers talk about content in informational texts. The study is part of the project Function, content and form in interaction. Students text making in early school years and focuses the following research

questions:

Which dimensions of early school writing of informational texts are foregrounded in teachers discussions before and after an in service training?

To what extend do teachers use metalanguage when talking about early informational texts before and after in service training?

The study was designed as an in service training focusing metalanguage and content aspects in early school writing. Based on research found within a social semiotic perspective, four dimensions of student texts were identified as central for creating meaning. These dimensions, including vocabulary as well as local and global aspects of the text, formed the basis for the in service training in a series of seminars. Text discussions from the seminars were analyzed in order to answer the research questions above.

Results show that more aspects of the texts were included after the in service training. However, contrary to our expectations, the amount of metalanguage used was not substantially increased.

This calls for a reflection on the role of metalanguage and of what type of languaging teachers need to be able to support all students in developing their writing of informational texts.

Referenser:

Gebhard, M., Chen, I.-A., & Britton, L. (2014). “Miss, nominalization is a nominalization:” English language learners’ use of SFL metalanguage and their literacy practices. Linguistics and Education, 26, 106–

125. https://doi.org/10.1016/j.linged.2014.01.003

Macken-Horarik, M., Sandiford, C., Love, K., & Unsworth, L. (2015). New ways of working ‘with grammar in mind’ in School English: Insights from systemic functional grammatics. Linguistics and Education, 31, 145–158. https://doi.org/10.1016/j.linged.2015.07.004

Myhill, D., & Newman, R. (2016). Metatalk: Enabling metalinguistic discussion about writing. International Journal of Educational Research, 80, 177–187. https://doi.org/10.1016/j.ijer.2016.07.007

Schleppegrell, M. J. (2013). The Role of Metalanguage in Supporting Academic Language Development.

Language Learning, 63, 153–170. https://doi.org/10.1111/j.1467-9922.2012.00742.x

ABSTRACT - Paper

Forfatter(e) og titel

Jeppe Bundsgaard

Hvor svært er informationskompetence?

I en tid hvor stedet for information til en vis grad er flyttet fra biblioteket og bogen til internettet og skærmen, og hvor tidligere tiders gate keepers ikke længere spiller samme rolle, er det blevet afgørende vigtigt at vi kan finde, vurdere og anvende information og ikke mindst forholde os kritisk til produktionsomstændighederne bag information. Det er altså vigtigt at have en veludviklet informationskompetence. En række resultater tyder dog på det ikke er tilfældet for elever i den danske folkeskole (og for elever i andre lande) (Bundsgaard, Pettersson, & Puck, 2014;

Mejding, 2011).

Forskellige aspekter af informationskompetence har været genstand for en række storskalastudier (PISA, PISA elektronisk læsning, PIRLS, ICILS, demonstrationsskoleprojekterne). Undersøgelser der som disse hviler på Item Response Theory (IRT), kan empirisk identificere en skala for

sværhedsgrad af forskellige udfordringer inden for det undersøgte område, og på den baggrund kan de udvikle såkaldte described proficiency scales, dvs. beskrivelser af hvad elever med forskellige dygtigheder kan udføre af opgaver. Sådanne skalaer har et stort anvendelsespotentiale i forhold til udvikling af læremidler, tilrettelæggelse af undervisning og vurdering af konkrete elevers

kompetencer og udviklingspotentialer.

Dette paper præsenterer kort metoden bag IRT og described proficiency scales, og samler den viden om stadier af informationskompetencer der kan formuleres med skaler fra en række nationale og internationale IRT-baserede studier (Bundsgaard, Submitted; Fraillon, Ainley, Schulz,

Friedman, & Gebhardt, 2014; Mejding, 2011; Mejding & Rønberg, 2012; OECD, 2010). Resultatet er et forslag til en mere detaljeret og omfattende beskrivelse på empirisk grundlag af

informationskompetencens stadier. Det diskuteres på denne baggrund hvilke udfordringer der er for udvikling af informationskompetence, og hvordan et sådant resultat kan bruges af curriculum- og læremiddeludviklere, lærere og forskere.

ABSTRACT - Paper

Forfatter(e) og titel

Joke Dewilde

Transnasjonale ungdommers koraninspirerte skrivepraksiser – fra grenseland til sentrum

For mange barn og unge med muslimsk bakgrunn er koranlesing en integrert del av hverdagen – også i de skandinaviske landene. Mange går i formaliserte koranskoler av ulik art, mens andre får arabisk- eller koranundervisning hjemme eller lærer seg å resitere koranen gjennom koran-apper, YouTube eller leksjoner via Skype. Det oppstår også literacy-praksiser med kobling til koranen utenfor koranskolen, f.eks. gjennom spontane resiteringskonkurranser i friminuttet på skolen eller som forbilder for dikt skrevet på fritiden. Språk- og literacy-praksiser med utgangspunkt i

koranlesing utgjør på denne måten en vesentlig del av mange muslimske barn og unges samlede språklige repertoar. Dette feltet er forskningsmessig så langt relativt lite utforsket, særlig i Skandinavia.

Denne presentasjonen baserer seg på to studier som bl.a. tematiserer ungdommer med kort botid som skrivere på skolen og i fritiden. Nærmere bestemt setter jeg søkelyset på ungdommers koran-inspirerte skrivepraksiser, både i selv-initiert fritidsskriving, og når de skriver på skolen eller i skolelignende situasjoner. Materialet er produsert ved hjelp av lingvistisk etnografiske metoder som deltakende observasjon og feltsamtaler, kombinert med innhenting av ungdommenes tekster og dybdeintervjuer omkring tekstene og skriveprosessen (cf. Copland & Creese, 2015).

I tråd med sosiolingvistiske forståelser av språk som sosiale konstruksjoner og språkbrukere som sosiale aktører (Blackledge & Creese, 2010; Blommaert, 2010), vil jeg beskrive og fortolke på hvilke måter ungdommenes tekster er koran-inspirerte, både når det gjelder språk, rytme og moralsk budskap, og hvordan de trekker veksler på denne skrivepraksisen når de skal sette ord på og finne fram til egne tanker, meninger og holdninger i et nytt land og på et nytt språk (Dewilde &

Igland, 2015). Jeg betrakter ungdommene som grensegjengere i den forstand at deres

koraninspirerte praksiser til dels krysser grenser mellom navngitte språk og til dels mellom arenaer.

(286 ord) Referanser:

Blackledge, A., & Creese, A. (2010). Multilingualism: A critical perspective. London: Continuum.

Blommaert, J. (2010). The Sociolinguistics of globalization. Cambridge: Cambridge University Press.

Copland, F., & Creese, A. (2015). Linguistic ethnography: Collecting, analysing and presenting data. Los Angeles: Sage.

Dewilde, J., & Igland, M.-A. (2015). "No problem, janem": En transspråklig tilnærming til flerspråklige elevers skriving. I A. Golden & E. Selj (Red.), Skriving på norsk som andrespråk. Vurdering, opplæring og elevenes stemmer (s. 109–126). Oslo: Cappelen Damm Akademisk.

ABSTRACT - Paper

Forfatter(e) og titel

Jonas Nørgaard (Afbud) & Thorkild Hanghøj

Skrivning af spiljournalistik: elevstemmer om spil og spilkultur

I dette paper præsenterer vi foreløbige resultater fra et pilotstudie af elevtekster skrevet til

spiljournalist.dk, der er en Wordpress blog udformet som et læremiddel, hvor elever i udskolingen (7.-10. klasse) kan publicere journalistiske tekster om spil og spilkultur. Bloggen er udviklet af forskere på Aalborg Universitet og er under løbende udvikling i samarbejde med lærere. I vores oplæg vil vi beskrive elevers spiljournalistiske literacy praksisser med afsæt i udvalgte elevtekster, elevinterviews samt lærerinterview. Den analytiske tilgang til elevernes literacy praksisser er inspireret af New Literacy Studies (Barton & Hamilton, 2000), Gee’s (2004) begreb affinitetsrum, samt et Bakhtin inspireret begreb om elevstemmer (Bakhtin, 1981; Smidt, 2002). På den baggrund arbejder vi med følgende spørgsmål: Hvordan positionerer elever sig gennem spiljournalistiske

In document Danish University Colleges De unge i produktionsskolens modtagelsesklasser som grænsegængere Daugaard, Line Møller (Sider 54-92)