Danish University Colleges De unge i produktionsskolens modtagelsesklasser som grænsegængere Daugaard, Line Møller

Danish University Colleges

De unge i produktionsskolens modtagelsesklasser som grænsegængere

Daugaard, Line Møller

Publication date:

2017

Link to publication

Citation for pulished version (APA):

Daugaard, L. M. (2017). De unge i produktionsskolens modtagelsesklasser som grænsegængere. Paper præsenteret ved NNMF 6: Grænsegængere, Odense, Danmark.

General rights

Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights.

• Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research.

• You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal

Download policy

If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim.

Download date: 16. Jul. 2022

Abstracts til konferencen

Grænsegængere

2

Indhold

Abstract - Keynotes & paneldebat ... 5 Tracking and mentoring semogenesis in ‘boundary students’: A social semiotic perspective ... 6 Mary Macken-Horarik

Blending the Boundaries – trajectories of students across educational boundaries ... 7 Ola Erstad

Hvordan undersøges grænsegængeri i aktuel danskdidaktisk forskning? ... 8 Christina Mathiesen, Helle Rørbech, Mette Vedsgaard Christensen & Tina Høegh

Abstract - Poster session ... 9 Via meningsskapande till emancipatoriskt skrivande. Skrivkompetens på svenska som första och andraspråk i Finland och Sverige. ... 10 Anders Westerlund, Camilla Rosvall, Heidi Höglund, Katarina Rejman, Linda Storås, Ria Heilä- Ylikallio, Sofia Jusslin & Siv Björklund

Abstract - Symposier ... 11 Textuniversum och gränsöverskridande lärande ... 12 Anette Svensson, Therése Haglind & Anette Almgren White

Bevægelser i de nordiske modersmålsfag. En historisk og sammenlignende undersøgelse af ph.d.- forskning i Sverige, Norge, Finland og Danmark ... 17 Anna Nordenstam, Anna Karlskov Skyggebjerg, Dag Skarstein, Liisa Tainio, Per Holmberg, Ria Heillä-Ylikallio & Sylvi Penne

Multimodalitet i lesing, læring og skriving ... 20 Bjørn Kvalsvik Nicolaysen (Afbud), Briten Russdal-Hamre, Gro-Tove Sandsmark (Afbud), Gunhild Kvåle, Lars Rune Waage, Magne Drangeid, Magne Rogne & Marie Falkesgaard Slot

Nye veje til undersøgelsesorienteret litteraturdidaktik – fund fra forsknings- og

udviklingsprojektet Kvalitet i Dansk og Matematik (KiDM) ... 25 Helle Rørbech, Nikolaj Elf, Stig Toke Gissel (Afbud), Tina Høegh, Thomas Illum Hansen, Tom Steffensen & Vibeke Christensen

Abstract - Individuelle paperpræsentationer ... 32 Etik i retorikundervisningen ... 33 Anders Sigrell

Poesiintresserade gymnasielärare om undervisning i diktläsning ... 34 Anna Sigvardsson

Mellan Google och Snapchat. Relationer mellan lärares och elevers literacypraktiker i

uppkopplade klassrum i Sverige och Finland ... 35 Anna Slotte, Christina Olin-Scheller & Marie Tanner

Professionsutveckling på Facebook. Lärares samtal om svenska och matematik ... 36 Ann-Christin Randahl & Christina Olin Scheller

Skrivepraksiser i begynneropplæringen ... 38 Anne Håland og Toril Frafjord Hoem

Å lese eller ikke lese. – En undersøkelse av elevers fortolkende lesing av Hamlet. ... 40 Anne-Beathe Mortensen-Buan & Marianne Furumo

”Det rister litt i hjernen”. En studie av møtet mellom høytpresterende elever i videregående skole og litteraturfaglig praksis ... 41 Aslaug F. Gourvennec

3 Litteratursamtaler i lærerutdanningen: Forholdet mellom den litterære teksten og samtalen som representasjon av teksten. ... 43 Aslaug F. Gourvennec, Atle Skaftun, Margrethe Sønneland & Per Arne Michelsen

Att använda litterära begrepp i gymnasiets litteraturundervisning. Legitimering och

begreppsteoretisk bekgrund... 44 Bengt-Göran Martinsson & Maritha Johansson

Men NU skriver alla med glädje! ... 46 Catharina Tjenberg & Karin Forsling

Writing with computers: Operational skills and changes in 20 children’s emerging texts ... 48 Charlotte Engblom, Dan Åkerlund & Katharina Andersson

En undersökning av skrivpraktiker i samhällsorienterande ämnen i en årskurs 7... 50 Christina Lindh

Lärares kollegiala lärande och elevers textskapande i geografiämnet. En studie av lärares arbete med Läslyftet i Sverige ... 52 Ellen Krogh, Ewa Bergh Nestlog & Kristina Danielsson

Det kan vara svårt att förklara på rader. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3. ... 53 Eva Borgfeldt

Transmediala spel som en möjlig resurs för ett engagerat lärande inom svenskämnet ... 55 Eva Jacquet & Eva Lindqvist

Videopoesi – gränsöverskridanden i en samtida litteraturundervisning ... 57 Heidi Höglund

Skrivande och skrivundervisning i svensklärarutbildningens kursplaner ... 58 Helen Winzell (Afbud)

Lyst og ulyst i mellemtiden – et investeringsperspektiv på literacy i og uden for skolen ... 60 Helle Pia Laursen

Primary teachers talk about informational texts written in grade 2 and 3. ... 61 Jenny Wiksten Folkeryd & Åsa af Geijerstam

Hvor svært er informationskompetence? ... 62 Jeppe Bundsgaard

Transnasjonale ungdommers koraninspirerte skrivepraksiser – fra grenseland til sentrum ... 63 Joke Dewilde

Skrivning af spiljournalistik: elevstemmer om spil og spilkultur ... 64 Jonas Nørgaard (Afbud) & Thorkild Hanghøj

Lärarstudenternas syn på differentierad litteraturdidaktik ... 65 Kaisu Rättyä

Interpersonel sprogbrug i danskfagets litteraturundervisning ... 67 Kristine Kabel & Marie Dahl Rasmussen

Fagspesifikke tekstpraksiser i norskfaget ... 69 Lennart Jølle, Mari Nygård & Randi Solheim

Språkkunnskap i norskfaglig tekstarbeid ... 70 Lennart Jølle, Mari Nygård & Randi Solheim

Unge i produktionsskolens modtagelsesklasser som grænsegængere ... 71 Line Møller Daugaard

4 Teksten som problem – en generator til affinitetsrom i litteraturundervisningen? ... 72 Margrethe Sønneland

Mellan styrningar och klassrumspraktik ... 73 Maria Larsson

Begreppsanvändning och begreppsinlärning i skolans litteraturundervisning. ... 74 Maritha Johansson & Bengt-Göran Martinsson

Attacken från familjen Istapp – barns bilder och berättelser av en socialisation i artiskt kontra tropiskt klimat med stöd av olika språkliga uttrycksformer där elvers eget undersökande och skapande är centralt ... 76 Märtha Andersson

Nationella IT-strategier i Sverige: diskurser i de förändrade styrdokumenten för svensk

grundskola och gymnasium ... 78 Petra Magnusson

Læreren som it-didaktisk grænsegænger i dansk ... 80 Rasmus Fink Lorentzen

Film och skönlitteratur – litteraturundervisningens samverkande medier ... 82 Simon Wessbo

Skolans textmiljö – möjlighet eller hinder? ... 84 Sofia Jusslin

Den läsande avataren ... 85 Stina Thunberg

Den litteraturhistoriska traditionen i utbildningsradions program under perioden 1960 till 2012 86 Stina-Karin Skillermark

Skriv kemi! - om övergången till naturvetenskapliga högskolestudier avseende begreppslärande och kunskapsutveckling ... 87 Suzanne Parmenius Swärd

Skriverudviklinger i overgangen mellem gymnasium og universitet ... 89 Søren N. Drejer

At blive en ikke lovende tosproget læser af, med og over tid ... 91 Uffe Ladegaard (Afbud)

5

Abstract -

Keynotes & paneldebat

6

ABSTRACT – Keynote

Forfatter(e)

Institution og land

Titel

This paper explores acts of meaning by students traditionally relegated to the dustbin in institutionally valorized assessment practices in school English. It takes up a social semiotic perspective on the spoken, written and multimodal responses of students whose texts often alienate teachers, ‘making strange’ their attempts to produce successful students who are well-prepared for cultural demands of life beyond the school. In this paper, I look at the fate of students whose forms and processes of meaning making (semogenesis) often escape and certainly resist serious attention from educators and result in D or E-range grades and alienation from disciplinary learning. I then ask: what might educators (and indeed semioticians) be missing in this dismissal? What might it be to shift perspective (even if just in imagination) and attend closely to student texts that fall short of expectations? Could the work of our boundary students offer refreshment, even renewal, to habitual ways of thinking not just about ‘them’ but about disciplinary learning itself?

The paper begins with a look at student work samples regarded as failures by teachers and at my own (hasty and reductive) categorization of these as ‘tactical readings’ of narrative. Whilst these responses are often institutionally inadequate, it is possible to catch sight of the lively, dynamic and unrehearsed immediacy in their semogenesis. The remaining sections of the paper consider students’ texts from the point of view of logico-semantic and textual meanings and then, from a pedagogic point of view, the influence on students’ responses to narrative of enthusiastic, semiotically-informed teachers. The paper concludes with reflections on the character of pedagogies likely to engage productively with boundary students.

7

ABSTRACT – Keynote

Forfatter(e)

Institution og land

Titel

Efforts to understand the dynamic processes of learning situated across space and time, beyond the here and now, are presently challenging traditional definitions of learning and education. Whereas most studies of learning explore intra-institutional experiences, my interest is to track individual learning trajectories across domains and contexts. The major challenge today, however, is to find ways of understanding the interconnections and networking between ‘in-and-out-of-school’(Hull &

Schultz, 2002), as experienced by young people.

The paper will present relevant and evolving positions within this field. Some key issues will be around the following questions: How can we conceptualize learning in a way that is able to respond to and explain the increasing complexity, connectivity, and velocity of our times? And, how is the interrelationship between the content and methods in the subject domains of school and the interests and knowledge building of students in other contexts? I will draw on studies

approaching ‘spatial literacy (Leander & Sheehy, 2004), ‘literacy in place’ (Comber, Nixon &

Reid, 2007) and ‘relational agency’ (Edwards & Mackenzie, 2008).

In my own research I have used the term ‘learning lives’ (Erstad, 2013; Erstad & Sefton-Green, 2013) to unpack a focus on students in motion across contexts of learning, and how they connect different domains of knowledge. On an analytical level we have studied different knowledge practices and learning identities that young people are involved in, between school and everyday life. The paper will present empirical data about (dis-) continuities (Bronkhorst & Akkerman, 2015) of students and their boundary crossing activities with a specific focus on the subject domain of mother tongue in lower secondary school, using interactional data from classroom activities and production practices using different media.

These issues are important to study in themselves, but also in order to reflect on the broader sociocultural perspectives of ‘21st century skills’ and the future competence developments of lifelong learners, as well as the purpose of education in contemporary societies; education for whom and in what way?

8

ABSTRACT – Paneldebat med oplæg

Debatemne

Moderater for

paneldebat

Paneldeltager

Titel

Paneldeltager

Titel

Paneldeltager

Titel

9

Abstract -

Poster session

10

ABSTRACT – Poster Session

Forfatter(e)

Institution og land

Titel på poster

Skrivkompetensprojektet syftar till att utveckla ny didaktisk kunskap om meningsskapande, språkutvecklande och multimodala konstnärliga lärprocesser. Projektet samlar forskare från Finland och Sverige. Fokus är på olika brukare av svenska och det övergripande temat är hur elever vägleds till skrivande via meningsskapande literacyaktiviteter i första och

andraspråksundervisning (Gibbons & Samuelsson 2006; Laursen 2013). Kunskapsproduktionen utgår från ett sociokulturellt perspektiv och multilitteracitet, multimodalitet samt ’embodied learning’ kännetecknar den teoretiska grunden (Barton 2007; Danielsson & Selander 2014; Jewitt 2009; Kress 2010; McVee & Bond 2016; Rowsell 2013).

Elever i olika åldrar och i olika språkmiljöer har bidragit med undersökningsmaterial. Elevtexter, examinationsuppgifter i gymnasiet och olika textmiljöer har studerats. I postern presenteras resultat av några delstudier, bland dem en genomförd analys av texter som skrivits skolår fem i olika språkmiljöer, genreanalyser, analys av gymnasieelevers essäistiska skrivande samt nyare delstudier av bloggens, dansens, filmens och musikalens meningsskapande potential.

Projektet startade år 2014 och sedan hösten 2016 har forskningsintresset utvidgats till att även omfatta multimodal textproduktion. Syftet med postern är att belysa Skrivkompetensprojektets olika skeden och intresseområden och att visualisera dessa i en figur som liknar en kompassros.

Referenser:

Barton, D. (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language. Oxford: Wiley-Blackwell.

Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö:

Gleerups.

Gibbons, P. & Samuelsson, I. (2006). Stärk språket, stärk lärandet: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Jewitt, C. (2009). The Routledge Handbook of Multimodal Analysis. (eds.) New York: Routledge.

Kress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. London:

Routledge.

Laursen, H. P. (2013). Literacy og sproglig diversitet. Århus: Aarhus Universitetsforlag.

McVee, M. &Bond, F. (2016). Exploring diversity through multimodality, narrative,and dialogue. London:

Routledge.

Rowsell, J. (2013). Working with multimodality. Rethinking in a digital digital age. London: Routledge.

11

Abstract -

Symposier

12

ABSTRACT – SYMPOSIUM

Titel på symposium

Leder af symposium, institution og land

Anette Svensson, Jönköping University, Sverige

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Diskutant, institution, land

Textuniversum och gränsöverskridande lärande

Symposiet tar sin utgångspunkt i de förändrade medievanor som har fått till följd att barn och ungdomar använder texter på ett gränsöverskridande sätt. I en fritidskontext använder de berättelser i många olika medieformat, t.ex. film, tv-serier, datorspel, serietidningar och sånger (Statens medieråd, 2015; Svensson, 2014). När samma berättelse återfinns i olika versioner och i olika medier kan de sägas utgöra ett

textuniversum. Således kännetecknas ett textuniversum av att inkludera olika texter i olika medieformat och det är varken möjligt eller önskvärt att dra exakta gränser. Syftet med symposiet är att bidra med kunskap om didaktiska tillämpningar av textuniversum från såväl lärar- som elevperspektiv.

Det är av betydelse att modersmålsundervisningen/ litteraturundervisningen lägger fokus på att stötta, engagera och motivera eleverna genom att använda berättande texter på ett gränsöverskridande sätt. Ett sådant arbetssätt är att låta eleverna inte bara läsa, utan också se och lyssna på, och slutligen återberätta och skapa nya texter i ett nytt medieformat och/eller genre. Användandet av textuniversum bidrar till att

eleverna intar rollen som prosument (Toffler 1980).

Eftersom textuniversum inte har några fasta gränser och skapas allteftersom deltagarna bekantar sig eller bidrar med olika bitar av universumet är de både levande och dynamiska. Därför finns det flera fördelar med att arbeta med textuniversum i skolan. Att använda textuniversum i skolan innebär att man ger de text- och medieformer barn och ungdomar använder på sin fritid ett värde i skolan. Dessutom kan man både utmana eleverna på deras olika nivåer och samtidigt arbeta med en gemensam berättelse genom att använda olika många, långa och svåra texter från samma universum. Textuniversum är således gränsöverskridande beträffande såväl arbetsmaterial som arbetsmetod.

I symposiet belyses två olika undersökningar som centrerar arbetet med textuniversum i ett

klassrumssammanhang. Den ena undersökningen utfördes i åk 2 på gymnasiet och den andra i åk 1 i grundskolan. Båda undersökningarna följde samma undervisningsdesign. Det empiriska materialet består förutom lektionsdesignen, dels av intervjuer med såväl lärare som elever, dels av elevskapade

texter/produkter. Intervjuerna kommer att transkriberas och analyseras med fokus på respektive

forskningsfrågor och de elevproducerade texterna kommer att genomgå en textanalys med fokus på vilka aspekter som valts ut och hur eleverna väljer att arbeta med de olika bitarna av textuniversumet. Därtill

13 följer en presentation från en deltagande lärare som fokuserar på genomförandet av lektionsdesignen. För mer information kring de olika undersökningarna och presentationerna, vänligen se de olika individuella abstracten nedan.

Referenser:

Statens medieråd (2015). Ungar & Medier 2015. Stockholm: Medierådet.

Svensson, Anette (2014). The media habits of young people in Sweden: The use of fictional texts in school and recreational contexts. Education Inquiry, 5:3, 1-21.

Toffler, Alvin (1980). The Third Wave. New York: Bantham.

Genomförandet av textuniversumet Stolthet och fördom i en gymnasieklass Therése Haglind, Erik Dahlbergsgymnasiet, Jönköping

Syftet med denna presentation är att belysa genomförandet av en undervisningsdesign inom arbetsområdet textuniversumet Stolthet och fördom inom kursen Svenska 2 på en gymnasieskola i en medelstor stad i Sverige. Skolan har ungefär 1300 elever och både studieförberedande och yrkesförberedande program.

Arbetsområdet genomfördes med 18 elever i en årskurs 2 på Vård- och omsorgsprogrammet under slutet av vårterminen 2017.

Designen har en tydlig förankring i det centrala innehållet för svenska 2 (SVESVE02) där står det att undervisningen ska behandla "Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker"

(Skolverket, 2011).

Under sju veckor arbetade klassen med textuniversumet och denna del i symposiet kommer att redogöra för det faktiska arbetet i klassrummet under dessa veckor samt resultat och reflektioner kring detta.

Arbetet i klassrummet utgick ifrån kärntexten, romanen, Stolthet och fördom skriven av Jane Austen.

Eleverna fick därefter arbeta med texten i andra medieformat och därefter gjorde eleverna gruppvis egna transmedieringar av kärntexten (Lundström & Svensson, 2016). Figuren nedan visar en del av detta upplägg.

Enligt svensks skollag från 2010 ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Skollag, 2010) och deltagandet i detta projekt ger deltagande lärare förutsättningar för konkret arbete med

14 didaktiska frågor och bidrar till en praktisk kompetensutveckling som vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Referenser:

Lundström, Stefan. & Svensson, Anette. (2016). Fritidens friktionsanvändning i ett skolperspektiv. https://

lasochskrivportalen.skolverket.se.

Skollag. (2010). Svensk författningssamling 2010:800.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensammaämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm:

Skolverket.

Textuniversum och multimodala texter – exemplet Stolthet och Fördom Anette Svensson, Jönköping University

I dagens samhälle är ungdomar masskonsumenter av olika sorters texter (Statens medieråd, 2015), men de är också i hög grad delaktiga i textskapandet och befinner sig i en så kallad konvergenskultur (Jenkins, 2006). Kännetecknande för konvergenskulturen är bland annat att berättande texter i olika medieformat i stor utsträckning används parallellt, exempelvis romaner, tv-serier, datorspel och fanfiktioner. Detta gränsöverskridande återfinns i textuniversum, vilka kännetecknas av att samma berättelse förekommer i olika versioner och i olika medieformat. Ungdomar deltar i olika textuniversum i hög utsträckning. Med utgångspunkt i ungdomars medievanor genomförs en pilotstudie där textuniversumet kring Stolthet och fördom används som underlag för en undervisningsdesign som inbegriper användande av en berättelse i olika medieformat, samt att i grupp konstruera en transmedial förlängning, dvs. en egenproducerad berättelse som relateras till textuniversumet. På så sätt tar studien fasta på att gymnasieskolans

litteraturundervisning ska ”leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors

erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar” (Skolverket, 2011).

Syftet med pilotstudien är att bidra med kunskap om didaktiska tillämpningar av textuniversum i

gymnasieskolans litteraturundervisning genom att undersöka lärares och elevers erfarenheter av att arbete med textuniversumet Stolthet och fördom.

Vilka erfarenheter gör lärarna av att arbeta med textuniversum?

Vilka är de didaktiska möjligheterna och utmaningarna?

Vilka upplevelser har eleverna av att arbeta med textuniversum?

Vad upplever de att de har lärt sig? Vad har varit intressant? Vad har varit svårt?

Studien utförs i en gymnasieklass på Vård- och omsorgsprogrammet åk 2 i en medelstor stad i Sverige.

Deltagare är 1 lärare och 18 elever. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer dels med lärare, dels med semistrukturerade gruppintervjuer med elever, samt dokumentation i form av elevarbeten.

Referenser:

Jenkins, Henry (2006). Convergence Culture: Where Old and New Media Collide. New York: New York University Press.

15 Statens medieråd (2015). Ungar & Medier 2010. Stockholm: Medierådet.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensammaämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm:

Skolverket.

Att sätta läsupplevelser i fokus. Tre grundskolelärare arbetar med textuniversumet Pippi Långstrump i klassrummet.

Anette Almgren White, Jönköping University

Undersökningen är en pilotstudie till ett forskningsprojekt som avser att bidra med kunskap om hur det teoretiska begreppet textuniversum kan användas för att utveckla elevers intresse för och kunskap om berättande text. Textuniversum avser alla de olika medieformat och genrer som en fiktiv berättelse förekommer i (Lundström & Svensson, 2016). I den här studien fokuseras textuniversumet Pippi Långstrump, kapitelböcker såväl som transmedieringar såsom, bilderböcker, filmer, temaparker och merchandise. På så vis tas fasta på att skolan ”ska stimulera elevernas intresse att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier” (Skolverket, 2016).

Pilotstudiens syfte avser att öka kunskap om didaktisk tillämpning av begreppet textuniversum. Hur kan projektet öka intresse och motivation för modersmålet och läs- och skrivutveckling?

Vilka erfarenheter gör lärarna av att arbeta med textuniversum?

Vilka är de didaktiska möjligheterna och utmaningarna?

Vilka upplevelser har eleverna av att arbeta med textuniversum?

Vad upplever de att de har lärt sig? Vad har varit intressant? Vad har varit svårt?

Studien utförs i årskurs 1 på en skola i en tätort i södra Sverige. Deltagarna är tre grundskollärare och tre klasser med cirka 20 elever per klass. Det empiriska materialet är gruppintervjuer av lärare respektive elever, samt dokumentation i form av elevarbeten.

Studien omfattar faserna: planering, genomförande och utvärdering. Forskarna deltar i planering och uppföljning medan lärarna står för genomförandet. I planeringsfasen har teoretiska begrepp introducerats och förklarats för lärarna, liksom forskningens design och lärarens tidigare erfarenheter av att arbeta med berättelser i klassrummet. I genomförandefasen står klassrumsarbetet i fokus. Läraren inventerar elevernas förkunskaper, liksom eventuella svårigheter och därefter sker klassrumsarbetet genom att arbeta med Pippi- fiktioner. I utvärderingsfasen intervjuas lärare och elever samt tas del av klassens egna bearbetningar av Pippi-fiktioner.

Referenser:

Lundström, Stefan. & Svensson, Anette. (2016). Fritidens friktionsanvändning i ett skolperspektiv. https://

lasochskrivportalen.skolverket.se.

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs]: reviderad 2016. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.

16 Inledning och avslutning

Symposiets ledare och diskutant, Anette Svensson, introducerar temat och avslutningsvis sammanfattar studiernas viktigaste slutsatser och knyter an dem till det gemensamma temat.

17

ABSTRACT – SYMPOSIUM

Titel på symposium

En historisk og sammenlignende undersøgelse af ph.d.-forskning i Sverige, Norge, Finland og Danmark

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Høgskolen i Oslo og Akershus, Norge

Oplægsholder, institution og land

Symposiet præsenterer en kortlægning af bevægelserne i den nordiske modersmålsdidaktiske ph.d.- forskning i perioden 2000-2016. Formålet er at undersøge om der i perioden kan siges at vokse et selvstændigt fagdidaktisk og tværfagligt forskningsområde frem som med Bernstein (2003) vil kunne anskues som et professionsorienteret praktikfelt. Vi vil endvidere undersøge hvilke forskningsinteresser og forståelser af modersmålsdidaktik og modersmålsdidaktisk forskning ph.d.-forskningen drives af.

Projektet udspringer af Per Holmbergs og Anna Nordenstams (2016) studie af svensk doktorandforskning inden for forskningsområdet ’Svenska med didaktisk inriktning (SMDI)’ i perioden 2000-2014. Her konkluderes det at SMDI-forskningen har skabt et nyt, om end svært afgrænseligt, forskningsområde, et praktikfelt i stadig bevægelse.

Symposiet sigter på at undersøge i hvilket omfang de svenske fund genfindes i de øvrige nordiske lande, og at diskutere hvilke mere overgribende perspektiver for faget og forskningsfeltet vi kan uddrage af det tværnordiske studie. Der gennemføres således tilsvarende studier i Norge, Finland og Danmark, og det svenske studie udvides med perioden 2014-2016.

Datagrundlaget er abstracts fra ph.d.-/doktorandafhandlinger inden for modersmålsdidaktisk forskning fra perioden 2000-2016. Ph.d.-afhandlingen har en særstilling i konstitutionen af et fag eftersom afhandlinger prøves af videnskabelige eksperter inden for feltet i en institutionaliseret offentlig bedømmelsesproces. Vi antager således at ph.d.-forskningen repræsenterer positioner der på det givne tidspunkt anses for at være betegnende og anerkendelsesværdige inden for forskningsfeltet.

En central del af studiets datasæt udgøres af afhandlinger der direkte tematiserer et nationalt

modersmålsfag, men derudover inkluderes også afhandlinger der bevæger sig på tværs af faglige domæner eller som beskæftiger sig med tilgrænsende felter som fx dansk/norsk/svensk/finsk som andetsprog såfremt de eksplicit reflekterer faget eller dets indhold.

18 Symposiet præsenterer indledningsvist projektets forskningsinteresse og de nationale forskelligheder der skal medreflekteres. Derefter præsenteres de fire nationale studier. Afsluttende fremlægges projektets fund og overvejelser over deres implikationer for fagfeltet og forskningsfeltet.

Referenser:

Bernstein, Basil (2003/1988). Education, symbolic control, and social practices. I: B. Bernstein Pedagogy, Symbolic Control and Identity, 2^nd. Ed. Oxford: Rowman & Littlefield Publishers, 133-164.

Holmberg, P. & Nordenstam, A. (2016). Svenska med didaktisk inriktning. Ett forskningsområde i rörelse. I H.

Höglund & R. Heillä-Ylikallio (red.). Framtida berättelser. Perspektiv på nordisk modersmålsdidaktisk forskning och praktik. Rapport från fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, nr 39. Åbo Akademi, Vasa, Finland 2016.

Delstudie 1: Modersmålsdidaktikens formering i Sverige 2000-2016 Per Holmberg & Anna Nordenstam, Göteborg Universitet

I Sverige finns sedan femton år en livaktig forskning kring svenskämnets didaktik. I vår presentation vill vi visa hur denna forskning fördelar sig mellan å ena sidan tre äldre discipliner, nämligen svenska språket, litteraturvetenskap och pedagogik, och å andra sidan ett nytt tvärvetenskapligt forskningsområde som vuxit fram för att svara mot skolans behov av professionsforskning. Detta breda område har betecknats ”svenska med didaktisk inriktning”, (SMDI) och har vid vissa lärosäten organiserats som en egen forskarutbildning.

Under perioden 2000-2016 har det publicerats ungefär 120 svenskdidaktiskt inriktade doktorsavhandlingar.

Vår studie visar att den svenskdidaktiska avhandlingsproduktionen ökat under senaste år, inom såväl de gamla disciplinerna som det tvärvetenskapliga forskningsområdet. Genomgången av avhandlingarna kompletteras i vår studie av en enkätfråga om hur avhandlingsförfattarna själva ser på sin ämnesidentitet.

Resultatet visar på spänningar mellan det nya tvärvetenskapliga området och disciplinerna, men visar också på hur disciplinerna är på väg att förändras.

Delstudie 2: Forskning inom modersmålets didaktik i Finland

Ria Heilä-Ylikallio, Åbo Akademi & Liisa Tainio, Helsingfors Universitet

Vi är i gång med en kartläggning av doktorsavhandlingar inom modersmålets didaktik under åren 2000- 2016 vid samtliga 8 universitet med lärarutbildning i Finland. Till dags dato kan vi redovisa för resultaten från fem universitet och då är antalet doktorsavhandlingar 82 (Åbo 11, Helsingfors 8, Östra -Finland 7, Jyväskylä 27, Turku 9). Tre universitet kommer ytterligare att kartläggas (Tampere, Oulu, Lappi). Eventuellt inkluderas också Vasa universitet.

Den preliminära analysen visar, att den absoluta majoriteten av doktorsavhandlingar i modersmålets didaktik skrivs inom pedagogiska vetenskaper där även specialpedagogik ingår som en disciplin.

Majoriteten anknyter till läsning (30/82). Skrivforskning förekommer i 13 avhandlingar, dramapedagogik i 5 och litteraturpedagogik i 5. Till exempel mediepedagogik och forskning om modersmålslärarens

professionella identitet saknas, liksom forskning om läroplan och läromedel. Forskningen som placeras inom specialpedagogik och psykologi har oftare en experimentell karaktär och baseras på en kvantitativ analys. I övrigt verkar forskningen inom modersmålets didaktik bedrivas inom ett kvalitativt

forskningsparadigm.

Delstudie 3: Norskdidaktiske avhandlinger

Sylvi Penne & Dag Skarstein, Høgskolen i Oslo og Akershus

19 Våre foreløpige funn viser at det i årene 2000 – 2016 er avlagt 32 avhandlinger innenfor feltet som kan benevnes norskdidaktikk. De er fordelt slik:

Universitetet i Oslo 15 , Universitetet i Stavanger 7,

NTNU, Norges teknisk vitenskapelige universitet 5, Universitetet i Bergen 3,

Universitetet i Agder 2.

Våre funn viser en markant vekst de siste fem årene: 21 av disse 33 avhandlingene er avlagt fra og med 2011.

18 av avhandlingene retter seg mot grunnskolen, 8 mot videregående skole, mens 6 er mer generelle. Når det gjelder norskfagets innhold, er det bare 5 avhandlinger som fokuserer på norskfagets litterære del. 7 tematiserer medier og teknologi, mens de resterende fokuserer primært på språk – skriving og lesing.

Materialet viser en sterk økning i avlagte avhandlinger 4-5 år etter innføringen av læreplanreformen Kunnskapsløftet (2006). Samtidig ser det ut til at det norskdidaktiske ved avhandlingene blir mer uklart og grensene mot andre fag mer utydelige.

I Norge står vi igjen overfor et radikalt skifte på skoleområdet ved at lærerutdannelsen fra 2017 utvides fra å være fireårig, til å bli et femårig masterløp. I de nasjonale føringene for den nye masterutdannelsen står det spesifisert at norskfaget (som ett av tre fag), skal prioriteres, noe som kan bety et nytt fokus på det

norskdidaktiske.

Delstudie 4: Danskdidaktiske ph.d.-afhandlinger 2000-2016

Anna Skyggebjerg, DPU/Aarhus Universitet & Ellen Krogh, Syddansk Universitet

Uddannelse til ph.d. inden for danskfagets didaktik findes på fem universiteter, siden 2011 ofte i samarbejde med professionshøjskoler.

Foreløbige fund viser at der i perioden 2000-2016 blev skrevet i alt 32 afhandlinger relateret til danskfaget i skolen. Tallene viser en markant vækst inden for de sidste fem år. Heriblandt er 2/3 indleveret til to

institutioner for uddannelsesforskning på henholdsvis Aarhus Universitet (10) og Syddansk Universitet (11) hvor der findes etablerede forskningsmiljøer inden for danskfagets didaktik. Ser vi på de centrale

genstandsområder i danskfaget, er forskningen skævt fordelt: 13 kan henføres til sprog (læsning, skrivning, tekstkompetence), 6 afhandlinger til litteratur og 6 til medier og teknologi.

Det er kun seks afhandlinger der direkte tematiserer danskfagets didaktik, dvs. en samlet konception af faget.

I materialet er skoleformerne repræsenteret med 17 rettet mod gymnasiale uddannelser og 15 rettet mod folkeskolen. Denne skævvridning er under forandring. Siden 2011 er nye statslige midler blevet målrettet forskning rettet mod folkeskolen, og det har ført til en vækst i folkeskoleforskningen i danskfagets didaktik.

20

ABSTRACT – SYMPOSIUM

Titel på symposium

Leder af symposium, institution, land, e-mail

Lars Rune Waage, Universitetet i Stavanger, Norge

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Diskutant, institution, land

Med symposiet Multimodalitet i lesing, læring og skriving ønsker vi å rette søkelyset mot det mangfoldet av multimodale uttrykk som særlig ungdom møter i hverdag og på skole. «Det multimodale» som sådan har vært med oss en del år allerede, men nye uttrykk, nye tekster og ny teknologi gjør at det kreves kontinuerlig oppgradering av kunnskapen på feltet. Ambisjonen med symposiet er å åpne opp for diskusjon rundt multimodalitet og L1-fag gjennom å fokusere på både tekster og praksiser – med vekt på nyere uttrykk.

Samtidig ønsker vi å presentere forskningsfronten for et nordisk kollegium, knyttet til modelltekster, remediering, oppgavekultur, litteraturens multimodale affordanser, multiliteracies og blogging.

Modelltekst for multimodalitet? Norsklærerstudenters refleksjoner over bruk av modelltekst for elevarbeid med sammensatte tekster

Brit-Helen Russdal-Hamre, Universitetet i Stavanger, Norge

Diskusjonen om hvorvidt det har en hensikt å bruke modelltekst i skriveopplæringa, er neppe over. Dette prosjektet handler ikke om spørsmålet om det er effektivt å bruke modelltekst, men om

norsklærerstudenters refleksjoner om hvordan en gitt tekst kan brukes som modelltekst for skriving av sammensatte tekster på fjerde trinn. Empirien er besvarelser på en hjemmeeksamen for første års grunnskolelærerstudenter i utdanninga som kvalifiserer for å bli lærer på første til sjuende klassetrinn.

Tema som berøres er hvordan studentene forstår begrepa «modelltekst» og «multimodal tekst».

Eksamensbesvarelsene viser at de, kanskje ubevisst, leser modellteksten inn i tre ulike kontekster; den skjønnlitterære, teksttypen sammensatt tekst og tematikken i modellteksten. Grunnlaget for studentenes refleksjoner er en elevtekst som er en fortsettelse på Gro Dahles bildebok Krigen fra 2013. Noen av

21 studentene mente at kjennskap til denne boka er en forutsetning for å kunne bruke elevteksten som modell for skriving av sammensatte tekster. Med andre ord satte de denne teksten inn i en skjønnlitterær kontekst.

Andre var opptatt av at det er nødvendig å presentere flere ulike tekster som modeller for et så sammensatt tekstbegrep som multimodale tekster utgjør. Disse utgjorde den største gruppa og satte altså elevteksten inn i den konteksten som sammensatte eller multimodale tekster danner. Den siste gruppa av studenter la størst vekt på tematikken i modellteksten, og å altså modellteksten i lys av konteksten som de ulike tema som kan analyseres fram i teksten utgjør.

De fleste eksamensbesvarelsene gir eksempler på undervisningsopplegg og skriveoppgaver for elevene hvor modellteksten kan benyttes. Et forskningsspørsmål er derfor hvilken sammenheng det er mellom disse opplegga og oppgavene på den ene sida og den konteksten det ser ut som studentene setter modellteksten inn i.

Intertekstualitet og remediering i forholdet mellom tv-serien «Trio» og filmen «Trio – Jakten på Olavsskrinet»

Gro-Tove Sandsmark, Universitetet i Stavanger, Norge

I dette innlegget vil eg gjera ein komparativ analyse av filmen Trio - Jakten på Olavsskrinet og TV-serien Trio-Odins gull med fokus på korleis ulike modi er berarar av ulik slags intertekstualitet, og kva dette gjer med teksten sin djubde og teksten si lesbarheit. Til slutt vil eg foreslå nokre oppgåver som kan vera interessante å ta fatt i for lærarar som vil arbeida med desse tekstane i klasserommet.

Trio-serien består av tre TV-seriar: Trio- Odins gull, Trio - Cybergullet og Trio - Kepplerdiamantene og nå ein spelefilm: Trio - Jakten på Olavsskrinet. I Odins gull og Cybergullet møter sjåarane den opprinnelege trioen.

Presentasjonsforma er ulik mellom seriane og filmen, og også mellom dei ulike seriane. Derfor er det multimodale uttrykket sjølvsagt ulikt frå verk til verk. Spelismen eller dataspelestetikken er utan tvil tydelegast i Odins gull, dette gjeld særleg det visuelle. Dette trekket har bare i lita grad trengt inn i det auditive modiet. I Jakten på Odins gull er den visuelle dataspelestetikken brukt på ein slik måte som også kan tolkast som allusjonar til TV-seriar som Alias, som brukte estetikk frå dataspelet Back Packer. Andre inspirasjonskjelder er CSI og Indiana Jones.

Den visuelle estetikken frå dataspela kan vera ei attkjenneleg element for unge sjåarar som er meir kjende med dataspel enn med spelefilmar, men det kan også gi tilskodaren ein illusjon av deltaking, at ein er med og speler spelet, litt som når ein er med og ser på skjermen.

Danskfagets opgavekultur – Et multimodalt anliggende?

Marie Falesgaard Slot, Center for Anvendt Skoleforskning, University College Lillebælt, Danmark

”Multimodalitet” er et indskrevet begreb i Forenklede Fælles Mål for dansk i grundskolen i. Således skal elever på alle klassetrin arbejde receptivt og produktivt med tekster, der indeholder flere modaliteter i dansk. Allerede efter 3.- 4. klasse skal elever både kunne læse og udtrykke sig i multimodale tekster i fagligt velkendte situationer Danmark (FFM 2014). Hvordan skabes en aktiv tegnskaber i danskfaget med afsæt i de forståelser af videnproduktion som FFm producerer og hvilke affordancer og semiotiske ressourcer er til rådighed i formuleringen af fagets opgavedidaktiske udfordringer. Med afsæt i Forenklede Fælles mål for

22 dansk og flere empiriske forskningsprojekter om opgaver og elevers produktion præsenteres et bud på danskfagets opgavekultur (Slot et al 2017).

Referencer:

Blikstad-Balas. M. (2015) Skolens nye literacy. Hvordan endres skolens tekstpraksiser når digitale teknologi er tilgjengelig i klasserommet? Learning Tech nr. 1. Læremiddel.dk

Bezemer, J.& Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication. A social semiotic frame. Routledge.

London and New York.

Hansen, R., Bremholm, J. og Slot, M. (2017). Elevproduktion og skolens opgavevirkelighed. Aarhus Universitetsforlag..

Kress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

Skjelbred, D. Veum. A. (2015) (Red) Literacy i læringskontekster. Forlaget Klim

Slot, M. (2015). Scaffolding students’ assignments. IARTEM e-Journal, 7(1), 1-15. Universitetsforlag UVM (2014). Forenklede Fælles Mål for dansk

Litteraturens multimodale affordanser

Magne Drangeid, Universitetet i Stavanger, Norge

En av litteraturens viktigste egenskaper er at den kan løse ut spontane og sanselige forestillinger hos leseren. Paradoksalt skjer dette selv om den tradisjonelle, relativt monomodale teksten i seg selv er nokså magert grunnlag. I en vellykket respons klarer leseren å skape rike og levende litterære verdener selv om teksten bare er en skisse. Sammenlignet med den direkte opplevelsen vår av verden, er teksten

underbestemt, og må derfor «fylles ut» til fullt bilde. Ifølge kognitiv psykologi blir de «bildene» som skapes under lesingen simulert av leseren ut fra sanse-erfaringer. Som denne sansingen selv, blir dermed også lesingen kroppslig og multimodal. Multimodalitet er derfor ikke bare sentralt i forståelsen av teksten – men av leserens prosessering. Med utgangspunkt i litteraturens underbestemthet og leserens evne til spontan, multimodal sanse-simulering, diskuterer paperet affordanser knyttet til den prerefleksive fasen i litterær lesing, og hvilke litteraturdidaktiske konsekvenser som bør trekkes ut fra en ny forståelse.

Multiliteracy, multimodalitet og tilgangskompetanse Bjørn Kvalsvik Nicolaysen, Universitetet i Stavanger, Norge

Det er naudsynt å perspektivere diskusjonen om literacy i Noreg annleis. Den har i for stor grad blitt prega av pedagogiske perspektiv på elementær (funksjonell) literacy i den første og andre lese- og

skriveopplæringa. I ca 70 års debatt og forsking i mange fagområde ligg det innsikter som kastar lys over

”multiliteracies”: Dei mange ulike sambanda menneske vekslar mellom i utøvinga av si gjerning og i omgangen med andre – ved hjelp av skrifthandlingar i skriftspråket.

Desse ulike modalitetane som då kjem opp, ter seg i ein ”literacytrekant”: Botnaksen er vegen mellom funksjonell literacy og kulturell literacy, der sosialisering og personleg utvikling går føre seg. På vegen frå funksjonell literacy til topp-punktet i pyramiden, som er kritisk literacty og altså aktiv, sjølvstendig deltaking med meistring av dei aspekt som må til for å øve påverknad og samarbeide i samfunnet, ligg aspekt kring økonomi, der utdanning og formell kompetanseheving spelar ei stor rolle, og integrering i

23 ansvarlege posisjonar mellom andre ansvarlege. Mellom kulturell literacy og kritisk literacy ligg vegen av deltaking i institusjonsliv, kulturføretak, fornyings- og endringsarbeid.

Multimodalitet i form av bruk av ulike tekstuelle, visuelle, aurale, romlege og semiotiske ressursar i og med ulike kanalar og medium må med naudsyn spele på sambandet mellom dei modalitetar det vert gjevne høve til innafor dei ulike områda der literacy fungerer. Diskusjonane som har bylgja fram og attende i mange tiår om tilhøvet mellom munnlege og skriftlege kulturar, makt innafor institusjonar der skriftkunne er naudsynt, tilhøvet mellom opplæring, sosialisering og maktstrukturar osb., må hentast inn i feltet for diskusjonar om dei grunnleggjande ferdigheitene.

Innlegget søkjer å peike på reint praktiske samband mellom tilgang (access), form (design), sosial fordeling (distribution) og makt (power) med utgangspunkt i mellom andre Hilary Janks’ tilnærming, og med

materiale frå fire-fem større nasjonale prosjekt dei siste 20 åra. Føremålet er å kome lengre i diskusjonen omkring måtar lese- og skriveopplæringa risikerer å skape skilje og hindringar for tilgang til deltaking, skaping og retorisk medborgarskap.

Stil som multimodalt halvfabrikata. En analyse av bloggplattformen blogg.no.

Gunhild Kvåle, Universitetet i Agder, Norge

De fleste av tekstene elever bruker i dagliglivet er multimodale, digitale tekster. Digitale tekster produserer ved hjelp av en eller annen form for software, for eksempel PowerPoint, Word eller Facebook. Mange typer software, deriblant blogg-software, inneholder maler som tilbyr brukerne forhåndsproduserte, helhetlige multimodale design. Verken software eller maler er nøytrale konstruksjoner, men er innskrevet med sosiale verdier og antakelser. En designmal vil blant annet gjennom konnotasjonene til kombinasjonen av visuell ikonografi, farge og typografi konnotere bestemte stiler og identiteter. Elevers digitale tekstproduksjon innenfor og utenfor skolen skjer på den måten på noen sosio-teknologiske premisser som er satt av voksne, som oftest kommersielle aktører. Både for lærere og elever er det derfor viktig å kunne bli bevisst på og å reflektere over software som historisk utviklede og sosiale fenomener, og ikke bare som mer eller mindre funksjonelle «digitale verktøy».

Det å analysere selve teknologien som meningsskaping krever et egnet teoretisk-analytisk rammeverk. I de seneste årene har man i den grenen av sosialsemiotikk som gjerne kalles semiotisk teknologi utviklet nettopp dette (se f.eks. Djonov & van Leeuwen, 2011; Zhao, Djonov & van Leeuwen, 2014; Kvåle, 2016).

Med utgangspunkt i perspektiver derfra vil jeg i paperet mitt undersøke hva slags stiler og identiteter som ungdommer tilbys gjennom designmalene til bloggplattformen blogg.no, som er den mest brukte blogg- programvaren i Norge. I analysen identifiserer jeg seks ulike stiltyper: Den nostalgisk-feminine, den sporty, den høytidsmarkerende, den streite, rosabloggeren og kosmopolitten. Med utgangspunkt i denne analysen vil jeg kritisk diskutere jeg hva slags sosiale premisser bloggmalene setter for multimodal kommunikasjon, deriblant med tanke på forestillinger om kjønn. Jeg vil også tematisere rollen til maler i digital

tekstkommunikasjon generelt.

Referanser:

Djonov, E. & Van Leeuwen, T. (2011). The semiotics of texture: from tactile to visual. Visual Communication, 10 (4), s. 541–564.

24 Kvåle, G. (2016). Software as ideology: A multimodal critical discourse analysis of Microsoft Word and SmartArt. I Journal of Language and Politics 15 (3), s. 259 – 273.

Zhao, S., Djonov, E., & van Leeuwen, T. (2014). Semiotic technology and practice: a multimodal social semiotic approach to PowerPoint. In Text & Talk 34 (3), p. 349-375.

25

ABSTRACT – SYMPOSIUM

Titel på symposium

forsknings- og udviklingsprojektet Kvalitet i Dansk og Matematik (KiDM)

Leder af symposium, institution og land

Nikolaj Elf, Syddansk Universitet, Danmark

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Oplægsholder, institution og land

Diskutant, institution, land

Projekt Kvalitet i Dansk og Matematik – forkortet KiDM – er et landsdækkende forsknings- og udviklingsprojekt finansieret af Undervisningsministeriet i samarbejde med Skolelederforeningen og Danmarks Lærerforening. Projektet løber fra 2016-2018 med involvering af mere end 100 skoler og 30 forskere.

I den del af projektet der fokuserer på danskfaget, er formålet at undersøge og forandre danskfagets litteraturundervisning i udskolingen (7.-8. klasse). Det gøres ved at etablere og løbende korrigere en forandringsteori for undersøgelsesorienteret litteraturundervisning. En undersøgende tilgang til

undervisning har rødder i forskellige dele af Deweys forskning (1910, 1934), men refererer også til nyere teoretisk opdaterede og empirisk baserede forståelser af inquiry-based teaching, hvilket afdækkes i projektets forundersøgelsesfase.

Projektet er designet som et flerstrenget interventionsprogram (Edwards et al., 2004; Pawson & Tilley, 1997) med fire sammenhængende faser: 1) En forundersøgelse der omfatter en kortlægning af praksis og et systematisk review af forskning, 2) indsatsudvikling og pilotafprøvning af et webmedieret

undervisningsmateriale udviklet, realiseret og evalueret i samarbejde med lærere på knap 20 skoler, 3) et større lodtrækningsforsøg (RCT) der over tre iterative cyklusser vil teste for interventionens kvantitative effekt og endelig 4) kvalitative studier der undersøger hvilke faglige kvaliteter indsatser fører til set fra et elev- og lærerperspektiv i en lokal skole- og klasserumskontekst.

26 Symposiet vil i sine oplæg præsentere og diskutere fund fra disse undersøgelsesfaser. Afslutningsvis vil Helle Rørbech diskutere oplæggene og hvordan projektet går i dialog med anden litteraturdidaktisk forskning.

Referencer:

Edwards, N, Mill, J. & Kothari, A.R.. Multiple intervention research programs in community health. CJNR 2004 36;1:

40-54.

Dewey, J. (1997 [1916]). Democracy and Education: An Introduction to the Philosophy of Education. New York: The Free Press.

Dewey, J. (2005 [1934]). Art as Experience. London: Penguin.

Pawson, Ray og Tilley, Nick (1997): Realistic Evaluation, SAGE Publications ltd.

Introduktion til KiDM og fund fra forundersøgelsen Thomas Illum Hansen, University College Lillebælt, Danmark Nikolaj Elf, Syddansk Universitet, Danmark

Det var et krav fra udbyderne af KiDM at der skulle gennemføres en grundig forundersøgelse som grundlag for udvikling af indsatser og gennemførsel i praksis. Forundersøgelsen i KiDM (Elf & Hansen, under udgivelse) er designet på den måde at der dels gennemføres et almendidaktisk reviewstudie af hvad der findes af viden om undersøgelsesorienteret undervisning, og hvordan den kan fremmes, dels gennemføres to fagdidaktiske forundersøgelser af henholdsvis dansk/modersmålsfag og matematik. Fokus her er på den danskdidaktiske forundersøgelse.

Forskningsspørgsmålet for den danskdidaktiske forundersøgelse er: Hvad kendetegner ifølge praksis og forskning en undersøgende didaktik i danskfaget i udskolingen, og hvad kendetegner mere specifikt en forandringsteori for en undersøgende litteraturundervisning i udskolingen?

Metodologisk er forundersøgelsen delt op i to tilgange, en praksiskortlægning og et systematisk review; de to dele bygger på forskellige epistemologier og muligheder for generalisering. Praksiskortlægningen omfatter fem datakilder, herunder fokusgruppeinterview med lærere og analyser af anvendte læremidler.

Reviewet er dels et ”exhaustive review with selective citation” (Cooper, 1988) af sociokognitivt orienterede tilgange fra 1970erne til i dag, dels et konceptuelt review der inkluderer søgninger på andre konceptuelle tilgange inden for en kortere tidsramme.

Resultatet af forundersøgelsen er inklusion af i alt 216 studier. På baggrund af disse studier opstilles en revideret forandringsteori for undersøgelsesorienteret litteraturundervisning. Forandringsteorien hævder at seks elementer er konstituerende for undersøgelsesorienteret litteraturundervisning: Den må være a) situeret og æstetisk baseret; b) refleksiv og analytisk orienteret; c) rytmisk og hermeneutisk reflekteret; d) dialogisk og kontrapunktisk organiseret; e) kreativt og kommunikativt kontekstualiseret; f) didaktisk og

dannelsesorienteret.

I præsentationen uddybes forundersøgelsen og dens resultater, og det diskuteres hvad implikationer er for design af indsatser i pilotstudie og lodtrækningsforsøg.

Referencer:

Cooper, H. M. (1988). Organizing knowledge synthesis: A taxonomy of literature reviews. Knowledge in Society, 1(1), 104-126.

27 Elf, N., & Hansen, T. I. (Eds.). (under udgivelse). Hvad vi ved om undersøgelsesorienteret undervisning i dansk.

Odense.

Hvordan kan læreren lede elevers undersøgelse? – udvalgte læreres oplevelser af arbejdet med KiDMs principper og materialer i pilotfasen

Tom Steffensen, Professionshøjskolen Absalon, Danmark Nikolaj Elf, Syddansk Universitet, Danmark

KiDM placerer sig med sit dobbelte fokus på udvikling af ny litteraturpædagogisk teori og ønsket om at undersøge forholdet mellem forandringsteorien og elevernes læringsudbytte i krydsfeltet mellem praksis, udvikling og forskning. Metodologisk trækkes på interventionsforskning, især inden for traditionen for såkaldt Design-Based Research (DBR) (Brown 1992; Collins, Joseph & Bielaczyc 2004). DBR deler en grundambition med KiDM om at ændre klasserumspraksis i en mere undersøgende og udforskende retning (Brown 1992: 150). En af pionererne i traditionen, Ann Brown, trækker bl.a. på Deweys tænkning og skriver sig – i tråd med KiDMs forundersøgelse – op mod såvel traditionel didaktisk undervisning som rendyrket undersøgende undervisning. Hun advokerer for ”guided discovery” som gylden middelvej, men anfører samtidig, at netop middelpositionen rejser en række dilemmaer i praksis (Brown 1992: 169). I dette oplæg diskuterer vi resultater fra interviews med skolernes fagteamkoordinatorer mod pilotfasens slutning.

Evalueringsresultaterne peger på både barrierer og potentialer for undersøgende litteraturundervisning som

”guided discovery”, og i tråd med tænkningen i DBR bruges de både til justeringer af teorien og de konkrete materialer.

Det empiriske grundlag for denne del af midtvejsevalueringen er tre netbaserede gruppeinterview med i alt otte fagteamkoordinatorer foretaget i videokonferenceprogrammet Adobe Connect.

Fagteamkoordinatorrolle er etableret af KiDM, og fagteamkoordinatoren har en række særlige forpligtelser i projektet som kontaktperson, behjælpelig med test, facilitatorer på en række gruppemøder med fokus på didaktisk udvikling rammesat af KiDM gennem drejebøger og ansvarlig for tilbagemeldinger til KiDM. I gruppeinterviewene ønskede vi at udnytte fagteamkoordinatorernes forståelse af daglig praksis og invitere dem ind i et ”forskende partnerskab” (Brekke & Tiller 2014: 312). Da gruppeinterviewene var netbaserede, blev de afviklet efter en højt struktureret interviewguide (Kvale & Brinkmann 2014).

Videokonferenceprogrammet producerer distance i interviewsituationen, men giver i kraft af sin

multimodale brugergrænseflade mulighed for at visualisere den fælles undersøgende samtale gennem bl.a.

løbende nedskrivning af pointer.

Referencer:

Brown, A.L. (1992). ”Design experiments: Theoretical and methodological challenges in creating complex interventions”. I Journal of the Learning Science, 2(2), s. 141-178.

Brekke, M. & Tiller, T. (red.). (2014). Læreren som forsker. Indføring i forskningsarbejde i skolen. Århus: Klim.

Collins, A., Joseph, D. & Bielaczyc, K. (2004). “Design Research: Theoretical and Methodological Issues”. I The Journal of the Learning Sciences, 13(1).

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Interview. Det kvalitative forskningsinterview som håndværk. København: Hans Reitzels Forlag.

28 Hvordan kan vi måle litterær kompetence?

Thomas Illum Hansen, University College Lillebælt, Danmark Stig Toke Gissel, University College Lillebælt, Danmark

I forbindelse med KiDM-projektets effektmåling af de undersøgelsesorienterede indsatser har vi udviklet en kompetencetest, der skal måle elevernes udvikling af kompetencer i relation til litterær tolkning og

fortolkning. Traditionelle testbatterier, som fx den danske FSA læseprøve eller PISA-testene indfanger ikke kognitive aspekter på de højere niveauer af de æstetiske, litterære aspekter ved forståelsesprocesser, dvs.

fortolkende inferens (McCarthy, 2015) eller litterær literacy (Frederking, Henschel, Meier, Roick, Stanat &

Dickhäuser, 2012). Omvendt har scoring af åbne svar fx i form af essays eller at få subjekter til at tænke højt under læsning den fordel at det kan indfange mangfoldigheden i tolkninger af åbne tekster, men disse metoder er ikke praktisk anvendelige i storskala forsøg som KiDM.

Vi har valgt at lægge os op ad og videreudvikle et testdesign, som er udviklet af Frederking, Henschel, Meier, Roick, Stanat, & Dickhäuser (2012). Med udgangspunkt i Eco (1989) betoner Frederking et al. den æstetiske teksts åbenhed og flertydighed og forsøger at imødekomme den udfordring, at en test af litterær fortolkning som udgangspunkt er uforenelig med lukkede spørgsmål. Dog vil tekstens bogstavelige betydning i sig selv udgøre et fundament for at spørge ind til objektive forhold i tekster – eller forhold, der kan opnås en høj grad af intersubjektiv enighed om svaret på. Nogle fortolkninger er mere passende end andre, men der kan være flere passende tolkninger.

Testen, som vi ønsker at diskutere hensigtsmæssigheden af, tester elevernes evne til at forstå indholdet af en litterær tekst og til at analysere de formelle aspekter ved en litterær tekst og koble disse med en æstetisk funktion. Hvert test baseres på en næranalyse af stimulus-teksternes bogstavelige betydning og deres fortolkningsåbenhed, og indeholder en kombination af helt åbne, semi-åbne opgaver samt multiple-choice (oftest med mere end et korrekt svar) og forced-choice items. (291 ord)

Referencer:

Eco, U. (1989). The Open Work. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.

Frederking, V., Henschel, S., Meier, C., Roick, T., Stanat, P. & Dickhäuser, O. (2012). Beyond functional aspects of reading literacy: Theoretical structure and empirical validity of literary literacy. L1-Educational Studies in Language and Literature, 12, 35-58.

McCarthy, K. S. (2015). Reading beyond the lines: A critical review of cognitive approaches to literary interpretation and comprehension. Scientific Study of Literature, 5(1), 99-128.

Hvordan opfattes kvalitet? Elever og læreres vurdering af eksternaliseringsprocesser i undersøgelsesorienteret litteraturundervisning

Nikolaj Elf, Syddansk Universitet, Danmark Vibeke Christensen, Syddansk Universitet, Danmark

I litteraturdidaktisk forskning ved man at det er et åbent spørgsmål hvad elever og lærere opfatter som kvalitet i undersøgelsesorienteret litteraturundervisning, særligt den del der har en skabende,

eksternaliserende karakter. Mere specifikt efterlyser lærere kriterier for hvordan man kan vurdere kvalitet i elevers multimodale produktion, ikke mindst hvis den har en overvejende æstetisk og procesorienteret karakter (Burgess, 2016; Christensen, 2016; Elf, Gilje, Olin-Scheller, & Slotte, work in progress; Höglund, accepted for defense). Anskuet fra et forskningsperspektiv savnes således viden om hvordan man kan forske

29 i, udvikle og praktisere elever og læreres vurdering af eksternaliseringsprocesser i undersøgelsesorienteret litteraturundervisning.

Denne præsentation vil tilnærme sig denne problemstilling gennem et pilotstudie af hvordan ét af KiDMs interventionsforløb realiseres efteråret 2017. Forløbet bygger på KiDMs forandringsteori, som antager at tydelig rammesætning, herunder indholdsrig feedback, samt eksternalisering forstået som undersøgende samtale, elaborativ skrivning og modalitetsskift bidrager til og fremmer kvaliteten af elevers

undersøgelsesorienterede litteraturundervisning (Elf & Hansen, under udgivelse). I KiDM skelnes der tillige mellem foreskreven kvalitet, formuleret af styredokumenter, opfattet kvalitet konstrueret af aktører i

undervisningen og endelig testet kvalitet. I denne præsentation fokuseres på den opfattede kvalitet, som den viser sig i eksternaliseringsprocesser.

Forskningsspørgsmålet er: Hvordan kan man identificere, studere og analysere elever og læreres vurdering af rammesatte, eksternaliserende meningsskabende processer mens de pågår?

Undersøgelsen gennemføres som et feltstudie med tre forskere til stede samtidig under forløbet, hvor der blandt andet bruges videoobservation og tages feltnoter. Teoretisk tages der et sociokognitivt og

sociokulturelt udgangspunkt, hvor kvalitet ses som og kommer til udtryk i de deltagende aktørers evaluerende meningsskabende dialogiske ytringer. Disse ytringer er kontekstbundne i den aktuelle

(fag)kultur og formes af – og former – de medierede værktøj der bruges, samt den (fag)kultur de er indlejret i (Ongstad, 2013; Reznitskaya, 2012; Rogoff, 2003). Metodisk får dét den konsekvens at vi i feltstudiet vil gå tæt på, indsamle data om og analysere evaluative meningsskabende handlinger af både verbal og anden multimodal art (Jewitt, 2003; Togeby, 2014). Vi antager at man derved vil kunne få adgang til hvad der af elever og lærere diskursivt konstrueres som kvalitet i undersøgelsesorienteret litteraturundvisning – og dermed i sidste ende som undersøgelsesorienteret litteraturfaglighed inden for rammerne af dansk- /modersmålsfaget.

Referencer:

Burgess, M. Ø. (2016). Fra novelle til film : Elevproduserte multimodale tekster på 9. trinn. (PhD), Universitetet i Oslo, Oslo.

Christensen, V. (2016). Elevers produktion af multimodale tekster. Hvad ved vi og hvad mangler vi? Acta Didactica Norge, 10(3).

Elf, N., Gilje, Ø., Olin-Scheller, C., & Slotte, A. (work in progress). Assessment of multimodal literacy practices in Nordic L1 subjects: A conceptual review.

Elf, N., & Hansen, T. I. (Eds.). (under udgivelse). Hvad vi ved om undersøgelsesorienteret undervisning i dansk.

Odense.

Höglund, H. (accepted for defense). Video Poetry: Negotiating Literary Interpretations: Students' Multimodal Designing in Response to Literature. (PhD), Åbo Akademi University.

Jewitt, C. (2003). Re-thinking Assessment: multimodality, literacy and computer-mediated learning. Assessment in Education, 10(1).

Ongstad, S. (2013). Kommunikasjonsformer og utviklingsarbeid. Om tegn, ytringer og sjangrer i kunnskapsutvikling.

In G. Bjørke, H. Jarning, & O. Eikeland (Eds.), Ny praksis - ny kunnskap. Oslo: ABM-media.