O l i k a f ö r k l a r i n g a r t i l l l ä g r e s t r a f f n i v å e r id e n o r d i s k a L Ä N D E R N A J Ä M F Ö R T M E D Ö V R IG A E U R O P E IS K A
A v p r o f e s s o r Ul l a V. Bo n d e s o n
Tapio La p p i-S e p p ä lä has made an excellent con tribu tion to the theme
‘‘P e n a l Severity in S candinavia in a C ross-C om parative Perspective”.
I make com parisons with con clu sion s fro m my article, ‘‘Levels o f P u nitiveness in S c a n d in a v ia ”, which ap p ea re d in P r a tt et al. 's The N ew Punitiveness (2005). We both begin with the assumption that S candina
v ia ’s lo w rate o f c rim in a lity can not, on its own, explain its lo w rate o f imprisonment. Both o f us po in t to p u b lic opinion, f e a r o f crim e a n d the influence o f the media as causal variables, though 1 stress that different form ulations o f the question produce different results. I argue against the common postulate o fp e n a l populism starting in the 1980s and point to the constancy o f penal and other social attitudes over the decades, as demon
strated in my book, N o rd ic M o r a l Climates (2003). Both o f us emphasize economic variables such as G D P and welfare expenditures, as w ell social inequality. Ijuxtapose p o litic a l factors, referred to by Lappi-Seppälä as
‘‘consensual dem ocracies" an d ‘‘neo-corporativism ”, with the theory o f
‘‘fu n c tio n a l dem ocracy”. In reg ard to increasing rates o f imprisonment - also in the N o rd ic countries - 1 conclude by questioning the ra tio n a l
ity o f the welfare state in the area o f crim in a l p o lic y a n d advocate more evidence-based research to underpin p o lic y decisions in Scandinavia. *
Jag v ill först gratulera Tapio Lappi-Seppälä fö r en fram stående presentation. Han har valt ett mycket v ik tig t ämne ur ett k rim in a lp o litisk t perspektiv och sam tidigt ett teoretiskt högst intressant tema. U tifrå n bägge dessa aspekter har han bidragit med avgörande ideer och v ärd e fu ll inform ation.
M in huvudsakliga k ritik i egenskap av kom m entator är att jag m ottog detta inlägg mycket sent. Dessutom har författarens utkast genomgått ett par revisioner, v a rfö r det varit ok la rt v ilk e n version som skall kommenteras.
Lappi-Seppäläs presentation startar med observationen att v i har bevittnat en icke tidigare skådad expansion av penal kontroll under de senaste årtiondena. Detta är åtm instone korrekt fö r de flesta länder. D et mest flagranta exem plet är U S A .
* T itle in English: Explanations f o r the Lo w er Number o f Prisoners in the N ordic Countries as Compared to Other European Countries. O riginal in Swedish.
431 Olika förklaringar till lägre straffnivåer i de nordiska länderna
M e n Lappi-Seppälä är icke prim ärt intresserad av undantaget U S A utan sna
rare av det m otsatta undantaget, näm ligen Skandinavien. D e nordiska länderna har fö rb liv it relativt m ilda och stabila under långa perioder. Spörsm ålet b lir därför v arför dessa länder avviker från andra västeuropeiska.
Lappi-Seppälä är egentligen inte upptagen av att beskriva skillnad er m ellan de skandinaviska länderna, med undantag av hans hemland. Finlands unika p ro fil har han redan tidigare u tfö rlig t b e skrivit och analyserat den intressanta utvecklingen med den drastiskt m inskande fångkurvan (2004).
U r ett teoretiskt perspektiv är hans första konklusion - och sam tidigt utgångs
punkten fö r den fortsatta analysen - att det inte finns något enkelt samband m el
lan fångtal och brottstal. D etta fö r m ånga ju riste r oväntade resultat har tid igare dokum enterats av flera krim inologer.
M e n Lappi-Seppäläs huvudsakliga bidrag är att han fortsätter att söka efter andra fö rk la rin g a r t ill de högst varierande fångtalen. D essa ansträngningar är icke så vanlig a och författaren har varit m ycket fram gångsrik i att sam la rik lig a m ängder av sekundärdata av kom parativt slag fö r att testa o lik a alternativa fö r
klaringar, som s k ick lig t redovisas i pedagogiska diagram . Han har inkluderat så m ånga som 25 länder, varav 17 västeuropeiska.
I m in a rtik e l ” Le v e ls o f Pu n itive n ess in Scandinavia: D e scrip tio n and Ex- planations” (Bondeson 2005) sökte jag också efter alternativa fö rk la rin g a r t ill de lägre fångtalen i de skandinaviska länderna. D et kan d ä rfö r vara intressant att jäm föra våra konklusioner.
V i har bägge utgått från samma fakta om den bristande korrelationen m el
lan k rim in a lite t och fängelsepopulation samt de lägre skandinaviska fångtalen.
V i h a r s tä llt sam m a sp ö rsm å l om v ilk a an dra fö rk la rin g a r som kan fin n a s t ill den divergerande k rim in a lp o litik e n i N orden. Som in d ik a to r på straffen s stränghet använder v i bägge få n g ta le n per 100.000 inbyggare. M a n kan a ll
tid d isku tera v a l av in d ik a to r m en den här använda betraktas oftast som den bästa.
D en mest relevanta jäm förelsen är att sätta de skandinaviska länderna i rela
tion t ill övriga västeuropeiska. Genom snittet fö r dessa fångtal är e n lig t de senaste siffro rn a 75 resp 110 per 100.000 invånare. D et är e m e lle rtid väsen tligt större spridning m ellan de senare än de förra länderna.
E n närliggande faktor att relatera t ill straffens stränghet är allm änhetens in ställn in g t ill straff. I lagstiftningssam m anhang och i dom stolar refereras ofta t ill det s.k allm änna rättsmedvetandet. Detta antas då kräva strängare straff, men som jag tid ig t påpekat är detta norm alt en legal fik tio n som saknar em p iriskt innehåll (Bondeson 1979). D e första studierna av allm änhetens kunskap och attityder t ill brott och s tra ff kom redan på 60-talet, men de var oftast begränsade t ill en brotts-
432
typ och ett land. Själv har jag i flera undersökningar gjort globala och kom parativa analyser (Bondeson 2003). På senare år har sådana studier bevittnat en renässans (se t.ex Roberts et al 2003).
Jag argum enterar i m in artikel emot Pratts tes (2002) att opinionen har b liv it m ycket m er p u n itiv sedan början av 1980-talet. G e n erella frå g o r ang straffens stränghet har a lltid gett t ill resultat en k la r dom inans att straffen är fö r m ild a, och där synes inte skillnaderna vara så stora över tiden eller m ellan länderna. Det är först då man går i detalj och frågar om straffen fö r enskilda brott som en helt annan b ild fram kom m er. D å visar sig allm änheten icke vara strängare än praxis (Bondeson 2003, 68 ff) och tom m ildare än dom arna själva, fastän dessa tror att allm änheten är m er repressiv (Bondeson 1980). D et är svårare att finna kom para
tiva data när det g ä ller dessa mer förfinade studier.
Lappi-Seppälä nämnde bara i en fotnot t ill Stockholm spapret ” p u n itivity” som en av de huvudsakliga faktorer som kan förklara fångtalen. I sin första och senaste version presenterar han em ellertid data angående p u n itivitet och rädsla fö r brott.
Han återger International C rim e V ictim iza tio n Study (ICVS), som icke redovisar stora skilln a d e r m ellan de skandinaviska länderna och övriga europeiska när det g ä lle r val av fän ge lsestra ff fö r en ung m anlig recidivist. Eurobarom eter däremot visar a lla de skandinaviska länderna på en lägre nivå på spörsm ålet om effektiva sätt att m inska ungdom skrim inaliteten fö r alternativet ” tu ffa re fä n g e ls e s tra ff’.
B lan d de skandinaviska länderna lig g e r Sverige högst på den första frågan och lägst på den andra. Lappi-Seppälä refererar icke den senare frågan och har natur
ligen ingen fö rk la rin g t ill de o lik a resultaten.
Både Lappi-Seppälä och jag behandlar faktorn ” fear o f crim e” som en v ik tig determinant. De skandinaviska länderna ligger samtliga lågt på variablen rädsla för brott, och det är ganska starka korrelationer m ellan denna variabel och fångtalen.
I m in artikel kontrasterar jag två frågor som em ellertid på nytt ger o lik a resultat.
Spörsm ålet hur trygg du känner dig när du vandrar ensam efter m örkrets inbrott v isa r de skandinaviska länderna på en väsentligt högre trygghetsnivå än övriga europeiska. S p eciellt danskarna sk ilje r sig ut genom att i exceptionellt hög grad känna sig m ycket trygga (jfr även Bondeson 2003, 87 f). N ågot direkt samband med den danska tryggheten och de danska fångtalen kan dock icke observeras.
Även om det på senare år skett en ökning av osäkerhetsnivåerna i de nordiska länderna, ligger de fortsatt långt under de övriga europeiska nivåerna. N är däremot frågan form uleras om respondenterna är rädda fö r att b li offer fö r sp ecifika brott, så b lir resultaten annorlunda inom de nordiska länderna och också jäm fört med de europeiska. Jag ställde spörsm ålet om den differentierade skandinaviska attityden kan ses som m er upp lyst och ra tio n e ll, ev. sam m anhängande m ed in d iv id u e lla försäkringar. D en andra frågan behandlas inte av Lappi-Seppälä.
433 Olika förklaringar till lägre straffnivåer i de nordiska länderna
En annan faktor som v i bägge studerat är tillit t ill rättssystemet och förtroende fö r andra m änniskor. I bägge dessa avseenden lig g e r de skandinaviska länderna i en klunga med högt förtroende fö r rättsväsendet och förtroende fö r andra m än
niskor enligt data från W orld Values Surveys. Lappi-Seppälä säger att sambanden m ellan dessa tillitsfa kto rer och fångtalen har b liv it starkare m ellan 1981 och 2000.
M en hans fig u r V I.2 visar faktiskt att sambandet var negativt eller obefintligt 1981- 91 och först blev p o sitiv t från 1993 och därefter b liv it starkare p ositivt. Någon förklarin g t ill dessa kast i sambandet ges inte, men det presenteras o lik a tolkningar av det positiva sambandet. Jag har beskrivit att ”confidence in the legal system” har m inskat något i de nordiska länderna, men generellt är stabiliteten övervägande;
man finner faktiskt en överraskande konstans i svaren t ill ett stort antal spörsm ål över årtionden (Bondeson 2003, 239-260).
I Lappi-Seppäläs presentation verkar de sociala och p o litiska faktorerna väga tungt som fö rk la rin g a r t ill fångtalen, och jag tycker han här diskuterar de intres
santaste sambanden. Han påvisar ett starkt samband m ellan fångtal och olikheter i inkom st e n lig t ett G in i-in d e x, som dock kunde fö rklaras närm are. Europeiska län d er som satsar en hög andel av G D P på v ä lfä rd har läg re få n g ta l, och här sam las de n ordiska länderna åter i en klunga med de högsta v ä lfä rd su tg ifte rn a och lägsta fångtalen. På liknande sätt skriver jag att välfärdssystem et inte synes ha h aft någon större effekt på brottssituationen, men att v ä lfä rd sid e o lo g in med dess betoning av hum ana och ratio n e lla fö re stä lln in g a r kan ha en inverkan på k rim in a lp o litik e n (2005, 194).
Lappi-Seppälä analyserar vidare den p o litisk a ekonom in och hävdar att den p o litisk a kulturen i form av ”consensual dem ocracies” och ”neo-korporativism ” kan fö rk la ra 50 % av v ariatio n e r i fångtalen. H an har intressanta diskussion er k rin g tolkn in g en av dessa samband. M a n kan dock fråga sig om dessa p o litisk a kulturer kan förklara skillnad er m ellan de skandinaviska länderna och vissa av de västeuropeiska. Själv förde jag fram Pratts teori om ” fu n ktio n e ll dem okrati”, där m änniskor känner sig delaktiga i de p o litiska besluten, som en p o litisk fö rk la rin g t ill de lägre nordiska fångtalen, och det ges exem pel på fenom en som kan tänkas stödja en sådan teori (2005, 195).
I slutavsnittet berörs ytterligare påverkansfaktorer såsom befolkningens ho
m ogenitet, utländska påtryckningar och m edia, faktorer som också näm ns i m in artikel. Inte m inst m edia som en förm odad tolkare av befolkningens rättskänsla spelar säkert en mycket v ik tig ro ll i krim in a lp o litiken .
Lappi-Seppäläs sammanfattande m odell av påverkansfaktorer är klargörande.
D är ges inga korrelationer på faktorerna, och det kan ifrågasättas om det är m e
n in g sfu llt att söka rangordna de o lik a bakgrundsfaktorerna, då de kan förm odas att i hög grad sam variera.
Slutligen tar Lappi-Seppälä upp E U -p o litik e n s inflytande och ser en risk fö r större p o litis e rin g av den skandinaviska k rim in a lp o litik e n . O m N orden kunde sälja sin m er humana, penala p o litik t ill andra västeuropeiska länder, bör det väl em ellertid kunna ses som en fördel fö r Europa.
M a n ska v ä l h e lle r icke bortse från att också den skan dina viska k rim in a l
p o litik e n kan vara k ra ftig t p o litise ra d . D en m ycket repressiva d ro g p o litik e n i de n ordiska länderna är ett k la rt u ttryck härpå. D e syn n erlig en hårda straffen fö r d ro g k rim in a lite t fö rk la ra r också en stor del av de ökande n ordiska fån gta
len. D e tunga e x p e rtin lä g g som pu b lice ra ts e fte r en tid ig n o rd isk d ro g k o n fe rens fö r forskare, ad m inistratörer och p o litik e r hade knappast någon återklang i m edia och satte ing a spår i k rim in a lp o litik e n (N a rk o tik a og k o n tro lp o litik ,
1985).
F rå g o r k rin g fö rk la rin g a r av de ökande få n g ta len under senare år även i N orden restes v id konferensen av flera deltagare. D et fö re fö ll som om man icke helt övertygats om att den givna förklaringen att det skulle bero på nedm ontering av välfärden. Paradoxen med de ökande fångtalen har jag u tfö rlig a re behandlat v id två in lä g g i T h e S to ckh o lm C rim in o lo g y S ym posium (B ondeson 2007 a och b).
E n p rin c ip ie ll fråga är hur m ycket av v ä lfä rd sid e o lo g in s förm odade ra tio n alitet kan skönjas i den nordiska k rim in a lp o litik e n . Jag har tid igare behandlat problem atiken om sam spelet m ellan k rim in o lo g isk fo rskn in g och k rim in a lp o li
tiken (Bondeson 1998). D et är väl uppenbart att den kunskapsbaserade p o litik v i kräver på andra om råden i stort sett lyser med sin frånvaro inom k rim in a lp o litik e n . O ch här kan knappast de skandinaviska länderna generellt skryta med en m er ra tio n e ll, kunskapsbaserad p o litik . M edan ”evidence based” fo rsk n in g och p o litik har b liv it fram trädande i både U S A och England, har v i h ittills icke hört mycket om en sådan p o litik i våra länder. M a n kan ju hoppas att den danska sam lingsvolym en” H vad v irk e r - hvad v irk e r ik k e ?” (Kyvsgaard 2006) kan fung
era som en v ä ck a rk lo ck a . V id m itt sista styrelsem öte i C a m p b e ll C rim e and Ju stice G rou p i ju n i m ånad i år fram kom p o s itiv t att såväl Sverige som N org e var beredda att satsa k ra ftig t ekonom iskt på utvärderande behandlingsm ässiga och k rim in a lp o litis k a studier. N o rd is k t k rim in a listm ö te i år har ju också am b itiö st satt upp sessioner k rin g ” K unskapsbaserad k rim in a lv å rd s p o litik ” och
” Kunskapsbaserad k rim in a lp o litik ” - gränserna m ellan dessa tem an få r väl ses som flytande. N äm nda o lik a in itia tiv borde kunna ge n ä rin g åt fö rh o p p n in g a r om att v i står in fö r en v iss om värdering av behovet av ra tio n a lite t i k rim in a l
p olitiken .
Olika förklaringar till lägre straffnivåer i de nordiska länderna 435 References:
Bondeson, U lla V.: ” The N on-punitive P u b lic” . Paper presented at The Stockholm C rim in o lo g y Sym posium , June 2007 b.
Bondeson, U lla V.: ” The Paradox o f Increasing Rates o f Im prisonm ent” in Crim e, Punishm ent and Justice. Bondeson, ed. D JØ F, Copenhagen 2007 a, 207-224.
Bondeson, U lla V.: ” Levels o f Punitiveness in Scandinavia: D escriptions and E x planations” in T h e N e w Punitiveness. J. Pratt et al, eds. W illa n P u b lish in g , Devon and Oregon, 2005, 189-200 (reprinted in C rim e, Punishm ent and Jus
tice, Bondeson, ed. D JØ F, Copenhagen 2007, 181-195).
Bondeson, U lla V.: ” Interplay between C rim in o lo g ic a l Research and C rim in a l P o lic y ” , F e stsch rift fu r K aise r, D un cke r and H um blot, B e rlin 1998, 57-69 (reprinted in C rim e and Justice in Scandinavia, Bondeson, ed. Thom son, C o penhagen 2005, 529-540).
Bondeson, U lla V.: N ord ic M o ra l Clim ates. Transaction Publisher, N ew B runsw ick and Lond on 2003 (second softcover edition 2007).
Bondeson, U lla V.: ” Rättsm edvetandet rörande brottens straffvärde och domarens straffm ätning” i E. K u h lh orn , ed. Påföljdsval, straffm ätning och straffvärde.
B R Å , Stockholm 1980, 54-71.
Bondeson, U lla V.: ” D et allm änna rättsm edvetandet - en legal fik tio n ” i R ationa
lite t i rättssystemet, Bondeson, ed. Liber, Stockholm 1979, 123-143.
K yvsgaard , B ritta , ed.: Flva d v irk e r - hvad v irk e r ik k e ? D JØ F , K ø b e n h a vn 2006.
Lappi-Seppälä, Tapio: ” Reducing the Prison Population - Long-term experiences from Finland”, European Com m itttee on Crim e Problem s, C rim in o lo g ical S ci
entific C ou n cil (PC -C S C ), Strasbourg, 2004, 1-17 (reprinted in Bondeson, ed.:
C rim e and Justice in Scandinavia. Thom son, Copenhagen 2005, 383-402).
N arkotika og kontrolp olitik. N ord isk Råd i samarbejde med N ord isk Sam arbejds
råd fo r K rim in o lo g i, Stockholm 1985.
Pratt, John: Punishm ent and C iv iliza tio n . Sage, London 2002.
Roberts, J.V., Stalans, L.J., Indemaur, D. & Hough, M.: Penal Populism and P u b lic O p inion. O xford U n iversity Press, O xford 2003.
Adresse:
Lim ham nsv. 6 A SE - 217 59 M a lm ö
