N ordisk Tidsskrift for Krim inalvidenskab 2Ö00
G Å D IR E K T T I L L L Ä N G E L S E T U T A N A T T PA S S E R A
” G Å ” .
- V Ä L F Ä R D S P R O B L E M B L A N D F Å N G A R 1 A v f o r s k e r An d e r s Nil s s o n
This article presents results from a survey concerning the living conditi
ons, p r io r to imprisonment, o f a representative sample o f Swedish p riso ners (n = 4ll). A multidimensional approach is used, in which a quality o f life index is constructed from measures o f health, housing, education, employment, economic resources, social integration, p o litic a l resources, and safety (exposure to violence). The same approach has been used in studies o f the liv in g conditions o f the po p u latio n as a whole. From a resource perspective, the present study shows that prisoners come from a highly disadvantaged segment o f society. The situation is most severe f o r fem ale prisoners. The interaction between quality o f life, lack o f
resources, and structural factors is stressed. *
D åliga levnadsförhållanden betraktas allm änt som en bidragande orsak t ill brot
tslighet. Tidigare forskning och kartläggningar har också visat att fångpopulati- onen är en socialt och ekonom iskt utsatt grupp i jäm förelse med befolkningen i sin helhet (t ex Kyvsgaard 1989; Frid hov 1991; Joukam aa 1991; K V S 1994).
Sam tidigt fin n s det en u tveckling m ot en förändrad syn på brottslingen - från o ffer fö r uppväxtförhållanden och le vn a d sv illk o r t ill ratio n e ll aktör som sk ilt från social situation väljer att begå brott (Tham 1995; Cohen 1996). Detta fram kom m er t ex i krim inalvårdsstyrelsens budgetunderlaget fö r 1999 där man beskriver en relativt ny klientgrupp som antas kunna öka i fram tiden: ” ungdo
mar från goda sociala förhållanden som inte m issbrukar, men begår våldsbrott, förm ögenhetsbrott och databrott” (KVS1998a:25). Som m ö jlig orsaksfaktor näm ner man spänningssökande. D et b lir här lockelsen och attraktionen i brott snarare än sociala faktorer och utsatthet som betonas.
Trots tidigare undersökningar är kunskapen om fångars levnadsförhållanden begränsad. De undersökningar som gjorts behandlar ofta enbart ett fatal aspek
ter e lle r är begränsade t ill o lik a typer av registerdata. Representativa under
sökningar där man frågat fångarna själva om deras levnadsförhållanden och som dessutom tillå te r m er analyserande jäm förelser med norm albefolkningen eller jäm förelser över tid saknas.
F ö r befolkningen i stort har v i en god kännedom om välfärdens förde ln in g och förändringar i levnadsförhållanden över tid, inte m inst tack vare de s k lev
nadsnivåundersökningarna. Dessa undersökningar bygger på personliga inter-
* T itle in English: G o D irectly to J a il Without Passing “ G o Quality o f L ife and Future Incarcera
tion. O rigin al in Swedish.
290
vjuer med ett representativt urval av den vuxna befolkningen. Syftet med under
sökningarna är att beskriva m änniskors välfärd utifrån konkreta levnadsförhål
landen och inte enbart med direkt ekonom iska mått på välfärd som inkomster, bidrag och förmögenhet. Istället mäts levnadsnivån genom en rad indikatorer på olika välfcirdskomponenter. I de svenska levnadsnivåundersökningarna är kom ponenterna: Boendeförhållanden, utbildning, sysselsättning, ekonom iska resur
ser, p o litiska resurser, hälsa, sociala relationer, fritid samt säkerhet t ill liv och egendom. Jämte dessa komponenter ingår även frågor om uppväxtförhållanden.
Utgångspunkten fö r levnadsnivåundersökningarna är m ätningar av välfärden utifrån ett resursperspektiv. Levnadsnivå definieras som ”individens förfogande över resurser att, under givna förutsättningar, medvetet kontrollera och styra sina levnadsvillkor" (Eriksson & Åberg 1984:14). Ett centralt antagande är att välfärden är m ångdim ensionell och att det inte är m öjligt att skapa ett enskilt mått på levnadsnivån. Välfärden skall istället beskrivas som en helhet och sam
band m ellan problem på o lik a om råden sk a ll kunna studeras. (F ö r en mer u tfö rlig presentation av de svenska levnadsnivåundersökningarna, se F ritz e ll och Lundberg 1994).
Syftet med denna studie är att utifrån ett levnadsnivåperspektiv studera hur fångars levnadsförhållanden ser ut och hur deras v illk o r skiljer sig från norm al
befolkningens.
Undersökningen gör det m öjligt att uppmärksamma resursbrister och behov hos en grupp som ej kan studeras i de nationella levnadsnivåundersökningarna.
Fångars levnadsförhållanden utgör sam tidigt en stark realitet i förklaringar till brottslighet och i försöken t ill rehabilitering.
Data
A nalyserna i studien bygger på data från en levnadsnivåundersökning med fångar som genom fördes våren 1997 (N ilsson & Tham 1999). Undersöknings- populationen består av ett tvärsnitt av personer intagna på krim inalvårdsanstalt i Sverige.2 E tt urval av fångar är självfallet inte representativt för alla lagöverträd
are. Vägen från lagöverträdelse t ill fängelse är lång. På varje nivå i rättsappara
ten sker en selektion och i fängelset återfinns i stor utsträckning de mest aktiva lagöverträdarna och de som begått de grövsta stöld-, vålds- och narkotikabrot
ten. Denna grupp kännetecknas också av sämre levnadsförhållanden (Kyvsga- ard 1989). N ils C h ristie (1975:91ff) beskriver fördelningen av lagöverträdare som en ” skev pyram id” . Ju längre upp i pyram iden, desto starkare selektion och därmed större andel som hör t ill lägre socialklass. I pyram idens topp återfinns anstaltsklientelet, den mest resurssvaga gruppen. Alternativa urval av fängelse- döm da är n a tu rlig tvis m öjliga. N ågon gång döm da t ill fän g e lsestra ff eller dömda under senaste året skulle ge andra populationer med delvis annorlunda levnadsnivåprofil. Ju vidare populationen definieras tidsm ässigt, desto tyngre kom m er de tillfä llig a lagöverträdarna att väga, v ilk e t i sin tur m edför m indre
Gå direkt till fängelset utan att passera “GÅ ” 291 avvikelser från norm albefolkningen (jfr Tham 1979). Eftersom undersökningen bl a utgår från ett m arginaliseringsperspektiv förefaller den populationsbestäm - ning som nu gjorts läm pligast. Just ” produktionen av fängelseår” får en rim lig a
re tyngd både krim inalp olitiskt och socialpolitiskt.
U rv a le t består av var sjunde fånge och har gjorts slum pm ässigt u tifrån de lokala register över inskrivna fångar som fin n s på krim inalvårdsanstalterna. A tt fin n a ett m indre antal anstalter som är representativa fö r hela populationen inskrivna fångar (t ex Bondesson 1974) är problem atiskt eftersom placering på anstalt inte sker slum pm ässigt utan efter en rad kriterier, som kön, ålder, före
komst av m issbruk, strafftid och säkerhetsklass (K V S 1993). Genom att låta alla fängelser ingå garanteras representativitet.
Själva datainsam lingen bygger i huvudsak på strukturerade besöksintervjuer.
1 avskildhet med intervjuaren har intervjupersonerna fått besvara frågor ställda utifrån ett intervjuform ulär. Under perioden februari till april 1997 gjordes sam
m anlagt 411 intervjuer. 362 av dem med män och 49 med kvinnor. Av de inter
vjuade kvinnorna hör 24 t ill ett överurval som gjordes på kvinnoanstalterna Färingsö och Hinseberg. Detta överurval ingår i jäm förelser m ellan m anliga och kvin n lig a fångar. B o rtfa lle t uppgår t ill 24 procent. T ill övervägande del består bortfallet av personer som av o lika skäl ej velat delta.3
Det frågeform ulär som legat t ill grund för intervjuerna bygger t ill stora delar på de riksrepresentativa levnadsnivåundersökningarna. Det innebär att frågorna är väl utprovade och att jäm förelser kan göras med norm albefolkningen. Fö r fle ra av frågorna fin n s en sk illn a d i v ilk e n tid speriod som avses. I de nationella levnadsnivåundersökningarna frågar man i regel efter en aktuell situation eller förhållanden under det senaste året, medan man i intervjuerna med fångar i huvudsak frågat om situationen före frihetsberövandet eller under det senaste året i frihet. Undantag är frågor om hälsa och utsatthet för brott (säkerhet t ill liv och egendom). U töver de frågor som ryms i de nationella undersökningarna har även andra om ständigheter och problem om råden tagits upp i intervjuerna med fångar. D et ing år t ex frågor om m issbruk och brott och straff. M ånga av de frågor som ingår i levnadsnivåundersökningarna har sam tidigt utgått. V issa frågor har bedöm ts som m indre relevanta fö r undersökningens syften, andra som a lltfö r svåra eller oläm pliga att ställa till någon som är frihetsberövad. Le v nadsnivåundersökningarnas frågor om fritid har helt utelämnats.
T ill intervjuuppgifterna har i efterhand kopplats verkställighetsdata från kri- m inalvårdsregistret. Jäm förelser som gjorts med populationen sam tliga inskriv
na fångar den första mars 1997 visar en god representativitet utifrån såväl ålder och kön som verkställighetsupp gifter om strafftid och huvudbrott (se tab ell i bilaga).
F ö r jäm före lser m ed n orm alb efolkningen har SCB :s undersökning av le v nadsförhållanden 1996 (U LF 9 6 ) använts (för en närmare beskrivning se Vogel
& H ä ll 1997). M e lla n fångpopulationen och b e folknin g en i sin helhet fin n s
m ycket stora skilln a d e r i ålders- och könsfördelning. V id jäm föresler av lev
nadsförhållanden har därför standardisering fö r ålder och kön gjorts genom att vikta norm albefolkningen. Standardiseringen ger en jäm förelsepopulation med samma köns- och åldersstruktur som de intervjuade fångarna, vilket innebär att de skillnader som fram träder m ellan fångar och norm albefolkningen med avse
ende på levnadsförhållanden inte kan hänföras t ill skillnader i kön eller ålder.4 Välfärdsproblem
För att ge en översiktlig och sammanfattande b ild av levnadsförhållanden bland fångar i jäm förelse med befolkningen har indikatorer på problem tillstånd inom de o lik a välfardskom ponenterna valts ut. E n utgångspunkt fö r konstruktionen av indikatorer har varit undersökningar gjorda utifrån de nationella levnadsni
våundersökningarna (E riksson & T å h lin 1987, Tham 1994, S ocialstyrelsen 1997). E n begränsning har dock funnits i tillgången till variabler. Inte alla frågor i levnadsnivåundersökningam a ingår i fångundersökningen.
Problem grupperna på de o lik a komponenterna är definierade på följande sätt:
• Problem med utbildning har de som saknar fullgången utbildning eller endast har en utbildning motsvarande lägsta obligatoriska nivå, d v s grundskola.
• Sysselsättningsproblem är begränsat t ill att gälla långtidsarbetslösa. T ill den
na grupp räknas de som varit arbetslösa i m inst ett halvår.
• Ekonomiska problem har de som endera saknar kontantm aginal, i bem ärkel
sen att de inte kan få fram 14000 kronor på en vecka, eller under det senaste året haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna fö r mat, hyra, räkningar mm.
• Problem med bostadsförhållanden avser de som saknar egen bostad, d v s var
ken äger sin bostad eller har hyresrätt med 1 :a-handskontrakt.
• Problem med sociala fam iljerela tio n er g ä lle r ensamstående som under det senaste året mycket sällan umgåtts med föräldrar eller syskon.
• Hälsoproblem har definierats som självrapporterad långvarig sjukdom med svåra besvär.5
• Problem med politiska resurser g ä ller dem som inte kan överklaga ett myn- dighetsbeslut och inte heller känner någon som kan hjälpa t ill med detta.
• Problem med trygghet innebär utsatthet för våld under det senaste året.
M an bör vara uppmärksam på att det rör sig om välfärdsproblem med norm albe
fo lkn in g e n som ” m åttstock” . De d e fin itio n e r av problem grupper som gjorts visar inte förekom sten av mer a llv a rlig a problem som är aktuella fö r gruppen fångar. Så är t ex bostadslös en relevant indikator på boendeproblem hos grup
pen fångar men knappast i norm albefolkningen. Liknande exempel fin n s även på andra problemområden. D e relativt grova måtten på respektive problem om råde kan innebära att skillnaderna m ellan fångar och norm albefolkning under
skattas, p g a dels att förekom sten av m er a llv a rlig a problem inte fram träder,
Gå direkt till fängelset utan att passera “G Å " 293 dels att skillnaderna är fle r inom respektive område. Så innebär t ex en begräns
ning av sysselsättningsproblem t ill den som är långtidsarbetslös att andra väs
entliga skillnader inte framgår. Långtidsarbetslös är bara ett mått på sysselsätt
ningsproblem . En vidare d e fin itio n som även väger in typ av anställning, före
kom st av förtidspension mm skulle blottlägga ännu större skillnader. Ett annat exem pel är att var fem te fånge uppgett att han under det senaste året i frihet behövt begå brott för att klara de löpande utgifterna för mat, hyra räkningar etc.
- ett försörjningsalternativ som inte nämns i de n ation ella levnadsnivåunder
sökningarna (N ilsson & Tham 1999:32). Utöver de levnadsnivåfrågor som ryms i de nationella undersökningarna tillkom m er dessutom en rad faktorer som kan ses som indikatorer på en mer a llv a rlig utsatthet. M issb ru k är ett exempel. H it kan även räknas fängelsestraffet i sig.
D ä rtill kan beskrivningen av fångars levnadsförhållanden problem atiseras ytterligare genom att ställa förhållanden i frih e t m ot förhållanden i anstalt (Vedeler 1973).
Resultat
T a b ell 1 redovisar de o lik a välfardsproblem ens förekom st bland fångar och i norm albefolkningen. På alla problem om råden utom ett är skillnaderna mycket stora och i flera fa ll är andelen fångar med problem anmärkningsvärd. Undanta
get är politiska resurser. Den indikator vi här har att tillg å är dock problem atisk.
Fångarna är en grupp som är förem ål för insatser från rättsvårdande m yndighe
ter och d ä rtill i stor utsträckning beroende av m yndigheter eller institutioner för stöd eller hjälp. Den här använda definitionen av politiska resurser kan innebära att ett beroende av m yndigheter och institutioner ses som en resurs. Som ett mått på ” förm åga att kunna försvara sig mot m yndigheter” (Björklund m fl 1989:28) problem atiseras m a o denna indikator eftersom den t ill stor del är ett resultat av vitt skilda erfarenheter av myndighetskontakter.6
Tabell 1. Typ av välfärdsproblem. Problem p å olika levnadsnivåkomponenter bland få n g a r 1997. Jämförelsepopulation standardiserad f ö r kön och ålder och befolkningen 18-74 å r (U LF 9 6 ). Procent.
Problem Fångar
n=387
Jäm förelsepopulation (standardiserad)
n=4683
Totalbefolkningen 18-74 är n=5232
U tb ild nin g 54 17 26
Sysselsättning 33 4 4
Ekonom i 51 29 27
Boende 29 4 3
Sociala relationer 13 3 5
H älsa 37 11 16
P o litisk a resurser 6 4 5
Trygghet 30 5 3
D iagram 1 visar hur stor andel i de o lik a grupperna som har ett givet antal välfärdsproblem . De o lika typerna av problem har alltså här summerats. S killn a
den m ellan fångarna och befolkningen är avsevärd. Bland fångarna är det endast n io procent som helt saknar problem medan mer än en fjärdedel har fle r än tre problem . 1 jäm förelsepopulationen är det istället nära hälften som saknar pro
blem och endast en procent som har mer än tre problem.
Diagram 1. Antal välfärdsproblem bland fångar och i jämförelsepopulationen.
U L F frågor.
Problem som ej ryms i de nationella undersökningarna
N ä r man enbart ser t ill fångpopulationen kan även andra in d ikatorer på välfärdsproblem och utsatthet utnyttjas; d v s indikatorer som går utanför jäm förelsen med befolkningen i övrigt. En begränsning har gjorts t ill problem avse
ende boende, sysselsättning, ekonom i och m issbruk. Dessa faktorer antas vara av särskild vikt för m öjligheten t ill sam hällelig förankring eller delaktighet. Det har tid igare påtalats att k v in n lig a fångar har en svårare so cia l situation (t ex Koch 1983) och en jäm förelse görs här m ellan m anliga och kvin n liga fångar.
Operationaliseringen har gått t ill på följande vis:
• Problem med boende är d e fin ie ra t som bostadslös (utan stadigvarande bostad) månaden före frihetsberövandet.
• Problem med sysselsättning har de som varken studerade eller hade arbete (i egen firm a eller som anställd) månaden före frihetsberövandet (ålderspensi
onärer undantagna).
• Ekonom iska problem har samma d e fin itio n som ovan - svårigheter klara löpande utgifter e lle r utan kontantm arginal - men med tillägg et att de som angett krim inalitet för att klara kontantm arginal här räknas till dem som har problem.
Gå direkt till fängelset utan att passera "G Å ” 295
• M is s b r u k avser de som uppger att de någon gång regelbundet använt narkoti
ka eller hade alkoholproblem före frihetsberövandet.7
A v tabell 2 fram går att problem avseende sysselsättning, ekonom i och m issbruk är mycket vanliga. M e r än hälften av de m anliga fångarna och ungefär två tred
jedelar av de kvinnliga fångarna har dessa problem .8 D ä rtill var en av sju fångar bostadslös före frihetsberövandet. V id en summering av dessa problem framgår dessutom att ansam lingen av problem är omfattande (diagram 2). Var tredje fån
ge har m inst tre av nämnda problem . S ärskilt anm ärkningsvärd är situationen för de kvinnliga fångarna. M e r än hälften av dem har tre eller fle r problem . M ot bakgrund av problem ens karaktär pekar både förekom sten och ansam lingen av o lika problem på en synnerligen svår social situation.
Om man istä lle t fö r att se t ill förekom sten av problem ser t ill frånvaron av problem kan man konstatera att endast 17 procent av alla fångar svarat att de före frihetsberövandet hade sysselsättning, bostad, var utan ekonom iska pro
blem och saknade m issbruk.
Tabell 2. P r o b le m b la n d f å n g a r a v se e n d e boende, sy sselsä ttn in g , e k o n o m i, m issb ru k . P ro c e n t.
M anliga fångar n=362
K vinnliga fångar n=49
Fångar n=387
Boende 15 22 15
Sysselsättning 56 73 57
Ekonomi 59 73 60
Missbruk 55 69 55
D iagram 2. A n t a l p r o b le m a v s e e n d e boende, sy sse lsä ttn in g , e k o n o m i o c h m is s b r u k b la n d m a n lig a o c h k v in n lig a fån gar.
Avslutande diskussion
I slutet av 1960-talet genom fördes en utredning av krim inalvårdens anstaltskli- entel beträffande den sociala situationen vid tiden för brotten. U tifrån uppgifter från behandlingsjournaler kunde b l a konstateras att hälften var arbetslösa, att nära hälften hade m issbruksproblem och att var fem te saknade egen bostad (S O U 1971:74). Denna b ild av då lig a levnadsförhållanden hos straffade och fångar m otsäger knappast de beskrivningar som förekom m it sedan m er än hundra år i Sveriges O ffic ie lla Statistik över ” Brottsligheten” och ” Fångvård
en” . Redan i slutet av 1800-talet står att läsa om dömda fö r s k grövre brott att 20 procent betraktades som ” utfattiga” (BSO S 1888).
Resultaten från denna undersökning är därför knappast överraskande. V id sidan av en övergripande b ild av konstans är det dock viktig t att försöka belägga eventuella förändringar. Jäm förelser är svåra att göra då beskrivningarna gällt delvis o lika populationer och levnadsförhållandena mätts på skilda vis. En viss m öjlighet t ill jäm förelse erbjuder just undersökningen av anstaltsklientelet från slutet av 1960-talet. M ö jlig e n framträder en tendens t ill försäm ring. I dag saknar en större andel arbete och m issbruket tycks ha ökat. D ä rtill har narkotika ersatt alkohol som dom inerande m issbruksform .9 Annan nordisk forskning gör också gällande att levnadsförhållandena fö r dömda till fängelse försämrats i förhållan
de t ill norm albefolkningen (Kyvsgaard 1989; Fridhov 1991).
N ärm are jäm före lser över tid kräver dock exakta upprepningar av tidigare undersökningar - något som inte utförts. En undersökning av förändrade lev
nadsförhållanden kräver också m öjligh et t ill jäm förelse med b e folknin gen i övrigt. Levnadsförhållanden är relativa och förstås i förhållande t ill hur andra har det. Tidigare undersökningar har i allm änhet inte in n eh ållit m öjligheter till jäm före lser och där detta förekom m it har antalet up p g ifte r varit begränsade.
Undersökningen av fångars levnadsförhållanden 1997 innebär en mer omfattan
de beskrivning och m öjlighet att jäm föra med andra medborgare. S killnaden i förhållande t ill befolkningen är avsevärd. V ilk e t b lir än tydligare när bristerna eller problem en ses sammantagna. Särskilt a llvarlig är situationen fö r de kvinn
lig a fångarna. M ed så gott som varje förekom m ande d e fin itio n fram står fång
arna som grupp som m arginaliserade eller socialt utestängda. Någon ny grupp av fångar - från goda sociala förhållanden - har ej fått genom slag i den beskriv
ning som gjorts.
Flär uppstår kanske frågan om vad som är orsak och verkan. Ä r det proble
men med bostad, arbete, hälsa o s v som är orsak t ill krim inaliteten och fängels
evistelsen? E lle r är de dåliga levnadsförhållandena effekten av en liv sstil som inrym m er brott och m issbruk? A ntaglig en går påverkan i bägge riktningarna.
N ä r det gäller uppväxtförhållanden så föregår dock dessa entydigt brottslighe
ten och fängelsevistelsen. En jäm förelse visar här att fångarna i betydligt större utsträckning än andra v u xit upp under ogynnsam m a hem förhållanden - även med de grova mått som används i de nationella levnadsnivåundersökningarna (N ilsson 2000).
Gå direkt till fängelset utan att passera “GÅ 297 M en frågan om kausalitet m ellan levnadsförhållanden och brott är i detta sammanhang inte central. D en är det inte i de n a tio n e lla levnadsnivåunder- sökningam a. Orsaksanalys och frågan om samband m ellan o lik a p ro b lem tills
tånd är naturligtvis viktig i de studier som företagits. Det viktigaste är dock om det fin n s brister vad g ä ller resurser i o lik a grupper i befolkningen. H u r dessa resursbrister uppstått är inte avgörande i ett p o litis k t perspektiv. Frågan i en modern välfärdsstat är hur politiken kan förändras så att ind ividen ges sådana resurser att han eller hon ” medvetet kan kontrollera och styra sina le vn ad svill
kor” . Resursperspektivet har varit det dominerande vid studier av andra grupper med dåliga levnadsförhållanden - inte orsaksperspektivet e lle r frågan om
” skuld” t ill den egna livssituationen.
Fångarna har i denna undersökning intervjuats genom att de ingått i populati- onen fångar. Sam tidigt har intervjufrågorna så långt m öjligt varit desamma som de som ställs i de nationella levnadsnivåundersökningarna. Intresset har varit i första hand välfärdsp olitiskt - inte adm inistrativt eller kon trollp olitiskt. I detta perspektiv fram står fångarna som en särskilt utsatt grupp, som en grupp förlora
re i välfärdssam hället.
B ild e n av brottslingen eller fången som förlorare kan framstå som paradoxal.
Förm ögenhets- och narkotikabrott förknippas vanligen med vinning. N är v in sten av det brottsliga beteendet inte fram går b lir det mer svårförståeligt. Varför skulle någon begå brott och riskera straff om det inte ger något? V i tenderar då kanske att fram ställa beteendet som avvikande på annat sätt. M ä n n isko r som begår t ex vissa våldsbrott u tfö r handlingar som de flesta av oss inte kan se någon vinst e lle r fördel i. V i kan då ta t ill sjukdom sförklaringar och påföljden b li vård i stället för straff (Aubert 1964). M en även om enskilda förmögenhets- brott innebär en ekonom isk vinst och den typiske återfallsbrottslingen eller fån
gen inte är sjuk, så framstår han ändå i det långa loppet som någon som förlorat snarare än tjänat på sin brottslighet. Förlusten kom m er t ill uttryck i dåliga lev
nadsförhållanden .
Orsaken t ill brottsligheten fram står m indre som utslag av ett fritt val än som handlande i en liv ssitu a tio n präglad av begränsade resurser. T id ig a re under
sökningar har också visat att problem med sysselsättning, boende och ekonom i är vanligare bland dem som återfaller i brott (Kyvsgaard 1989) och att risken för å te rfa ll är särskilt stor i grupper med en ansam ling av sådana problem (M ay 1999:21). Åtgärder som syftar till rehabilitering kan innebära försök t ill att kor
rigera beteenden men även att man ger alternativ - resurser. B ild e n av fångars levnadsförhållanden visar behovet av det senare.
Levnadsnivåperspektivet innebär en tolkningsram där sociala förhållandens betydelse uppmärksammas och skillnader i resurser och m öjligheter lyfts fram.
M e n det är inte bara individens resurser som är avgörande utan även förutsätt
ningarna att utnyttja dem. M e d det senare avses strukturella faktorer som t ex arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och hälso- och sjukvårdssystemet (Eriks-
298
on & Åberg 1984). Oavsett medel for rehabilitering bör kopplingen m ellan in d i
viduella problem och strukturella faktorer uppmärksammas. Fö r de intagnas del och även fö r krim inalvården g ä ller att behandling och rehab ilitering har föga förutsättningar så länge det inte finns plats för de ” reform erade” . Om det saknas jobb och bostäder är t ex utbildning och arbetsträning resurser med ett begränsat
värde.
Bilagetabell:
Intervjuade få n g a r och inskrivna få n g a r den l: a mars 1997 utifrån verkställighetsdata frå n K rim i
nalvårdsstyrelsen. (Procent.)
Intervjuade n=384*
Inskrivna (exkl. ej folkbokförda)
n=3679
K ö n
M än 94 95
K vin n or 6 5
M e d b o r g a r s k a p 10
Svenskt 82 79
Utländskt 18 21
Å l d e r
17-24 19 17
25-34 36 36
35-44 27 29
45-54 12 14
55- 5 4
H u v u d b r o t t "
Våldsbrott 21 24
N arkotikabrott 20 20
Tillgreppsbrott 16 17
Rån 11 9
Bedrägeri 10 9
Sexualbrott 5 6
R a ttfylleri 4 4
S tr a f ftid
t < 3 mån 7 7
3 mån < t < 1 år 31 30
1 å r< t< 5 år 41 42
t > 5 år 21 21
S ä k e r h e ts k la s s12
I 8 10
II 25 23
III 36 38
IV 30 28
T id ig a r e fä n g else 1!
Ja 45 48
Nej 55 52
* 387 av de intervjuade hör t ill grundurvalet. A v dem är 362 män och 25 kvinnor.
Fö r tre av de intervjuade saknas uppgifter från krim inalvårdsregistret.
Gä direkt till fängelset utan att passera ‘‘GÅ ” 299 Noter:
' A rtik e ln bygger d elv is på rapporten ” Fångars levnadsförhållanden. Resultat från en levnadsni
våundersökning” (N ilsson & T h a m 1999).
2 Urvalsram en består av in skrivna fångar med undantag fö r två kategorier: De utan fo lk b o k fö rin g elle r med placering utanför krim inalvårdsanstalt. Folkbokföringen är den grundläggande registre
ringen av befolkningen i Sverige och också en förutsättning fö r många rättigheter och skyldighe
ter. Personer som flyttar från utlandet t ill Sverige fö r att bosätta sig här i m inst ett år folkbokförs.
F ö r utom nordiska medborgare krävs fö r folkb o kfö rin g norm alt att de har meddelats u p peh ållstill
stånd. V istelse en ligt §34 K v a L innebär placering utanför anstalt. N orm alt rör det sig om placering av drogm issbrukare i hem fö r vård och boende e lle r i fam iljevård. U p p g ift om antal §34 placering
ar v id u rv a lstillfä lle t läm nades från varje anstalt, samm anlagt rörde det sig om 148 personer (3,7 procent av de inskrivna).
3 M öjligheterna att återkomma med flera förfrågningar om m edverkan och eventuellt nya anstaltsbe- sök var av resursskäl ytterst begränsade.
4 Standardiseringen har gjorts genom att kvoter räknats fram m ellan respektive populations andel inom o lik a kom binerade köns- och åldersintervall. Dessa kvoter har sedan använts fö r viktning av jäm förelsepopualtionerna. M edelvärdet av kvoterna e lle r vikterna b lir ett. A n talet observationer påverkas alltså inte. Därem ot väger vissa observationer mer och andra m indre. Högsta respektive lägsta vikten ges där störst skilln ad föreligger i köns- och åldersrepresentation. I jäm förelsen har t ex män i åldern 22-25 år tilldelats högsta viktningsvärde (3,48).
5 Frågan gäller om man har någon långvarig sjukdom , besvär efter o ly ck sfa ll, något annat handikapp elle r om man regelbundet tar m edicin fö r någonting.
6 D efinitionen av levnadsnivå som ” resurser att själv kontrollera och styra över sina levnadsvillkor”
kan här ställas m ot Youngs (1990:54f) beskrivning av m arginalisering som en form av förtryck.
D å lig a levnadsförhållanden och brist på resurser kan leda t ill ett beroende av myndigheter. M ed ett beroende av m yndigheter fö lje r att man i större utsträckning b lir förem ål fö r k o n tro ll eftersom välfärdssystem et ställer v illk o r fö r det stöd som ges (se t ex Bergm ark 1995:81ff). Konsekvensen b lir, en lig t Young, att man fö rlo ra r m akt över hur ens levnadsförhållanden gestaltar sig. N ågon annan kom mer att, mer e lle r m indre godtyckligt, definiera ens behov och förverkligande.
7 M ed regelbunden användning avses mer än två gånger i veckan. Ett alternativ t ill frågan om man någon gång använt narkotika regelbundet är om man uppger att man hade problem med narkotika före frihetsberövandet. U tifrå n den senare frågan hade andelen med m issbruk istället b liv it 41 pro
cent (N ilsson & Tham 1999:42;55). E n lig t de skattningar som görs av K rim inalvården är det cirka 60 procent av de intagna som har något känt m issbruk (K V S 1998b:49). I krim inalvårdens skatt
ningar kategoriseras den som under de senaste 12 månaderna i frih et använt narkotika som m iss
brukare, v ilk e t inte behöver innebära en regelbunden användning och ej h elle r att man själv gör bedöm ningen att man har m issbruksproblem .
* En prövning med hjälp av C h i-2 test (t ex W alsh 1990 kap 6) visar att skillnaderna avseende syssel
sättning och m issbruk är signifikanta (p<0.05).
’ Denna typ av jäm förelse är dock problem atisk. T ex var populationen fångar större 1969 än 1997.
E n förändring som i sig sannolikt har inneburit ett m er belastat k lien tel, både straffm ässigt och socialt. Fö r förståelse och tolkning av förändringar i gruppen fångar över tid bör krim in alp olitiska förändringar och ändringar i selektionen t ill fängelset vägas in. Ett aktuellt exempel är att införan
det 1997 av intensivövervakning med elektronisk kon troll (” fotboja” ) som ett alternativ t ill fängel
se troligen m edfört att gruppen fängelsefångar fram står som m er belastad (A ndersson 1997; se även Kyvsgaard 1995).
10 Observera att de ej folkbokförda är exkluderade. E n lig t data från Riksskatteverket, som i efterhand påförts såväl urval som populationen inskrivna, så uppgår de ej fo lk b o k fö rd a i populationen inskrivna den l:a mars 1997 t ill 309 personer (8 procent).
" Indelningen i huvudbrott m otsvarar den som görs av krim inalvårdsstyrelsen (K V S 1998c: 12).
12 A nstalterna är indelade i fyra säkerhetsklasser. K lass I anstalter har högsta säkerhet och skall så långt det är m öjligt kunna m otstå rym ning och fritagning. K lass II anstalter h åller i p rin cip samma
säkerhetskrav men saknar särskilt skydd mot fritagning. K lass III innebär säkerhetsanordningar främ st avsedda fö r att hindra im pulsrym ningar. K lass IV anstalter är öppna och saknar egentliga rym ningshinder.
13 Avser tidigare fängelsedom under perioden fem år före påbörjande av aktuell verkställighet. E n lig t intervjudata har 58 procent tidigare avtjänat fängelsestraff i Sverige. (Frågan om tidigare fängelse
straff rym m er ingen begränsning bakåt i tiden).
L IT T E R A T U R
Andersson, J. (1997): Den utvidgade försöksverksamheten med intensivövervakning med elektronisk kontroll - resultat frå n det Jorsta halvåret. Stencil, Brottsförebyggande rådet, Stockholm . Aubert, V (1964): ” Avvik: Förbrytelse elle r sykdom ?” I Israel, J. (red.): Sociala avvikelser och soci
a l kontroll. A lm qvist & W iksell, Stockholm .
Bergmark, Å. (1995): Prioriterin g a r i socialtjänsten. Institutionen fö r socialt arbete. S ocialhögskol
an, Stockholm s universitet.
Björklund, A. m.fl. (1989): S o cia l fö rä n d rin g och individuella livsförlopp. Forskningsprogram f ö r levnadsnivåundersökningen 1991. Institutet fö r social forskning, Stockholm s universitet.
Bondesson, U. (1974): Fången i fångsamhället. Nordstedts, M alm ö.
BSOS. (1888): Bidrag till Sveriges O fficie lla Statistik. B) Rättsväsendet. N y f ö ljd X X X I: 2. Chefens f ö r K o n g l Justitiedepartementet underdåniga ämbetsberättelse å r 1888. Andra afdelningen.
Stockholm .
Christie, N. (1975): H v o r tett et samfunn? U niversitetsförlaget, O slo.
Cohen, S. (1996): ” C rim e and p o litics: Spot the d ifferen ce” . British Jo u rn a l o f Sociology. vol.47, n r.l, s. 1-21.
Erikson, R. & Tåhlin, M. (1984): ” Sam gång m ellan välfärdsproblem ” . I E rikson , R. & Å berg, R.
(red): Välfärd i förändring. Levnadsvillkor i Sverige 1968-1981. Prism a, A rlöv.
Erikson, R. & Åberg, R. (1984): ” V älfärdens inn eh åll och förd eln in g ” . I E rikson , R. & Åberg, R.
(red): Välfärd i förändring. Levnadsvillkor i Sverige 1968-1981. Prism a, A rlöv.
Fridhov, I-M. (1991): A lt som fo r ? Om norske fangers sosiale- ogskolebakgrunn. Justisdepartem en- tet.
Fritzell, J. & Lundberg, O. (red) (1994): Vardagens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Brom bergs, Stockholm .
Joukamaa, M. (1991): Soumalaisten vankien terveys. E n g lish summary: The Health o fF in n ish Pri- soners. Kansanterveystieteen ju lkaisuja M 107/91, Turku.
Koch, I. (1983): ” K v in d er i faengsel” . I H oigård & Snare (red): Kvinders skyld. PaxForlag, O slo.
K VS. (1993): Anstaltsutnyttjande och differentiering. Krim inalvårdsstyrelsen, N orrköping.
K VS. (1994): K rim inalvårdens anstaltsklienter - utvecklingsperspektiv och nuläge. K V S rapport 1994:1, Krim inalvårdsstyrelsen, N orrköping.
KVS. (1998a): Kriminalvårdens budgetunderlag f ö r budgetåret 1999. Krim inalvårsstyrelsen, N o rr
köping.
KVS. (1998b): K rim inalvårdens redovisning om drogsituationen 1997. K rim in alvårdsstyrelsen , N orrköping.
KVS. (1998c): Kriminalvårdens o fficiella statistik 1997. Krim inalvårdsstyrelsen, N orrköping.
Kyvsgaard, B. (1989): ...Ogfaengslet tar de sidste. Om kriminalitet, s tra f og levevilkår. Ju rist og okonom iforbundets forlag, Köpenham n.
Kyvsgaard, B. (1995): ” Den sam hälleliga polariseringen och oskadliggörandet av lagöverträdare” . I V ictor, D. Varning f ö r straff. Nordstedts, Stockholm .
May, C. (1999): Exp lain in g reconviction fo llo w in g a community sentence. Hom e O ffic e Research Study 192. Hom e O ffice , London.
May, C. (1999): Exp lain in g reconviction fo llo w in g a community sentence. Hom e O ffic e Research Study 192. Hom e O ffice , London.
Gå direkt till fängelset utan att passera “G Å ” 301 Nilsson, A. & Tham, H. (1999): Fångars levnadsförhållanden. Resultat frå n en levnadsnivåunder
sökning. Krim inalvårdsstyrelsen, N orrköping.
Nilsson, A. (2000): “ Begränsade m öjligheter elle r britande ko n tro ll? U ppväxtförhållanden och fr i
hetsstraff” . I Estraa, F. & Flyghed, J. (red.): Den svenska ungdomsbrottsligheten. Studentlittera
tur, Lund.
Socialstyrelsen. (1997): S ocial rapport 1997. SoS rapport 1997:14. Nordstedts, Stockholm . S O U 1971:74. Krim inalvård i anstalt. Justitiedepartem entet. Esselte, Stockholm .
Tham, H. (1979): Brottslighet och levnadsnivå. Liber, Stockholm .
Tham, H. (1994): ” Ö kar m arginaliseringen i Sverige?” I F ritz e ll, J. & Lundberg, O. (red.): Varda
gens villkor. Levnadsförhållanden i Sverige under tre decennier. Brom bergs, Stockholm . Tham, H. (1995): ” Från behandling t ill straffvärde - K rim in a lp o litik i en förändrad välfärdsstat.” I V ictor, D. Varning f ö r straff. Nordstedts, Stockholm .
Walsh, A. (1990): Statistics f o r the socia l Sciences. Flarper Row, N ew York.
Vedeler, G-H. (1993) [1973]: ” Frihetsstraffens inn h old - betraktninger om fangers rettigheter og fengslets förp liktelser” . I M athiesen, T & H eli, A (red.): M u re r og mennsker. Pax forlag, O slo.
Vogel, J. & H ä ll, L. (1997): ” Välfärdsm ätning och social rapportering” . I: SCB. Välfärd och ojäm li
khet i 20 års perspektiv 1975-1995. Levnadsförhållanden, rapport nr 91. Statistiska centralbyrån, Stockholm .
Young, I-M. (1990): Justice and the Po litics o f Difference. Princeton U n iversity Press, Princeton, N-J.
Adresse: K rim in olog iska Institutionen Stockholm s U niversitet S -106 91 Stockholm
E-post: anders.nilsson@ crim .su.se
