HUR SER BILDMUSEET PÅ SAMARBETET?

Reflektion av Bildmuseets pedagoger Samarbetet mellan Bildmuseet och Estetis-ka ämnen vid lärarutbildningen är viktigt att synliggöra för vår huvudman, Umeå uni-versitet och humanistisk fakultet. Bildmu-seets konstpedagogiska verksamhet  är en unik resurs och tillgång för universitetets utbildningar – ett unikt samarbete som inte finns vid något annat universitet i Sverige En jämförelse kan göras med bildlärarut-bildningen vid HDK/Göteborgs univer-sitet. Studenterna har en hel del kontakt med Göteborgs konsthall, med utställn-ingsbesök och föreläsningar av institution-ens lärare i anslutning till konstverken. De möter också konstnärer och konstpedago-ger och deltar i workshops. Studenterna får däremot inte, som i Umeå, möjlighet att under en period följa konstpedagogernas arbete med skolklasser i konsthallsmiljö. 

Att ha nära kontakt med studentgrupper blir också ett viktigt led i Bildmuseets publikarbete där ett av målen är att vara attraktiv och relevant för olika målgrup-per.  Genom kontakten med studenter-na följer vi deras intresse för konst och bildämnet och noterar vad som verkar väcka deras nyfikenhet. Detta hjälper oss i planering av bland annat öppna work-shops och arrangemang där målgruppen är unga vuxna, exempelvis Konstkväll för unga.

Studenternas erfarenhet från praktiken utgör också en rekryteringsgrund för de tjänster som assistent till bildverkstaden som Bildmuseet utlyser varje år. Som assis-tent arbetar man i den öppna bildverksta-den som är öppen för alla åldrar på lörd-agar och söndlörd-agar under terminstid. Flera av de som gjort konstpraktik har sökt

dessa tjänster och genom sin erfarenhet att hålla workshops och sin insyn i hur arbetet i verkstaden går till har de varit attraktiva för tjänsterna. Bildmuseet erbjuder gen-om dessa betalda assistenttjänster en mö-jlighet för studenter att få en professionell yrkeserfarenhet som kan fungera som en ingång i arbetslivet.

Vad lär sig konstpedagogerna på Bildmuseet under dessa praktikperioder? 

Vår egen erfarenhet av att ha varit lärarstu-denter och yrkesverksamma som bildlärare ger oss en stor fördel när vi ska handleda studenterna. Vi vet i vilken situation stu-denterna befinner sig i vilka kunskaper och erfarenheter de behöver få innan de kom-mer ut i arbete. Detta är en fördel då vi ska förmedla samband och belysa kunskaper inom de olika världar som konstinstitu-tionen och skolan utgör.  Genom att han-dleda studenter får vi bra kontakt med en blivande generation lärare. Vi får också en inblick i hur bildlärarutbildningen ser ut idag och således vilka typer av lärare vi i framtiden kommer att möta på Bildmuseet. 

Att handleda innebär också att man med-vetandegör sin egen pedagogiska roll.  Gen-om att handleda studenterna få vi syn på vår egen verksamhet – vad vi gör och hur vi gör det och med vilka metoder. Praktikperiod ger oss en ökad kompetens kring att handle-da olika typer av individer och en fördjupad pedagogisk erfarenhet och kunskap i olika grupprocesser. Genom att se hur de nya er-farenheterna tas emot och vilket gensvar det får av studenterna synliggörs styrkor och utvecklingsområden i vår egen verksamhet.

Planeringsarbetet av praktikmomenten och dess olika delar med visning och praktiska verkstäder som sedan genomförs av studenter-na gör det möjligt att få syn på förbättringsom-råden i momentplaneringen.  Utvärderingen av praktikperioden innebär också en möjlighet för oss att få återkoppling kring våra konstped-agogiska metoder och en chans att reflektera över vår egen roll som konstpedagoger. 

SAMMANFATTNING

Bildmuseet som resurs för lärarutbildningen Praktikperioden, den s.k. konstpraktiken på Bildmuseet, ger lärarstudenter profes-sionella yrkeserfarenheter och de får en möjlighet att i en tidig fas i sin utbildning gå från teori till praktik.

Bildmuseet är en viktig resurs för lära-rutbildningen där studenterna får en di-rektkontakt både med samtidskonsten och med skolelever. Studenterna uppskattar praktikperioden på Bildmuseet eftersom de få träna på att möta skolklasser under en be-gränsad tid och med en bebe-gränsad uppgift.

Utmaningen blir både att möta skolbarn i olika åldrar och att förmedla samtidskonst i utställningar samt genomföra en workshop.

De får därmed också en konkret insyn i hur en konstinstitution arbetar konstpedago-giskt och de får insikter i hur museer och skola kan samverka. Dessa erfarenheter kan de ta med sig till sina kommande ar-betsplatser och förhoppningsvis leder det till att de lättare knyter kontakt med museer eller andra konstinstitutioner på de orter där de får lärartjänster.

Bildmuseet ger studenterna en fördju-pad kunskap om aktuella utställningar och specifika konstnärskap. Förhoppnings-vis väcker detta en nyfikenhet och ett

intres-se för samtidskonsten och de blir återkom-mande besökare till Bildmuseet och andra konstinstitutioner. Att en lärarutbildning och en konsthall kan ha ett så tätt samarbete som detta hänger delvis samman med att både institutionen för estetiska ämnen och Bildmuseet hör till Umeå universitet - en unik konstellation som vi borde synliggöra mer.

Samarbetet är en stor tillgång för båda parter då vi kan samlas kring konstpeda-gogiska frågor och vara en resurs för kurser och lärarfortbildningar. Estetiska ämnen står för den teoretiska kompetensen och Bildmuseet för den praktiska erfarenheten.

Här finns också ett viktigt lärande oss emel-lan och vi inser allt mer potentialen i att vi gemensamt utvecklas till en stark resurs i utbildningssammanhang. Sedan 2017 sa-marbetar vi också kring kursen Konstped-agogik i samtida konstformer. I denna distanskurs får deltagarna möjlighet att fördjupa sig i konstpedagogiska metoder och teorier och de får självständigt plane-ra och genomföplane-ra ett mindre projekt. En fortsättningskurs kommer att erbjudas för hösten 2020. I samband med utvecklingen av konstnärlig forskning vid Umeå univer-sitet genom bildandet av Umeå centrum för arkitektur, design och konst (UmArts) ser vi möjligheter till framtida samarbeten inom detta viktiga område.

konstpraktik på biLdmuseet 75 REFERENSER

Aure, Venke; Illeris, Helene och Örtegren, Hans. 2009. Konsten som läranderesurs: syn på lärande, pedago-giska strategier och social inklusion på nordiska konstmuseer. Skärhamn: Akvarellmuseet

Contemporary self-portraits. 2014. Course material from Turku University of Applied Sciences 1457-7933 ;97 Barsotti, Anna; Mæchel, Ingela och Wallin, Karin. 1981. Ett barn har hundra språk: om skapande pedagogik på de kommunala daghemmen i Reggio Emilia, Italien. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Lindberg, Anna Lena. 1990. Konstpedagogikens dilemma: historiska rötter och moderna strategier. Lund:

Studentlitteratur

Malmquist, Karin (red.). 2006. Zon Moderna, Stockholm: Moderna Museet Skoglund, Elisabet. 1990. Lusten att skapa. Stockholm: Bergs förlag Skoglund, Elisabet. 1993. Leken och konsten. Stockholm: Bergs förlag Skoglund, Elisabet. 2005. KonstSamtal - SamtalsKonst. Lund: Studentlitteratur Vygotskij, L. S. 1995. Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Didalos.

Övling, Johanna. 2017. Möten med möjligheter. En rapport om lärares och museers perspektiv på samverkan, Visby: Riksutställningar

Övriga referenser

Bildmuseets web-plats: http://www.bildmuseet.umu.se/sv

utmana dig sjäLV och utmana andra 77 Den här artikeln koncentreras kring två universitetskurser i konstpedagogik med inriktning mot samtidskonst. Progressionen i de pedagogiska utbildning-arna utgår ifrån det egna ledarskapet och förflyttas till specifika målgrupper.

Detta knyter an till lärande genom projektarbeten där studenterna succes-sivt utmanar sig själva i rollen som konstpedagog. Artikeln introduceras med några reflektioner över begreppet visuell kultur och dess relation till konst och