Få rullstolen anpassad till användaren – det behövs kanske en ny stol?
Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?
1. Myhr U. Som du blir satt får du sitta. Hur rullstolsittande påverkar tillvaron hos boende inom äldreomsorgen. Ur boken: Sätt dej själv får du se… i en rull-stol. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2001
2. Velde, E. Funksjonell sittestilling for rullestolsbrukere. Bærum: Norge; 2001
27
Bild 12: Faller ut åt sidan
Användaren sitter inte bra, om han/hon av någon anledning faller ut åt ena sidan.
Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter? (Dra in åhörarna).
Den ena axeln är lägre än den andra.
Ögonen är inte horisontella.
Personen rätar ofta upp sig och faller ut igen.
Sittställningen medför ryggsmärtor och nackstelhet.
Varför uppstår denna sittställning?
Hänger oftast samman med bäckenskevhet och skolios (1).
Kan också uppstå om rullstolen är för bred och bäckenet därmed ocentrerat (2).
Vad kan man göra?
Det är viktigt att undersöka om skevheten är mobil eller fixerad, eftersom det ska angripas på olika sätt.
Om rullstolen är för bred, ska den anpassas eller bytas ut.
Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?
1. Velde, E. Funksjonell sittestilling for rullestolsbrukere. Bærum: Norge; 2001 2. Gripe, M. På sitt sätt. Om individanpassat sittande – problemlösning vid analys
och verkstadsarbete. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2010
Bild 13: Huvudet faller fram
Om användarens huvud faller fram har hon självfallet svårt att se sig omkring och följa med i vad som händer runt henne. Hon sitter inte optimalt.
Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter? (involvera åhörarna).
Användaren kan inte eller kan endast med svårighet lyfta huvudet och få ögonkon takt.
Användaren tittar ev. upp på snedden.
När användaren ligger på rygg, ligger huvudet inte plant mot madrassen. Det krävs en hög kudde – eller flera.
Varför uppstår denna sittställning?
Personen kan inte hålla sig uppe mot tyngdkraften.
Ökad kyfos (kutrygg) – ryggen är kanske stel och kan inte rätas ut (1).
Vad kan man göra?
Om ryggen inte är stel i kyfosen vinklas ryggstödet mer bakåt och användaren kan se sig omkring igen (2). Vid en flexibel felställning i ryggen ska hjälpmedlet styra kroppens form.
Om ryggen är stel i kyfosen vinklas ryggstödet också bakåt samtidigt som sätet tippas bakåt, och ryggen stöttas precis under kyfosen. Vid en stel felställning i ryg-gen ska kroppen styra hjälpmedlets form (2).
Här föll huvudet framåt. Användaren får lika svårt att se sig omkring om huvudet faller bakåt eller åt ena sidan – då behöver man också ingripa!
Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?
29
Bild 14: Ben faller ut åt sidan
Användaren sitter inte bra i sin rullstol om knäna eller benen faller ut åt ena sidan eller åt var sitt håll.
Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter? (involvera åhörarna).
Båda knäna är vända åt samma håll – i den tidiga fasen är det bara det ena knäet som faller åt sidan.
Det ena knäet är längre fram än det andra.
Främre delen av låren har inget stöd av sittdynan, och tyngdkraften får knäna att falla åt sidan.
Varför uppstår denna sittställning?
Fotplattorna är för högt inställda (1, 2).
Bäckenet har roterat (2).
Vad kan man göra?
Sänka fotplattorna, så att låren får stöd. Om de inte kan sänkas längre ner utan att slå i golvet, höjs sitsen på rullstolen genom att drivhjulen flyttas ner (alterna-tivt byts rullstolen ut mot en högre modell).
Sittdynan anpassas så att låren rätas upp.
Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?
1. Gripe, M. På sitt sätt. Om individanpassat sittande – problemlösning vid analys och verkstadsarbete. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2010
2. Velde, E. Funksjonell sittestilling for rullestolsbrukere. Bærum: Norge; 2001
Bild 15: Fotplattorna passar inte fötterna
Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter?
(involvera åhörarna).
Enbart tårna eller hälarna stödjer mot fotplattan.
Den ena eller båda fötterna svävar över fotplattan.
Den ena eller båda fötterna faller ut framåt, baktill eller mellan fotplattorna.
Båda fötterna på en fotplatta.
Vad blir konsekvensen?
När inte fötterna når ner till fotplattan, ökar trycket framtill på lårens undersida (1).
När bara en liten del av foten (tå eller häl) får stöd, ökar risken för trycksår där.
När fötterna inte får stöd, blir sittställningen allmänt instabil (1).
När bara hälen får stöd på fotplattan, ökar risken för spetsfot, och man förlorar förmågan att stå, även i samband med förflyttningar.
Varför uppstår denna sittställning?
För långa fotstöd (stödjer bara tårna – om de alls når ner)(1).
För korta fotstöd (stödjer bara hälarna – eller faller fötterna av plattorna helt).
Om fotstöden är symmetriskt inställda, olika benlängd (passar bara det ena benet).
Rullstolen ska sparkas fram, men sitshöjden passar inte för ändamålet (1).
31
Vad kan man göra?
Se noggrant över hela sittställningen – kom ihåg att bäckenet styr en bra sittställning.
Se till att även fotstöden passar användaren.
Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?
1. Gripe, M. På sitt sätt. Om individanpassat sittande – problemlösning vid analys och verkstadsarbete. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2010
Bild 16: Ser användaren ut att ha ont? – Finns det risk för trycksår?
Om användaren sitter dåligt i sin rullstol eller ofta glider ur den, finns det stor risk för att han/hon utvecklar ett trycksår (1, 2).
Vilket är det första tecknet?
Användaren visar obehag över att sitta i stolen.
Man kan se på uttrycket i användarens ansikte, att han/hon inte sitter bra.
Användaren har trycksår – rodnad – på en eller flera platser på kroppen, där rull-stolen trycker (sittbensknölar, svansben, höft).
Användaren ger uttryck för smärta.
Vad kan man göra?
Leka detektiv och leta efter orsaken till att vederbörande inte sitter bra, har tryckspår eller har ont av att sitta (3).
Lösa problemen man hittar.
Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?
1. Collins F. An essential guide to managing seated patients in the community (2008)
Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18557573 / 10 november 2010
2. Dreier, H. Tryksårsforebyggelse i den siddende stilling. Köpenhamn:
Hjælpemiddelinstituttet; 2003
3. Dreier, H. Sidder du godt – en brugerhåndbog for kørestolsbru-gere. Finns på www.tryksår.dk: http://iloapp.tryksaar.dk/blog/
www?ShowFile&doc=1265025573.pdf / november 2010
33
Bild 17: Uppvinklade benstöd
Vinkelbara benstöd ger användaren möjlighet att ändra vinkeln mellan underbenen och rullstolens sits genom att sträcka i knäle-den (1). Några benstöd är längdkompenserande, dvs. de blir längre samtidigt som knäleden rätas ut.
Fördelar?
Man använder vinkelbara benstöd om användaren inte kan böja knäet tillräckligt för vanliga benstöd. Dessutom framhåller man ibland, som en fördel, att man kan använda vinkelbara benstöd för att förebygga svullna ben. Så är nog knap-past fallet i verkligheten eftersom det innebär att användarens ben ska höjas över hjärthöjd för att blodet mer effektivt ska hjälpas tillbaka till hjärtat (2). Så högt kan benstöden bara höjas om man samtidigt tiltar stolen och lutar ryggstödet bakåt (1).
Nackdelar?
Om användaren sitter med vinklade benstöd kan det ha en negativ effekt på sittställningen (2). Det hindrar användaren från att få en stabil sittställning där trycket så långt som möjligt fördelas mellan stuss, rygg, fötter och armar. När fötterna inte får stöd, ska detta tryck fördelas på andra delar av kroppen, och sittställ ningen försämras.
1. RESNA Position on the Application of Tilt, Recline, and Elevating Legrests for Wheelchairs, approved by RESNA Board of Directors, 23 april 2008.
http://www.rstce.pitt.edu/RSTCE_Resources/Resna_Position_on_Tilt_Recline_
Elevat_Legrest.pdf / januari 2011
2. Dreier, H. Sidder du godt – en brugerhåndbog for kørestolsbru-gere. Finns på www.tryksår.dk: http://iloapp.tryksaar.dk/blog/
www?ShowFile&doc=1265025573.pdf / november 2010
Bild 18: Tiltad rullstol
Vad är tilt?
När en rullstol är tiltad bakåt, innebär det att rullstolens sits och ryggstöd tillsam-mans är tip pade bakåt i förhållande till den vanliga sittställningen (1). Vinkeln mellan sitsen och ryggstödet är oförändrad.
Man kan tilta en rullstol bakåt av flera skäl:
• för att variera trycket på stuss och lår, så att risken för trycksår minskar.
• för komfortens skull
• för att få en viloställning för användaren, t.ex. middagsvila.
Kan inte nå – tillbaka till den normala ställningen
När användaren ska göra något är det emellertid viktigt att rullstolen sätts till-baka i normalläge. Gör man inte det kan användaren passiviseras: han når dåligt och kan inte köra sin stol själv (om han brukar göra det). Därför är det viktigt att komma ihåg att återställa stolen i dess ursprungliga ställning.
1. RESNA Position on the Application of Tilt, Recline, and Elevating Legrests for Wheelchairs, approved by RESNA Board of Directors, 23 april 2008.
http://www.rstce.pitt.edu/RSTCE_Resources/Resna_Position_on_Tilt_Recline_
Elevat_Legrest.pdf / januari 2011
35
Bild 19: Vem kan göra något om användaren inte sitter bra?
Det beror på hur allvarligt problemet är, men normalt ska de som är närmast användaren i första hand försöka att lösa problemet – dvs. vi som är här idag eller användarens anhöriga.