• Ingen resultater fundet

Förklaringar till bildspelet

N/A
N/A
Info
Hent
Protected

Academic year: 2022

Del "Förklaringar till bildspelet"

Copied!
44
0
0

Indlæser.... (se fuldtekst nu)

Hele teksten

(1)

Förklaringar till bildspelet

”S itt bra ! r ätt SittStällning i rätt rullStol

(2)

Hjælpemiddelinstituttet, februari 2011 Författare

Else Marie Hansen, Mary Petersen Redaktion Christine Svart Grafisk design / foto Klaus Lasvill-Mortensen Sille Thejl Høher Illustratör

Birgitte Clematide Utgivare

Hjælpemiddelinstituttet Förlaget

Tel. +45 439 933 22

(3)

Innehåll

Bild 1: Framsida: ”Sitt bra! Rätt sittställning i rätt rullstol” ... 5

Bild 2: Varför ska vi fokusera på det? ... 5

Att göra det man gärna vill ...5

Komplikationer vid felaktig sittställning ...5

Anpassning av rullstolen ...6

Livskvalitet ...6

Bild 3: Vikten av en väl anpassad och väl underhållen rullstol ... 8

Rullstolen ska passa användaren och dennes miljö...8

Underhåll och uppföljning ...9

Anpassning – en professionell åtgärd ...9

Bild 4: Manuell rullstol ... 12

Bild 5: Komfortrullstol ... 13

Bild 6: Sittdynor ... 14

Välj rätt dyna ...14

Vänd dynan rätt ...14

Vänd klädseln rätt ...14

Byt ut sliten dyna ...15

Bild 7: Vad är en bra sittställning? ... 16

Bild 8: Hur förhindrar vi att användaren glider ur rullstolen? Vad är viktigt när man sitter? ...18

Bild 9: Glider fram på sitsen ... 23

Vad ser vi? (involvera åhörarna) ...23

Varför uppstår denna sittställning? ...23

Lösning ...23

Bild 10: Glider fram på sitsen – kan han köra stolen? ...25

Vad kan man göra? ...25

Bild 11: Glider fram på sitsen – kan han nå? ...26

Vad kan man göra? ...26

Bild 12: Faller ut åt sidan... 27

Vad kan man göra? ...27

Bild 13: Huvudet faller fram ... 28

Vad kan man göra? ...28

(4)

Bild 14: Ben faller ut åt sidan ... 29

Vad kan man göra? ...29

Bild 15: Fotplattorna passar inte fötterna ... 30

Vad kan man göra? ...31

Bild 16: Ser användaren ut att ha ont? – Finns det risk för trycksår? ...32

Vad kan man göra? ...32

Bild 17: Uppvinklade benstöd ... 33

Fördelar? ...33

Nackdelar? ...33

Bild 18: Tiltad rullstol ... 34

Bild 19: Vem kan göra något om användaren inte sitter bra? ... 35

Kommunala generalister ...35

Kommunala specialister ...35

Regionala eller privata specialister ...35

Det börjar med dig ...36

Bild 20: Affisch för användare, anhöriga och och undersköterskor ... 36

Bild 21: Affisch för undersköterskor och sjuksköterskor... 37

Bild 22: Varför är det så viktigt att användaren sitter bra? ... 39

Använder rullstolen som ben ...39

Använder rullstolen för ett syfte ...39

Använder rullstolen resten av livet ...39

Litteraturlista ... 40

Artiklar ...40

Böcker ...42

Webbplatser ...43

(5)

5

Förklaringar till ”Sitt bra! Rätt sitt- ställning i rätt rullstol”

Bild 1: Framsida: "Sitt bra! Rätt sittställning i rätt rullstol”

Bild 2: Varför ska vi fokusera på det?

Att göra det man gärna vill

En bra rullstol, anpassad till användaren, kan ge äldre med nedsatt funktion förut- sättningar för aktiviteter och socialt umgänge. För äldre på vårdhem är det en stor fördel att själva kunna rulla sin rullstol dit där de vill vara (1). Att kunna hantera sin rullstol ger självstän dighet och är betydelsefullt för livskvaliteten. Platsen man blir placerad på, eller själv väljer, har dessutom stor betydelse för vilka aktiviteter man kan delta i (ge exempel från din vardag).

Användaren ska kunna göra olika saker i sittande ställning – delta olika akti- viteter. Han/hon ska kunna köra sin stol, kunna göra något sittande i stolen, t.ex. äta eller vila sig medan han/hon tittar på TV (2). Först när rullstolen och sitt- ställningen låter användaren utföra alla dessa saker, ger de användaren optimalt oberoende.

Komplikationer vid felaktig sittställning

Om rullstolen inte passar användarens kropp och inte tar hänsyn till eventuella tillstötande sjukdomar, kan det leda till allmänt nedsatt hälsa, obekväm sittställ- ning och felställningar (nämn några exempel från ert eget vårdhem). När man blir

(6)

placerad i en rullstol istället för att gå själv är det flera fysiska krafter (speciellt tyngdkraften), som har en annan verkan på kroppen (3). Kunskap om och anpass- ning av rullstolen med hänsyn till detta kan motverka att det uppstår felställning- ar pga. felaktig sittställning.

En rullstol som ska användas under lång tid, bör betraktas som en ”kroppsortos”

på hjul – det vill säga, den ska vara så väl anpassad att den är att betrakta som en del av användarens kropp (4). Rullstolen ska fungera nästan som en korsett som passar kroppen perfekt i sittande ställning och ger komfort och stöd, så att den främjar mobilitet och minimerar problem som smärta, deformeringar och trycksår (5).

Anpassning av rullstolen

För att exakt ta reda på användarens funktion och eventuella nedsättningar ska den utbildade tera peuten som ska anpassa sittställningen genomföra en grundlig, fysisk undersökning av användaren (6). Vilka leder och muskler fungerar normalt, vilka muskel grupper har drabbats av sjukdom som t.ex. förlamningar, vilka leder är rörliga och vilka är stela?

På det hela taget är det en betydande mängd arbete som ligger till grund för att bevilja en användare en rullstol – processen med att ta reda på vad användaren rent fysiskt klarar av, samt hur och var rullstolen ska användas ska systematiskt gås igenom för att uppnå goda resultat (7, 8).

Livskvalitet

Fysisk inaktivitet, orsakad av att stolen inte passar användaren, kan leda till psy- kisk under stimulans och social isolering (nämn exempel från ert eget ställe)(1).

Om man t.ex. är halvsidigt förlamad och utöver sitt fysiska handikapp har svårt att uttrycka sina önskemål och behov, kan det att man blir placerad i en dåligt anpas- sad rullstol leda till aggressivitet, passivitet eller depression.

Om man inte själv kan köra sin stol dit man vill, och göra det man själv valt, för- sämrar det ens livskvalitet betydligt och man riskerar att bli passiviserad.

Enligt en svensk studie (1) har följande faktorer betydelse för en rullstolsburen vårdhemsboendes livskvalitet:

(7)

7

• Rullstolen ska anpassas för att möjliggöra användarens optimala funktion

• Rullstolsanvändare ska få nödvändig hjälp med instruktioner och träning i att förflytta sig i och ur rullstolen

• Användare ska få daglig träning i förflyttning samt stå- och gångträning

• Användare ska dagligen uppmuntras att sitta i en vilstol eller en arbetsstol

• Det ska vara klart vem som har ansvar för underhållet av rullstolen, t.ex. ren- göring och pumpning av däck. Det är förödmjukande att sitta i en smutsig stol, och dessutom blir stolen svårare att köra, om hjulen saknar luft eller naven är fulla med hårrester och annan smuts.

• Hinder i omgivningen ska identifieras och tas bort, t.ex. vid dörrar och trösklar, bordshöjder osv.

• Omgivningen ska på det hela taget inredas så att den äldre stimuleras till aktivitet

• Instruktioner om hur rullstolen ska hanteras ska förmedlas till personal, anhö- riga och umgängeskretsen

Funktionell förmåga – det vill säga att klara sig på egen hand så långt som möjligt – har visat sig vara en av de mest betydelsefulla faktorerna för god livskvalitet.

1. Myhr, U. Som du blir satt får du sitta. Hur rullstolsittande påverkar tillvaron hos boende inom äldreomsorgen. Hjälpmedelsinstitutet. Vällingby 2000

2. Velde, E. Funksjonell sittestilling for rullestolsbrukere. Bærum: Norge; 2001 3. Hansen, LK. Biomekanik for ergo- og fysioterapeuter. Köpenhamn, Munksgaard

2002

4. Engström, B. Ergonomi Sittande & rullstolar. En bok om principer vid sittande och rullstolsanpassning. 2002

5. Alm M, Gutierrez E, Hultling C, Saraste H. Clinical evaluation of seating in per- sons with complete thoracic spinal cord injury

6. Wemmenborn, L. Hands on! – undersök för bra sittande. Hjälpmedelsinstitu- tet, Vällingby: Sverige; 2008. Finns på www.hi.se: http://www.hi.se/Global/

pdf/2008/08319-pdf-handson.pdf / november 2010

7. Wemmenborn, L. Handbok till bra sittande. En vägledning genom förskrivnings- processen. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2007

8. Hansen, EM. Manuelle kørestole - Vejledning og tjekliste. Köpenhamn: Hjælpe- middelinstituttet; 2007

(8)

Bild 3: Vikten av en väl anpassad och väl underhållen rullstol

Enligt en amerikansk undersökning finns det fyra kritiska punkter, när en rullstol ska förskrivas (1):

• Hur användarens behov värderas

• Hur rullstolen anpassas efter dessa behov

• Hur användaren tränas i rullstolsanvändning

• Kontinuerlig reparation, underhåll och uppföljning

Rullstolen ska passa användaren och dennes miljö

I den aktuella undersökningen jämfördes två grupper av rullstolsburna, en grupp som fått rullstolen metodiskt och professionellt utprovad jämfördes med en grupp som fått en standardrullstol av mindre väl utbildad personal. Man fann att vid multifaktoriell intervention, som specifikt gick ut på att anpassa rullstolen till användaren och dennes miljö, användes rullstolen i högre grad än om utprovning- en utfördes på ett mindre systematiskt.

När rullstolen anpassats utifrån användarens behov att kunna sitta och för flytta sig i sina omgivningar användes rullstolen betydligt mer än när använda ren hade fått en standardrullstol levererad av mindre väl utbildad personal.

Utöver att rullstolen fysiskt ska passa användaren – vilket vi återkommer till senare – är det också viktigt att omgivningarna, där rullstolen ska användas, anpassas så att det blir så lätt som möjligt att förflytta sig i närmiljön.

Här följer några exempel på anpassningar som rullstolsburna gjort i sina hem:

installerat ramp(er), breddat dörr(ar), satt upp stänger och handtag i t.ex. badrum- met eller på toaletten, tagit bort trösklar, flyttat möbler, ändrat golvbe läggning t.ex. halkskydd under mattor eller flyttat lösa mattor, skaffat toalettförhöjning och duschpall.

(9)

9

Underhåll och uppföljning

Oavsett om rullstolarna har förskrivits på våra centra/vårdhem, är det vårt ansvar att följa upp om rullstolarna fortfarande fungerar som det var tänkt. Det är också vårt ansvar att se till att de underhålls och också används som det var tänkt. Det är ovärdigt att sitta i en smutsig rullstol och finns det inte luft i däcken, kör stolen dåligt och bromsarna fungerar inte. Så se till att stolen blir rengjord, genom att ta bort hår och smuts från hjulen, att den blir smord, däcken pumpas och bromsarna justeras.

Och om några av våra användare kan komma att använda stolen mer och bättre genom att träna sig i hur man använder den – så är det också vårt ansvar att det görs.

Anpassning – en professionell åtgärd

Människor som använder manuell eller elektrisk rullstol sitter ofta många tim- mar i sträck i sin stol, varje dag (4). Aktiviteter, omgivningarna och muskeltrötthet betyder att personen ofta måste justera sin sittställning för att fortsätta att sitta stabilt.

Eftersom sittande är en komplicerad sak krävs det professionellt yrkesfolk och bra metoder för att rullstolen ska kunna anpassas exakt till den enskilde användaren.

När en rullstol ska anpassas till en äldre person, kan det t.ex. göras i fyra steg (2) Steg 1: Analysera användarens fysiska färdigheter och vilka aktiviteter använda-

ren deltar i

Steg 2: Fastställ mål på kort och lång sikt (SMaRT-mål = specifika, mätbara, realistiska, relevanta, med tidsram (3))

Steg 3: Välj en rullstol Steg 4: Följ upp SMaRT-målen

Om det är en användare som har stora problem med att sitta i rullstol, ska

rullstolen och sittdynan anpassas exakt efter vederbörandes behov, vilket bäst görs i samarbete mellan flera olika yrkesgrupper (5).

(10)

Anpassning av en sittställning består av många delar, och att skapa en god sittställning kan snarare betraktas som att lägga pussel än som att följa

kokboksinstruktioner (6). Utöver de faktorer som redan nämnts, kan även nämnas smärta i axlar, handledssmärtor samt vikten av att tryckavlasta sittbensknölarna och hela sittytan.

Användaren behöver sitta stabilt i rullstolen när han/hon ska sträcka sig efter något (7, 8). Därför är det lämpligt att undersöka användarens räckvidd när rull- stolen anpassas. Man ska vara säker på att användaren inte välter ur rullstolen när han/hon vill nå något, t.ex. på ett bord framför sig.

När en sittställning ska anpassas, ska användaren och dennes önskemål vara i cen- trum (9). För att undersöka om användaren verkligen är i centrum, anvisar Samu- elsson m.fl. metoder som syftar till att utvärdera användarens grad av tillfredsstäl- lelse (9).

1. Hoenig H, Landerman LR, Shipp KM m.fl. A clinical trial of a rehabilitation expert clinician versus usual care for providing manual wheelchairs (2005) Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16181170 / 10 november 2010

2. Amnel M. Wheelchair assessments for elderly, an underestimated task.

Abstract till: International Conference on Posture and Wheeled Mobility 2010 i Glasgow

3. SMaRT-mål. Finns på www.hmi.dk /skriv ”smart mål” i sökfältet / december 2010

4. Gagnon B, Vincent C, Noreau L. Adaptation of a seated postural control mea- sure for adult wheelchair users. (2004)

Abstract: http://informahealthcare.com/doi/abs/10.1080/09638280500030530 / 10 november 2010

5. Gripe, M. På sitt sätt. Om individanpassat sittande – problemlösning vid analys och verkstadsarbete. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2010

6. Minkel JL. Seating and mobility considerations for people with spinal cord injury (2000)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10869132 / 10 november

(11)

11

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2032006/ /10 november 2010

8. Sprigle S; Wootten M; Sawacha Z; Thielman G. Relationships among cushion type, backrest height, seated posture, and reach of wheelchair users with spi- nal cord injury (2003)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14997965 / 10 november 2010

9. Samuelsson KAM; Larsson H; Thyberg M. Wheelchair intervention - a client centered approach. (1999)

Abstract: http://iospress.metapress.com/content/9v5pp9k06ykdy16f/ / 10 november 2010

(12)

Bild 4: Manuell rullstol

Detta är en manuell rullstol (1). Den består av följande delar (rullstolen kan gås igenom mer eller mindre grundligt, beroende på vilka åhörarna är). Ofta kan en manuell rullstol ändras och ställas in exakt efter sin användare.

Väljer man en rullstol som anpassas till användaren och som är lättare att köra än de tyngre standardrullstolarna blir användaren mer självständig (2).

Placeringen av drivhjulen – om de sitter högt eller lågt och hur långt fram eller bak de är placerade – har viss betydelse på viktfördelningen och sittvinkeln i sto- len (3, 4). Stolen blir alltså lättare eller tyngre att köra beroende på var hjulen är placerade.

1. Hansen, EM. Manuelle kørestole – Vejledning og tjekliste. 2007

2. Rogers H, Berman S, Fails D, Jaser J. A comparison of functional mobility in standard vs. ultralight wheelchairs as measured by performance on a commu- nity obstacle course (2003)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12944147 / 10 november 2010

3. Samuelsson KA, Tropp H, Nylander E, Gerdle B. The effect of rear-wheel posi- tion on seating ergonomics and mobility efficiency in wheelchair users with spinal cord injuries: A pilot study (2004)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15273899 / 10 november 2010

4. Norsten, Å. Drivkraft – körergonomi, rullstolsteknik & metodik. 2001

(13)

13

Bild 5: Komfortrullstol

Gå igenom rullstolens delar mer eller mindre grundligt beroende på åhörarskaran (1). Säg kanske också något om användning av tilt (2) och de fallgropar som kan uppstå om man ”pillar” på vinkeln mellan sitsen och ryggstödet och inte får den korrekt inställd igen: t.ex. att användaren kasar fram på sitsen (2), så att han/hon inte kan nå saker på bordet och inte kan köra sin stol = blir inaktiv. Mer om detta längre fram i presentationen.

1. Hansen, EM. Manuelle kørestole – Vejledning og tjekliste. Köpenhamn: Hjæl- pemiddelinstituttet; 2007

2. Pope, PM. Severe and Complex Neurological Disability – Management of the Physical Condition. Elsevier, Storbritannien 2007

1

2 3

4 7 8

5 6 9

10

(14)

Bild 6: Sittdynor

Utbudet av sittdynor för rullstolar är enormt – det finns många olika och det kom- mer ständigt nya. De varierar dock i både kvalitet och pris (1). (Ge gärna några exempel från er egen arbetsplats på vilka sittdynor ni har).

Välj rätt dyna

De anatomiskt formade dynorna – eller skumdynor, som är tillräckligt tjocka och mjuka – stödjer användaren till en stabil sittställning i rullstolen. De kan näm ligen ge plats för stussen att sjunka ner i stolen om stolen ger möjlighet till det, samti- digt som hela låret får stöd – stuss och lår behåller sin form (2). Bäckenet stabili- seras, och det gör det lättare för användaren att sitta rätt i stolen och inte glida framåt, ut ur stolen.

Finns det risk för att utveckla trycksår ska man välja en dyna som är avsedd att fördela trycket så mycket som möjligt (3, 4).

Trycksårsförebyggande dynor förebygger trycksår mer effektivt än andra dynor (5).

Vänd dynan rätt

Det är väldigt viktigt att sittdynan vänds rätt i rullstolen – vänds den fel, sitter användaren dåligt i sin stol. Har ni exempel på det från vardagen, kan det tas upp här. Det kan t.ex. vara en kilformad eller anatomisk dyna, som lagts bak-och-fram eller en dyna med uppskurna skumfält som lagts upp-och-ner.

Vänd klädseln rätt

Det är också väldigt viktigt att klädseln på sittdynan är rättvänd. Om den elastiska delen, som är tänkt att ge plats för stussen, sitter på dynans framkant i stället för på den bakre delen får dynan inte avsedd effekt. Användaren kommer att sitta dåligt, efter som han/hon kanske är på väg att glida fram på sitsen. Eller om man bara rättar sig efter klädselns märkning (fram/bak) kommer dynan kanske att vän- das fel, och användaren sitter med mest tyngd på den del som är avsedd för låren.

(15)

15

Byt ut sliten dyna

En rullstolsdyna har kortare livslängd än en rullstol. Var t.ex. uppmärksam på om en användare sitter igenom en skumdyna, att skumkvaliteten försämras under användning, att det kan gå hål på en luftdyna. Skaffa en ny dyna när den gamla inte längre fungerar som den ska.

1. Hansen, EM. Manuelle kørestole. Vejledning og tjekliste. 2007

2. Tryksårsforebyggende siddepuder – en mulighed for at forebygge og behand- le siddesår. http://www.hjaelpemidler.com/files/videnscenter/microsoft%20 word%20-%20artikel%2004tryksã¥rsforebyggende%20siddepuder2.pdf / november 2010

3. Hoenig H, Landerman LR, Shipp KM m.fl. A clinical trial of a rehabilitation expert clinician versus usual care for providing manual wheelchairs (2005) Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16181170 / 10 november 2010

4. Dreier, H. Tryksårsforebyggelse i den siddende stilling. Köpenhamn: Hjælpe- middelinstituttet; 2003

5. Geyer MJ, Brienza DM, Karg P, Trefler E, Kelsey S. A randomized control trial to evaluate pressure-reducing seat cushions for elderly wheelchair users.

(2001)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11905977 / 10 november 2010

(16)

Bild 7: Vad är en bra sittställning?

Att sitta bra betyder att uppnå största möjliga komfort och funk- tion med minsta möjliga ansträngning (1).

Det är mycket vanligt att rullstolsanvändare på vårdhem inte sitter optimalt och inte har en väl anpassad rullstol. En undersökning från USA har visat, att 46 % av rullstolarna på vårdhem inte fungerade bra eller var dåligt inställda åt användarna (2). Problemet är alltså inte obetydligt.

När vi sitter, kommer bäckenets position att bestämma ställningen på resten av kroppen. Om man ändrar bäckenets position, påverkar det automatiskt ryggen, huvudet, armarna och benen. Huvudet kommer alltid att hamna precis över bäck- enet (3) (gör ev. små övningar, där deltagarna själva provar hur små ändringar av ställningen kan få stora konsekvenser, t.ex. hur bra man kan se sig omkring).

Rullstolssitsen – eller vilstolssitsens – djup, bredd och höjd, ryggstödsvinkeln, armstöds höjden samt typ av och inställning på benstöden bidrar alltihop till hur bra sittställning användaren har i sin stol. Dessutom är det avgörande att stolen är korrekt inställd för att den ska vara lätt att köra för den som sitter i den, så att han/hon kan ta sig till det som intresserar (ge exempel från vardagen, t.ex.

en användare, som inte kunde köra sin stol, fick den anpassad och därmed större möjligheter att delta i något intressant).

För att uppnå en god sittställning, ska det finnas en stabil bas att sitta på (4). Det är t.ex. svårt att rulla stolen själv, om man ska använda mycket energi på att hålla sig upprätt eller på att hålla huvudet stadigt för att kunna se sig omkring.

Inte bara sits utan även ryggstöd, armstöd och benstöd bidrar till att stabilisera använda ren. De ska vara inställda, så att användaren sitter stadigt och är så avlas- tad som möjligt, dvs. att trycket på stussen är fördelat över så stor yta som överhu- vud taget är möjligt, för att förhindra att det uppstår trycksår. Rullstolen ska också vara inställd, så att användaren lätt kan köra den.

Med en god stabilitet, kan användaren sitta bra, ev. köra omkring och han/hon

(17)

17

möjligt för användaren att luta sig bakåt och få stöd för ryggen, när han/hon behöver vila.

Pauline Pope beskriver i sin bok 7 steg (sidan 113–19) för att bygga upp en stabil sittställning (5).

1. Engström, B. Ergonomi Sittande & rullstolar. En bok om principer vid sittande och rullstolsanpassning. 2002

2. Hoenig H, Landerman LR, Shipp KM m.fl. A clinical trial of a rehabilitation expert clinician versus usual care for providing manual wheelchairs (2005) Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16181170 / 10 november 2010

3. Collins F. An essential guide to managing seated patients in the community (2008)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18557573 / 10 november 2010

4. Hansen, EM. Manuelle kørestole. Vejledning og tjekliste. 2007

5. Pope, PM. Severe and Complex Neurological Disability – Management of the Physical Condition. Elsevier, Storbritannien 2007

(18)

Bild 8: Hur förhindrar vi att användaren glider ur rullstolen? Vad är viktigt när man sitter?

(Om det är möjligt att vara uppkopplad till Internet under presentationen kan det vara en idé att slå upp Helle Dreiers handbok och visa hennes illustrationer, i annat fall kan man själv sätta sig in i hennes tankar i förberedelserna inför under- visningen (1)).

1. Stabilitet

Det är viktigt att hela kroppens stabilitet i sittställningen prioriteras högt. Sta- bilitet ska förhindra att användaren glider framåt på sitsen, men försök ALDRIG att förhindra framåtglidning genom att sätta användaren på ett halkskyddande material! Då sopar man bara problemet under mattan och främjar skjutnings- krafter – skjuvning – som påverkar vävnaden på djupet. Risken för att utveckla sår ökar därmed ännu mer. Orsaken till problemet måste lösas.

Bäckenet. För att skapa stabilitet för hela kroppen i sittställningen är det först och främst sittbenen, som man sitter på, som är av intresse. Man kan känna sina sittben under vardera skinkan (låt ev. deltagarna känna efter på sig själva). Sittbe- nen är dock inte i sig själv utformade för att stabilisera kroppen. De två benpunk- terna har närmast formen av medar på en gungstol och tippar om inte bäckenet får stöd av en tredje stödpunkt (1). Den tredje stödpunkten är i realiteten mer ett område än en punkt. Det sitter nederst på ryggen, där höftben och ryggrad möts i övergången mellan ryggrad och svansben.

Låren och fötterna. När låren har kontakt med sittdynan hjälper de och fötterna till att stabili sera sittställningen, om fötterna är stadigt placerade på fotstöden eller på golvet.

2. Tryckfördelning

Tryck på särskilt utsatta delar (t.ex. på sittben eller svansben) kan minimeras genom att öka hela kroppens kontaktyta till rullstolen (1). Det kan göras dels genom att forma rullstolens sits och ryggstöd efter användarens individuella form,

(19)

19

Det är mycket vanligt att man föreställer sig att tryckfördelning är en fråga om att enbart fördela trycket på rullstolens sits och sittdyna, men utnyttja även möjlighe- ten att flytta något av trycket till användarens kontaktyta mot rullstolen via rygg, armar och fotsulor.

Sittytan. Anatomiskt är våra skelett byggda så att bäckenets två sittben, i sittande ställning, sticker ner ca 3 cm djupare i underlaget än lårbenen. För att för dela trycket så bra som möjligt ska rullstolens sittyta passa precis efter denna form.

Därför ska sittytan faktiskt vara ca 3 cm djupare baktill, på den plats där sittbenen befinner sig. Föreställ er, att det som användaren sitter på ska fungera som ett slags avgjutning av honom/henne.

Sitsens botten: På en del rullstolar är sitsens botten formbar, så att den bakersta delen kan sänkas i förhållande till den främre, eller att den ger efter baktill och är stel framtill. I dessa fall kan man välja en sittdyna, som kan följa denna form på rullstolens säte och på så vis uppnå de 3 centimetrarna extra utrymme för sitt- benen. Om sitsen botten inte är formbar, ska sittdynan vara byggd för att tillmö- tesgå anatomin.

Sittdynan: När man väljer sittdyna åt användaren ska sitsens botten och sittdyna passa ihop. Om bottnen inte kan forma sig efter användaren ska dynan istäl let vara så hög eller formad på ett sådant sätt att den ger sittbenen möjlighet att sjunka ner i kuddmaterialet motsvarande de ca 3 cm som sittbenen sticker ner nedanför lårbenen. Bäckenbenen får inte sticka igenom kudd materialet och ner på sitsens botten. Då blir tryckfördelningen otillräcklig.

Sitsens djup: Det är viktigt att vara noggrann med sitsens djup. Sitsens djup är kor- rekt när det finns ca 5 cm, motsvarande tre fingrars bredd, fritt utrymme mellan knävecket och rullstolsdynans stöd (3). Om sitsens djup är för stort, kommer använ- daren automatiskt att glida fram på sitsen för att undvika att framkanten besvärar knävecken. Om djupet är för litet, kommer låren inte att få tillräckligt stöd.

Var också uppmärksam på att om användaren ska sparka sig fram i sin rullstol, mås- te sitsens djup vara lite kortare för att ge plats för att dra in benen under sitsen (3).

Ryggstöd. Rullstolens ryggstöd ska anpassas så att det, så långt det är möjligt, omsluter sidorna på nedersta delen av användarens bröstkorg, passar ryggens form och ger stöd åt den tredje stödpunkten i området för övergången mellan ryggrad och korsben.

(20)

Är ryggstödet rätt anpassat ska användaren kunna sitta med huvu det i balans överst på ryggraden – utan att behöva använda energi på att hålla upp det mot dess tyngd (2). Det ger användaren störst möjligheter att utan ansträngning se sig omkring. Trycket fördelas samtidigt över en större yta, och risken för att glida framåt på sitsen minskar.

Armstöd. Det är viktigt med rätt höjd på armstöden eftersom kroppsvikten ska fördelas på dem också, samt stödja armarna när användaren placerat dem på armstöden. Man kan fördela ca 10 % av sin kroppsvikt på armstöd, så de är inte betydelselösa (1).

Fotstöd kan användas för att öka den tryckfördelande ytan. Det kräver att föt- terna kan stödja på fotsulan, och att vikten kan fortplanta sig lodrätt upp genom underbenet. Fotstöd med en knävinkel på 90 grader kan ta upp till 10 % av kroppstyngden (1).

Avståndet mellan dynans överkant och fotplattorna ska passa precis till använda- rens underbenslängd, dvs. avståndet mellan knäveck och fotsula. Om avstån det från dynans kant till fotplattorna är för kort, kommer knäna för högt, och krop- pens vikt kommer att vila för tungt på sittbenen. Om avståndet är för stort, tryck- er sitsens framkant på lårets baksida och hämmar blodflöde och nervförsörj ning, och det ökar risken att användaren glider fram på sitsen. Prova att känna efter på lårets baksida, om det känns som om det är bra kontakt mellan ben och sits.

Kom ihåg att justera avståndet på fotstöden om användaren byter till skor med annan sulhöjd.

Att använda vinkelbara benstöd utgör av olika skäl både en nackdel och en risk- faktor när det gäller vävnadsskador på stussen. De medverkar nämligen ofta till att störa sittställningens helt nödvändiga stabilitet. Om man vinklar upp benstö- den till horisontellt läge, t.ex. när man vill sträcka på benen, medför det sam tidigt att man kommer att sträcka bäckenet en aning så att det tiltar bakåt, och använ- daren riskerar att glida fram på sitsen (3). Ofta hör man rekommendationen att vinkelbara benstöd kan användas för att förebygga svullna ben. Det är emeller tid knappast en reell möjlighet, eftersom det förutsätter att benen ska kunna lyftas upp över hjärthöjd (1).

(21)

21

i Helle Dreiers handbok (1) i avsnitten om stabilitet och tryckfördelning. Det är viktigt för användarens egen möjlighet att ta ansvar för att förebygga skador, att han/hon får ökad insikt i hur man konkret utför vardagens aktiviteter.

Alla riskbetonade rörelsemönster ska noga granskas för att identifiera icke-ända- målsenliga procedurer, så att stabiliteten och tryckfördelningen i sittställningen blir den bästa möjliga. Se det som ett detektivarbete där ni letar efter flera misstänkta.

Det kan mycket väl finnas flera riskmoment i vardagsaktiviteterna. Det kan t.ex.

röra sig om hur användaren sätter sig i stolen, eller hur vederbörande sitter. Det kan vara proce durer man utför dagligen, när man ska på toaletten, duscha eller vila sig i sin stol. De flesta aktiviteter kan utföras på olika sätt. Det gäller att hitta det sätt där man löper minst risk för att förlora sin stabilitet och tryckfördelning.

Om att sitta. Att sitta är en vardagsaktivitet. Det är inte meningen att vi ska sitta och tänka på det faktum att vi sitter. När vi är upptagna av något annat ska sit- tandet fungera helt av sig själv. Med en rätt anpassad rullstol blir det viktigaste ögonblicket det när användaren sätter sig.

Om att sätta sig. Det är alltså vanan att sätta sig på rätt sätt som har betydelse för stabilitet och tryckfördelning i vardagen. Samtidigt är medvetenhet hos använda- ren om hur man ska sätta sig en viktig faktor i att förhindra att han/hon glider ur rullstolen.

Om att flytta till rullstol. Förflyttningarna till rullstol eller andra sittmöbler är de viktigaste. Förflyttningen är grunden för en stabil och oskadlig sittställning, efter- som man antagligen sitter under en längre tid. En väl genomförd förflyttning är halva sittställningen.

Det finns flera sidor om förflyttning i Helle Dreiers bok (1)!

Pauline Pope (5) ger i sin bok en beskrivning om 7 steg (sidan 113 – 119) för att bygga upp en stabil sittställning, i följande ordning:

• Bäcken

• Lår

• Underben

• Fötter

så är ”grunden” lagd! … och vidare:

(22)

• Överkropp och axlar

• Armar

• Huvud

Detta är ett tillvägagångssätt steg för steg, som kan användas både när man byg- ger upp en sittställning, men också när man ska kontrollera om sittställningen fortfarande är OK – Ni kan alltså gå igenom dessa sju steg när ni ska kontrollera om användaren sitter bra i sin rullstol.

(Om det är möjligt – här eller på annan plats i undervisningsprogrammet:)

Låt deltagarna prova att köra i en rullstol och uppleva hur lätt eller svår den är att köra, hämta ev. inspiration hos Bengt Engström (3) eller Åke Norsten (4). Be dem prova att nå föremål på ett bord när de sitter upprätt och när de har glidit fram i stolen. Att prova att sätta sig i en rullstol på ett felaktigt och ett rätt sätt och sedan lägga märke till hur det går att nå föremål på ett bord eller att köra stolen.)

”Att prova att köra en rullstol är det enda sättet att få veta hur arbetsamt det kan vara … eller hur lätt det kan vara, om rullstolen är väl anpassad” (3).

1. Dreier, H. Sidder du godt – en brugerhåndbog for kørestolsbrugere.

Finns på www.tryksår.dk: http://iloapp.tryksaar.dk/blog/

www?ShowFile&doc=1265025573.pdf / november 2010

2. Hansen, LK. Biomekanik for ergo- og fysioterapeuter. Köpenhamn, Munks- gaard 2002

3. Engström, B. Ergonomi Sittande & rullstolar. En bok om principer vid sittande och rullstolsanpassning. 2002

4. Norsten, Å. Drivkraft, körergonomi, rullstolsteknik & metodik. 2001

5. Pope, PM. Severe and Complex Neurological Disability – Management of the Physical Condition. Elsevier, Storbritannien 2007

(23)

23

Bild 9: Glider fram på sitsen

Nu kommer flera viktiga exempel på hur vi som vårdpersonal ska reagera när en användare inte sitter bra i sin rullstol. Jag ska försöka att göra er uppmärksamma på när sittställningen kan vara skadlig för våra användare, så att ni vet när ni ska reagera och göra något:

Antingen själv lösa problemet ni ser eller tillkalla hjälp för det.

Denna bild visar en person som glider fram på ett sitsen. Det visar också de pro- blem som uppstår för rullstolsanvändaren (1).

Vad ser vi? (involvera åhörarna)

• Knäna sticker ut långt framför kanten på sitsen.

• Ryggen vilar tungt mot ryggstödet.

• Huvudet är framskjutet.

• Blicken är ofta riktad ner i golvet.

• Armarna är passiva.

• Stussen sjunker inte ner i sitsen – låren får mycket lite stöd.

• När användaren glider fram på stolen, medför det skjuvning och ökat tryck på stussen (skjuvning vid tuber och tryck vid os sacrum/coccygis) med risk för att utveckla trycksår.

Varför uppstår denna sittställning?

• Användaren har nedsatt förmåga att hålla sig uppe mot tyngdkraften.

• Användaren sparkar stolen framåt med ett eller båda benen och stolen är inte inställd för detta.

• Användaren har nedsatt rörlighet i en eller båda höftlederna.

• Användaren har en stor mage.

Lösning

Sitsens djup ska anpassas efter användaren och kanske ska ryggstödet vinklas bakåt en aning (2, 3). Det kan också behövas en speciell sittkudde som ger plats för en större höftvinkel, om höften har nedsatt rörlighet, eller så måste man göra plats för magen.

(24)

Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?

1. Bolin I, Bodin P, Kreuter M. Sitting position - posture and performance in C5-C6 tetraplegia. (2000)

2. Hansen, EM. Manuelle kørestole - Vejledning og tjekliste. Köpenhamn: Hjæl- pemiddelinstituttet; 2007

3. Myhr U. Som du blir satt får du sitta. Hur rullstolsittande påverkar tillvaron hos boende inom äldreomsorgen. Ur boken: Sätt dej själv får du se… i en rull- stol. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2001

(25)

25

Bild 10: Glider fram på sitsen – kan han köra stolen?

Vad kan vi se – och vad har ni för erfarenheter? (involvera åhörarna).

Han har svårt att se sig omkring och därmed också svårt att orientera sig – mycket kraft går åt till det.

Sitter mycket bakåtlutad i rullstolen – orkar inte driva stolen framåt Är stolen lätt att köra? (1)

Hur stor del av hjulet används för att driva stolen framåt? (2) Hur mycket av vikten ligger på fram- respektive bakhjul? (2) Är fötterna i vägen när användaren ska köra stolen?

Kan användaren köra rullstolen och i så fall hur? Kör användaren långsamt/

snabbt/målinriktat? Ger han snabbt upp? Kommer användaren dit han tänkt sig, dit där det händer något som användaren är intresserad av att vara med i? (1)

Vad kan man göra?

Få rullstolen anpassad till användaren – kanske behöver stolen bytas?

Kanske behöver användaren öva på att köra sin rullstol?

Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?

1. Myhr U. Som du blir satt får du sitta. Hur rullstolsittande påverkar tillvaron hos boende inom äldreomsorgen. Ur boken: Sätt dej själv får du se… i en rull- stol. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2001

2. Norsten, Å. Drivkraft, körergonomi, rullstolsteknik & metodik. Stockholm:

Sverige; 2001

(26)

Bild 11: Glider fram på sitsen – kan han nå?

Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter?

(involvera åhörarna).

Sitter mycket bakåtlutad i rullstolen – kan användaren nå eller göra det han gärna vill? (1)

Har han en bra arbetsställning? (2) Kan han få stöd för underarmarna?

Fötterna är i vägen när användaren ska intill ett bord.

Har man tillräckligt många gånger upplevt att man inte når, så ger man till sist upp i förväg – blir inaktiv.

Vad kan man göra?

Få rullstolen anpassad till användaren – det behövs kanske en ny stol?

Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?

1. Myhr U. Som du blir satt får du sitta. Hur rullstolsittande påverkar tillvaron hos boende inom äldreomsorgen. Ur boken: Sätt dej själv får du se… i en rull- stol. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2001

2. Velde, E. Funksjonell sittestilling for rullestolsbrukere. Bærum: Norge; 2001

(27)

27

Bild 12: Faller ut åt sidan

Användaren sitter inte bra, om han/hon av någon anledning faller ut åt ena sidan.

Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter? (Dra in åhörarna).

Den ena axeln är lägre än den andra.

Ögonen är inte horisontella.

Personen rätar ofta upp sig och faller ut igen.

Sittställningen medför ryggsmärtor och nackstelhet.

Varför uppstår denna sittställning?

Hänger oftast samman med bäckenskevhet och skolios (1).

Kan också uppstå om rullstolen är för bred och bäckenet därmed ocentrerat (2).

Vad kan man göra?

Det är viktigt att undersöka om skevheten är mobil eller fixerad, eftersom det ska angripas på olika sätt.

Om rullstolen är för bred, ska den anpassas eller bytas ut.

Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?

1. Velde, E. Funksjonell sittestilling for rullestolsbrukere. Bærum: Norge; 2001 2. Gripe, M. På sitt sätt. Om individanpassat sittande – problemlösning vid analys

och verkstadsarbete. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2010

(28)

Bild 13: Huvudet faller fram

Om användarens huvud faller fram har hon självfallet svårt att se sig omkring och följa med i vad som händer runt henne. Hon sitter inte optimalt.

Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter? (involvera åhörarna).

Användaren kan inte eller kan endast med svårighet lyfta huvudet och få ögonkon takt.

Användaren tittar ev. upp på snedden.

När användaren ligger på rygg, ligger huvudet inte plant mot madrassen. Det krävs en hög kudde – eller flera.

Varför uppstår denna sittställning?

Personen kan inte hålla sig uppe mot tyngdkraften.

Ökad kyfos (kutrygg) – ryggen är kanske stel och kan inte rätas ut (1).

Vad kan man göra?

Om ryggen inte är stel i kyfosen vinklas ryggstödet mer bakåt och användaren kan se sig omkring igen (2). Vid en flexibel felställning i ryggen ska hjälpmedlet styra kroppens form.

Om ryggen är stel i kyfosen vinklas ryggstödet också bakåt samtidigt som sätet tippas bakåt, och ryggen stöttas precis under kyfosen. Vid en stel felställning i ryg- gen ska kroppen styra hjälpmedlets form (2).

Här föll huvudet framåt. Användaren får lika svårt att se sig omkring om huvudet faller bakåt eller åt ena sidan – då behöver man också ingripa!

Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?

(29)

29

Bild 14: Ben faller ut åt sidan

Användaren sitter inte bra i sin rullstol om knäna eller benen faller ut åt ena sidan eller åt var sitt håll.

Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter? (involvera åhörarna).

Båda knäna är vända åt samma håll – i den tidiga fasen är det bara det ena knäet som faller åt sidan.

Det ena knäet är längre fram än det andra.

Främre delen av låren har inget stöd av sittdynan, och tyngdkraften får knäna att falla åt sidan.

Varför uppstår denna sittställning?

Fotplattorna är för högt inställda (1, 2).

Bäckenet har roterat (2).

Vad kan man göra?

Sänka fotplattorna, så att låren får stöd. Om de inte kan sänkas längre ner utan att slå i golvet, höjs sitsen på rullstolen genom att drivhjulen flyttas ner (alterna- tivt byts rullstolen ut mot en högre modell).

Sittdynan anpassas så att låren rätas upp.

Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?

1. Gripe, M. På sitt sätt. Om individanpassat sittande – problemlösning vid analys och verkstadsarbete. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2010

2. Velde, E. Funksjonell sittestilling for rullestolsbrukere. Bærum: Norge; 2001

(30)

Bild 15: Fotplattorna passar inte fötterna

Vad kan vi se – och vad händer, enligt era erfarenheter?

(involvera åhörarna).

Enbart tårna eller hälarna stödjer mot fotplattan.

Den ena eller båda fötterna svävar över fotplattan.

Den ena eller båda fötterna faller ut framåt, baktill eller mellan fotplattorna.

Båda fötterna på en fotplatta.

Vad blir konsekvensen?

När inte fötterna når ner till fotplattan, ökar trycket framtill på lårens undersida (1).

När bara en liten del av foten (tå eller häl) får stöd, ökar risken för trycksår där.

När fötterna inte får stöd, blir sittställningen allmänt instabil (1).

När bara hälen får stöd på fotplattan, ökar risken för spetsfot, och man förlorar förmågan att stå, även i samband med förflyttningar.

Varför uppstår denna sittställning?

För långa fotstöd (stödjer bara tårna – om de alls når ner)(1).

För korta fotstöd (stödjer bara hälarna – eller faller fötterna av plattorna helt).

Om fotstöden är symmetriskt inställda, olika benlängd (passar bara det ena benet).

Rullstolen ska sparkas fram, men sitshöjden passar inte för ändamålet (1).

(31)

31

Vad kan man göra?

Se noggrant över hela sittställningen – kom ihåg att bäckenet styr en bra sittställning.

Se till att även fotstöden passar användaren.

Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?

1. Gripe, M. På sitt sätt. Om individanpassat sittande – problemlösning vid analys och verkstadsarbete. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2010

(32)

Bild 16: Ser användaren ut att ha ont? – Finns det risk för trycksår?

Om användaren sitter dåligt i sin rullstol eller ofta glider ur den, finns det stor risk för att han/hon utvecklar ett trycksår (1, 2).

Vilket är det första tecknet?

Användaren visar obehag över att sitta i stolen.

Man kan se på uttrycket i användarens ansikte, att han/hon inte sitter bra.

Användaren har trycksår – rodnad – på en eller flera platser på kroppen, där rull- stolen trycker (sittbensknölar, svansben, höft).

Användaren ger uttryck för smärta.

Vad kan man göra?

Leka detektiv och leta efter orsaken till att vederbörande inte sitter bra, har tryckspår eller har ont av att sitta (3).

Lösa problemen man hittar.

Tillkalla en expert: Vem har ansvaret hos oss?

1. Collins F. An essential guide to managing seated patients in the community (2008)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18557573 / 10 november 2010

2. Dreier, H. Tryksårsforebyggelse i den siddende stilling. Köpenhamn:

Hjælpemiddelinstituttet; 2003

3. Dreier, H. Sidder du godt – en brugerhåndbog for kørestolsbru- gere. Finns på www.tryksår.dk: http://iloapp.tryksaar.dk/blog/

www?ShowFile&doc=1265025573.pdf / november 2010

(33)

33

Bild 17: Uppvinklade benstöd

Vinkelbara benstöd ger användaren möjlighet att ändra vinkeln mellan underbenen och rullstolens sits genom att sträcka i knäle- den (1). Några benstöd är längdkompenserande, dvs. de blir längre samtidigt som knäleden rätas ut.

Fördelar?

Man använder vinkelbara benstöd om användaren inte kan böja knäet tillräckligt för vanliga benstöd. Dessutom framhåller man ibland, som en fördel, att man kan använda vinkelbara benstöd för att förebygga svullna ben. Så är nog knap- past fallet i verkligheten eftersom det innebär att användarens ben ska höjas över hjärthöjd för att blodet mer effektivt ska hjälpas tillbaka till hjärtat (2). Så högt kan benstöden bara höjas om man samtidigt tiltar stolen och lutar ryggstödet bakåt (1).

Nackdelar?

Om användaren sitter med vinklade benstöd kan det ha en negativ effekt på sittställningen (2). Det hindrar användaren från att få en stabil sittställning där trycket så långt som möjligt fördelas mellan stuss, rygg, fötter och armar. När fötterna inte får stöd, ska detta tryck fördelas på andra delar av kroppen, och sittställ ningen försämras.

1. RESNA Position on the Application of Tilt, Recline, and Elevating Legrests for Wheelchairs, approved by RESNA Board of Directors, 23 april 2008.

http://www.rstce.pitt.edu/RSTCE_Resources/Resna_Position_on_Tilt_Recline_

Elevat_Legrest.pdf / januari 2011

2. Dreier, H. Sidder du godt – en brugerhåndbog for kørestolsbru- gere. Finns på www.tryksår.dk: http://iloapp.tryksaar.dk/blog/

www?ShowFile&doc=1265025573.pdf / november 2010

(34)

Bild 18: Tiltad rullstol

Vad är tilt?

När en rullstol är tiltad bakåt, innebär det att rullstolens sits och ryggstöd tillsam- mans är tip pade bakåt i förhållande till den vanliga sittställningen (1). Vinkeln mellan sitsen och ryggstödet är oförändrad.

Man kan tilta en rullstol bakåt av flera skäl:

• för att variera trycket på stuss och lår, så att risken för trycksår minskar.

• för komfortens skull

• för att få en viloställning för användaren, t.ex. middagsvila.

Kan inte nå – tillbaka till den normala ställningen

När användaren ska göra något är det emellertid viktigt att rullstolen sätts till- baka i normalläge. Gör man inte det kan användaren passiviseras: han når dåligt och kan inte köra sin stol själv (om han brukar göra det). Därför är det viktigt att komma ihåg att återställa stolen i dess ursprungliga ställning.

1. RESNA Position on the Application of Tilt, Recline, and Elevating Legrests for Wheelchairs, approved by RESNA Board of Directors, 23 april 2008.

http://www.rstce.pitt.edu/RSTCE_Resources/Resna_Position_on_Tilt_Recline_

Elevat_Legrest.pdf / januari 2011

(35)

35

Bild 19: Vem kan göra något om användaren inte sitter bra?

Det beror på hur allvarligt problemet är, men normalt ska de som är närmast användaren i första hand försöka att lösa problemet – dvs. vi som är här idag eller användarens anhöriga.

Personal på boendet

Om ni ser att en användare inte sitter bra i sin rullstol, kommer ni säkert att försöka att få vederbörande att sitta bra. Om ni som vårdpersonal inte lyckas att lösa problemet, ska ni vända er till terapeuterna här på vårdhemmet, som då försöker att lösa det. Man kan säga att vi tillsammans på vårdhemmet är kommunala generalister när det gäller att anpassa rullstolar åt användarna. Det är inte fokusområdet i vårt arbete, men tillsammans vet vi ändå en hel del. Och viktigast av allt: Det är vi som är närmast användaren och ska upptäcka att det finns ett problem, som man kan göra något åt. Och där är ni som vårdpersonal jätteviktiga!

Hjälpmedelscentralen

Är problemet för komplext och den kommunala terapeuten inte kan lösa det kan vederbörande söka hjälp hos landstinget/regionens eller kommunens Hjälpmedelscentral.

Det börjar med dig

Om ni som vårdpersonal till att börja med inte upptäcker att användaren inte sit- ter optimalt i sin rullstol, då kommer processen aldrig igång, och det kan få allvar- liga konsekvenser för användaren.

1. Hoenig H, Landerman LR, Shipp KM m.fl. A clinical trial of a rehabilitation expert clinician versus usual care for providing manual wheelchairs (2005) Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16181170 / 10 november 2010

(36)

Bild 20: Affisch för användare, anhöriga, vårdbiträden och undersköterskor

Innan vi söker hjälp utifrån, ska vi själva göra allt vi kan för att lösa problemet.

Och vi är ju många som kan göra något.

Denna affisch är framställd för rullstolsburna, deras anhöriga, vårdbiträden och undersköterskor. Gå igenom budskapen på affischen:

• En rullstol i mitten, där användaren sitter rätt på alla sätt

• Små rutor på sidan med tydliga teckningar av något som är fel. Rutorna inne- håller:

• Ett punkterat däck – det gör att bromsarna inte fungerar optimalt gör stolen svår att köra (tänk på hur svårt det är att cykla om inte däcken är välpumpade)

• En bakvänd sittdyna – se till att vända dynan och överdraget rätt

• Ett högt och ett lågt fotstöd – fotstöden ska som regel vara lika höga

• Ett armstöd som är för högt och ett som är för lågt – armstöden ska passa användaren

• En bild av en skruvmejsel, som rör vid en skruv. Budskap: Rör inte skruvarna – låt specialisterna skruva på rullstolen

• Bild av ett hjul fullt med smuts, som därför har svårt att gå runt – se till att hjulen är rengjorda

Kontakta ansvarig person, om du behöver hjälp. Här hos oss är det:

Ni som vårdpersonal ska ju vara med om att se till att ”Rullstolen ska vara i ord- ning och rätt inställd”.

Diskutera var på vårdhemmet affischen ska hängas upp och vem som ska göra det.

Diskutera om det ska informeras om affischen någonstans i er organisation.

(37)

37

Bild 21: Affisch för undersköterskor och sjuksköterskor

Gå igenom affischens budskap i rubriker.

Detta har vi gått igenom idag:

• En rullstol i mitten, där användaren sitter rätt på alla sätt

• Små rutor på sidan med tydliga teckningar av något som är fel. I rutorna illustreras:

• En användare som ser ut att ha ont

• En användare vars huvud faller fram

• En användare vars knä faller ut åt sidan

• En användare som faller ut åt sidan

• Uppvinklade benstöd – användaren glider fram på sitsen

• En användare som glider fram på sitsen kan inte köra stolen

• En användare som glider fram på sitsen når inte det han vill

• Med en bakåttiltad rullstol når användaren inte

• Fotplattorna passar inte fötterna

Kontakta ansvarig person, om du behöver hjälp. Här hos oss är det:

Diskutera var på vårdhemmet affischen ska hängas upp och vem som ska göra det.

Diskutera om det ska informeras om affischen någonstans i er organisation.

Diskutera om ni kan sätta igång med aktiviteter på vårdhemmet, som kan hjälpa användarna att sitta bra i sina rullstolar t.ex.:

• Undervisa de pigga användarna i hur de ska sitta rätt i sina rullstolar så att de själva får så mycket ansvar som möjligt.

• Utveckla och genomför en kurs i hur man manövrerar i sin rullstol. Sök inspiration i Åke Nordstens bok (2).

(38)

1. Myhr U. Som du blir satt får du sitta. Ur boken: Sätt dej själv får du se… i en rullstol. Hjälpmedelsinstitutet. Stockholm 2001

2. Norsten, Å. Drivkraft, körergonomi, rullstolsteknik & metodik. Stockholm:

Sverige; 2001

(39)

39

Bild 22: Varför är det så viktigt att användaren sitter bra?

Använder rullstolen som ben

Man sitter i rullstol för att man inte kan gå. Att kunna ta sig dit man vill är avgö- rande för att kunna göra det man tycker är spännande eller intressant här i livet – även när man är gammal (1).

När man inte kan gå ska rullstolen hjälpa en komma dit man vill. Det bästa är om man själv kan köra sin stol, då är man mest oberoende (2). Det kan man bara om man sitter bra i stolen och om den är inställd så att den är lätt att köra.

Använder rullstolen för ett syfte

När man kommit dit man ville komma ska man ofta göra något där: äta, titta på TV, tala med andra, spela kort, vila sig osv. I dessa situationer ska man kunna sitta så man kan utföra aktiviteterna utan att ödsla kraft på att hålla sig upprätt eller se sig omkring.

Använder rullstolen resten av livet

Har man hamnat i en rullstol, kommer man oftast inte ur den igen. Sitter man inte bra, finns det stor risk för att utveckla skador på kroppen till följd av att man sitter fel under flera timmar varje dag t.ex. stela muskler eller det allvarligaste – trycksår.

Om rullstolen passar användaren och han/hon själv kan köra den minskar risken för skador av sittandet, och det medför att användaren har en betydligt högre livskvalitet än om vederbörande sitter pas siv och beroende av andras hjälp.

1. Myhr U. Som du blir satt får du sitta. Hur rullstolsittande påverkar tillvaron hos boende inom äldreomsorgen. Ur boken: Sätt dej själv får du se… i en rull- stol. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2001

2. Hansen, EM. Manuelle kørestole. Vejledning og tjekliste. 2007

(40)

Litteraturlista

Artiklar

Amnel M. Wheelchair assessments for elderly, an underestimated task.

Abstract till: International Conference on Posture and Wheeled Mobility 2010 i Glasgow

Alm M, Gutierrez E, Hultling C, Saraste H. Clinical evaluation of seating in persons with complete thoracic spinal cord injury (2003)

Abstract: http://www.nature.com/sc/journal/v41/n10/abs/3101507a.html / 7 december 2010

Bolin I, Bodin P, Kreuter M. Sitting position – posture and performance in C5-C6 tetraplegia. (2000)

Abstract: http://cat.inist.fr/?aModele=afficheN&cpsidt=1456665 / 10 november 2010

Chaves ES, Cooper RA, Collins DM, Karmarkar A, Cooper R. Review of the use of physical restraints and lap belts with wheelchair users (2007)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17727076 / 10 november 2010 Collins F. An essential guide to managing seated patients in the community (2008) Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18557573 / 10 november 2010 Geyer MJ, Brienza DM, Karg P, Trefler E, Kelsey S. A randomized control trial to evaluate pressure-reducing seat cushions for elderly wheelchair users. (2001) Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11905977 / 10 november 2010 Hoenig H, Landerman LR, Shipp KM m.fl. A clinical trial of a rehabilitation expert clinician versus usual care for providing manual wheelchairs (2005)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16181170 / 10 november 2010 Gagnon B, Vincent C, Noreau L. Adaptation of a seated postural control measure for adult wheelchair users. (2004)

Abstract: http://informahealthcare.com/doi/abs/10.1080/09638280500030530 / 10

(41)

41

Minkel JL. Seating and mobility considerations for people with spinal cord injury (2000)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10869132 / 10 november 2010 Rogers H, Berman S, Fails D, Jaser J. A comparison of functional mobility in stan- dard vs. ultralight wheelchairs as measured by performance on a community obstacle course (2003)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12944147 / 10 november 2010 RESNA Position on the Application of Tilt, Recline, and Elevating Legrests for Wheelchairs, approved by RESNA Board of Directors, April 23. 2008.

http://www.rstce.pitt.edu/RSTCE_Resources/Resna_Position_on_Tilt_Recline_Ele- vat_Legrest.pdf / d. 11 januari 2011

Samuelsson KAM; Larsson H; Thyberg M. Wheelchair intervention -- a client cen- tered approach. (1999)

Abstract: http://iospress.metapress.com/content/9v5pp9k06ykdy16f/ / 10 novem- ber 2010

Samuelsson KA, Tropp H, Nylander E, Gerdle B. The effect of rear-wheel position on seating ergonomics and mobility efficiency in wheelchair users with spinal cord injuries: A pilot study (2004)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15273899 / 10 november 2010 Sprigle S, Maurer C, Holowka M. Development of Valid and Reliable Measures of Postural Stability (2007)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2032006/ /10 november 2010

Sprigle S; Wootten M; Sawacha Z; Thielman G. Relationships among cushion type, backrest height, seated posture, and reach of wheelchair users with spinal cord injury (2003)

Abstract: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14997965 / 10 november 2010

(42)

Böcker

Dreier, H. Tryksårsforebyggelse i den siddende stilling. Köpenhamn: Hjælpemid- delinstituttet; 2003

Engström, B. Ergonomi – Sittande & rullstolar. En bok om principer vid sittande och rullstolsanpassning. Hässelby: Sverige; 2002

Gripe, M. På sitt sätt. Om individanpassat sittande – problemlösning vid analys och verkstadsarbete. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2010

Hansen, EM. Manuelle kørestole – Vejledning og tjekliste. Köpenhamn: Hjælpe- middelinstituttet; 2007

Hansen, LK. Biomekanik for ergo- og fysioterapeuter. Köpenhamn, Munksgaard 2002

Myhr U. Som du blir satt får du sitta. Hur rullstolsittande påverkar tillvaron hos boende inom äldreomsorgen. Ur boken: Sätt dej själv får du se… i en rullstol.

Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2001

Norsten, Å. Drivkraft, körergonomi, rullstolsteknik & metodik. Stockholm: Sverige;

2001

Pope, PM. Severe and Complex Neurological Disability – Management of the Phy- sical Condition. Elsevier, Storbritannien 2007

Velde, E. Funksjonell sittestilling for rullestolsbrukere. Bærum: Norge; 2001 Wemmenborn, L. Handbok till bra sittande. En vägledning genom förskrivnings- processen. Hjälpmedelsinstitutet, Vällingby: Sverige; 2007

(43)

43

Webbplatser

Dreier, H. Sidder du godt – en brugerhåndbog for kørestolsbrugere. Finns på www.tryksår.dk: http://iloapp.tryksaar.dk/blog/www?ShowFile&doc=1265025573.

pdf / november 2010

SMaRT-mål. Finns på www.hmi.dk /skriv ”smart mål” i sökfältet / december 2010

Tryksårsforebyggende siddepuder – en mulighed for at forebygge og behandle siddesår. Finns på http://www.hjaelpemidler.com/files/videnscenter/micro-

soft%20word%20-%20artikel%2004tryksã¥rsforebyggende%20siddepuder2.pdf / november 2010

Wemmenborn, L. Hands on! – undersök för bra sittande. Hjälpmedelsinstitu tet, Vällingby: Sverige; 2008. Finns på www.hi.se: http://www.hi.se/Global/

pdf/2008/08319-pdf-handson.pdf / november 2010

(44)

Referencer

RELATEREDE DOKUMENTER

I inledningen till Suomen kielen sanakirja maahanmuuttajille nämns det att ordboken är avsedd att fungera som en komplet- terande kunskapskälla för inlärare av finska i alla

Ordboken har ju kommit till för de finskspråkigas behov men eftersom en svensk-finsk ordbok avsedd för svenskspråkiga bara är att drömma om hade det varit önskvärt

Han medger att synen på vad som är korrekt eller acceptabelt språkbruk ändrats under de snart fyrtio år som gått sedan Svensk handordbok kom ut, men är ändå tveksam till att

ligen är ett till ett-koder och att ordboken i själva verket är en för- vandlingstabell mellan de två språken; att den för varje uppslagsord ger en fullständig, generell

En finlandssvensk baskorpus.. Den finlandssvenska korpusen måste alltså utvidgas för att ge mera till- fredsställande sökresultat. Tanken är att Svenska avdelningen vid

Jag vill hävda att den förklaringsmodell som bäst gör reda för berättelsen är att Simson i mötet med Delila äntligen hittar fram till något han har sökt efter..

för att en person ska utlämnas behöver handlingen vederbörande är misstänkt för inte längre vara straffbar såväl i landet hon eller han ska utlämnas till som från..

Den metod som vi använt för att ta fram kandidater till den svenska akademiska ordlistan är tydligt inspirerad av tidigare försök att extrahera akademiska ord ur en korpus med