F ig. 266.
K v a r t e r N r . 2 6 ; H æ k k e n o v e n f . T e r r a s s e m u r e n: B e r b e r i s T h u n b e r g i i . I B a g g r . F o l k e h u s e t .
Fig. 268.
P a r t i v e d K a p e l l e t (A rk . R. O. S v en sso n ).
Fig. 268.
U d s i g t f r a B j e r g e t m e d K l o k k e s t a p l e n . T i l h ø j r e K a p e l l e t .
F ig. 269.
K v a r t e r m e d b u x b o m h e g n e d e E n k e l t g r a v e .
Fig. 270.
K v a r t e r N r . 1 8 C . B o s e r : J o s e f G a g (.jævnf. F ig. 274).
G r a v o m r a a d e t i G r æ s . M o n u m e n t : M a x i m u m 1 ,4, M i n i m u m 1 , 2 0; m a a i k k e p o l e r e s .
A lle F o t o s : G. A. H agm an og Gota G reck.
Om K viberg-K irkegaarden
A f Overgartner Arne Falmer-Nielsen
N a a r m a n som H a v e a rk ite k t rejse r i Sverige for at stu d e re , h v ad d e r gennem de sidste A ar e r u d fø rt af h a v e a rk ite k to n isk In teresse, e r det ikke V an d b as
sin ern e i Stockholm s P a rk e r eller de sm u k k e B lom steranlæ g ved J e rn b a n e sta tio n e rn e, m e n d e rim o d de m ange n y anlagte Ivirkegaarde, som m a n m est im po- n eres af. Det er sim p e lth e n im p o n e ren d e at se den E nergi, m a n h e r lægger for Dagen.
D esvæ rre for H a v e a rk ite k te rn e e r det B y g n in g sarkitekterne, d e r e r k o m m e t i F o rk ø b et, saaledes ikke m in d st A sp lun d og Lew erentz. — Den store Interesse, som K irkegaarden e o m fattes m ed, h æ n ger sik k e rt for en sto r Del sa m m e n m ed, at m a n b e tra g te r d em som offentlige I n stitu tio n er, d e r e r sidestillet m ed Byens P a rk e r, og d erfo r e r b erettig et til at m o d tage lignende T ilsk u d som disse, m en s m a n i D a n m a rk i m ange K o m m u n e r lige
frem b e tra g te r K irk eg aard en e som en In d tæ gtskilde og o p fo rd re r L e d e rn e til at p lan te saa m eget og saa d y rt som m ulig t paa G ravene for at faa et p æ n t R egnskab.
I Sverige g a a r m a n d en m o d sa tte Vej ved at paalægge S e rv itu tte r, d e r fo rb y d er P la n tn in g p a a G ravene udov er, hv ad m an n u sk ø n n e r ø k o n o m isk og æ stetisk for
svarligt. P aa d e n n e M aade o p n a a r m a n virkelig noget a f det for et D e m o k ra ti eneste rigtige, — at »i D øden e r vi alle lige«. Ogsaa re n t æ stetisk b e ty d e r d ette m eget for en K irkegaard, saa m a n ikke h a r et d y rt tilp la n te t G ravsted liggende ved Siden af et, h v o r d e r ov erh o v ed et ikke foretages B eplantning.
M æ rkeligt n ok e r d e r ingen Steder, h v o r en vis Klasse M enn esker h a r m ere L yst til at lufte d eres Pengepung, end n eto p paa en K irkegaard , og d et e r altid dem , d e r h a r tiest Penge, d e r ødelæ gger den h a rm o n isk e H elhed.
D en T rang, som S venskerne h a r til at
m
dem ok ratisere deres K irkegaarde, h a r f.
Eks. i S tockholm givet sig synlige Udslag i den sto rt anlagte S k o g sky rk o g å rd (se
»V. K.«, B ind 14, Side 137 f. f.), hv o r de e n kelte Grave k u n b e sta a r af G ræ stuer, d e r er lagt im ellem sto re F y rre træ e r. D enne Anlægsform d a n n e r e fte rh a a n d e n Skole, saa m a n anlæ gger S kovkirkegaarde, h v o r m an h a r p assende n a tu rs k ø n n e O m givelser i N æ rh eden af B yerne. M edens m a n n æ r
m est vel m aa regne S k o v k irkeg aarden e u n der de »naturligt« anlagte K irkegaarde, h a r m an a n d re S teder, h v o r N atu rfo rh o ld e n e og m aaske ogsaa F olk esk ik k en e ikke in d bød til det, anlag t K irk eg aard en e m ere strengt a rk itek to n isk .
E t typisk E k sem p el paa en saad an strengt a rk itek to n isk an lag t K irkeg aard er den ny anlagte K viberg s-K yrko gå rd i Gøteborg. N a a r m a n ser hvilke m ægtige A realer G øtehorgs B egravelsesvæ sen i F o r
vejen ra a d e r over, fo rsta a r m a n næ sten ikke, at en By a f e n saad an S tørrelse h a r været n ø d t til igen at anlægge en n y K ir
kegaard. M en som K a m re r Ju h lin ved et Besøg hos h a m u d ta lte : »Vi belæ gger sn a rt al Byens ledige J o rd m ed Grave, og det hænger for det første sa m m e n m ed den alm indelige Skik, at m a n h e r k ø b e r J o r
den for evig Tid. D ern æ st ligger P ro c e n ten for foretagne K re m a tio n e r m eget lavt, fordi vi ikke en d n u h a r faaet hygget vort nye K rem ato riu m . P la n e rn e til et sto rt m oderne K re m a to riu m , d e r blev tegnet af nu afdøde P ro fessor A splund, ligger fuldt færdige og v en ter k u n paa at blive realise
ret, og n a a r d ette e r sket, vil d et sik k ert straks m ærkes ved m in d re B rug af Jord«.
Om K irkegaarden u d talte dens In sp e k tør, Hr. K. G. H a gm a n, i et F o re d ra g i 1941 (trykt i » F oreningen Sveriges Kyr- kogårdsforeståndares H an d lin g ar« ) følgen
de, som jeg tillad er m ig at citere:
»Redan 1917 b o rjad e m a n u n d e rso k a m ojligheterna att få ett nytt m a rk o m rå d e , som kunde låm pa sig till begravnings- plats. E tt flertal o m råd en båd e i och u to m
F ig . m . K v a r t e r N r . 3 0 . S t e n r a m m e r n e a f m ø r k G r a n i t .
Fig. 272.
K v a r t e r N r . 2 5 A . H æ k k e a f B u x b o m .
F ig . 273.
K v a r t e r N r , 14.
L i g g e s t e n a f l y s G r a n i t .
F ig. 274.
K v a r t e r N r . 1 8 C . M e l l e m p l a n t n i n g : R o s e n J o s e p h G a y (jæ vn f. F ig. 270).
A lle F o t o s : J. T h . 1945.
Vore Kirkegaarde Bind 15 Nr. 12 1 4 9
F ig . 275.
V u e o v e r O m r a a d e t . I M i d t e n d e n l o v l i g s t æ r k d o m i n e r e n d e h v i d e F o l k e b y g n i n g ; t i l v e n s t r e d e t t r æ b e p l a n t e d e K v a r t e r N r . 3 .
F ig . 276.
K v a r t e r N r . 1 7 . I n d r a m n i n g a f B u k s b o m h æ k k e , s o m s k a l v æ r e 5 0 c m h . o g
2 0 c m b r . G r a v o m r a a d e t i G r æ s . M o n u m e n t a f l y s G r a n i t ; M a x m . 1 , 8 0 ,
M i n . 1 , 6 0 ; B r e d d e M a x m . 7 5 , M i n . 6 0 ; T y k k e l s e M a x m . 2 5 ; i n g e n P o l e r i n g .
F ig. 277.
K v a r t e r N r . 3 1 . I n d r a m n i n g a f l y s G r a n i t A lle F o to s: J. T h . 1945.
G öteborg u n d e rsö k te s. Å r 1925 fra m k o m K y rk o g ård ssty relsen m ed forslaget a tt an- lägga en k y rk o g ård på exercisfältet vid K viberg. Sedan d en borgeliga k o m m u n e n fö rv ä rv at ifråg åv aran de m a rk o m rå d e , som å r 109 h a r och sk å n k t d e n n a till den k yrkliga k o m m u n e n , utlystes en idépriståv- la n om forslag till k y rkogårdsanlåggning v ari flera av v å ra fråm ste a rk ite k te r d el
togo. P ris n ä m n d e n fö ro rd a d e d et Asp- lu n d sk a forslaget och h a n tick också i
u p p d rag a tt u ta rb e ta d et definitiva forsla
get, v ilk et blev g o d k å n t av kyrkofull- m åktige å r 1928 sa m t faststållt av L å n s
sty relsen 1931.
Den forstå u tb y g g n ad setappen b a r be- grån sats till d a lp a rtie t i ky rk o g ård so m - råd ets sydostra del. K apellet och klock- stapeln å ro rita d e av g o teb o rg sark itek ten R. O. Svensson, P ro fesso r A splunds forslag till kapellb yg gn ad ansågs d å alltfo r fun- k isbeton at. D et n u foresiagna k ap ellk re- m a to rie t å r dock u tfo rm a t av professor A splund.
K o stn a d ern a for d en forstå utbygg naden jå m te kapeli och klockstapel uppgick vid invigningen 1935 till i r u n t tal 1 m iljo n k ro n o r.
A splund h a r åven gjort upp ritn in g a r till d et fo rrå h o ste n fårdiga ek o n o m ih u - set. Det in ry m m e r på n e d re b o tte n k o n to r, garage, sn ick arb o d , sm edja, verktygs- bod, v å rm e c e n tra l, fo rrå d sru m m . m . På ovre vånin gen å ro in ry m d a p e rso n a lru m , to ale tt och d u s c h ru m sam t om k lådn ing s- och to rk ru m m . m . B yggnaden h a r i r u n t tal k o sta t 200.000 k r.
Om d et å O stra k y rk o g ård e n å r over- vågande sten- och s a n d k u ltu r, så k a n m a n val såga a tt det på K vibergskyrko- g å rd e n å r Overvågande g råsk u ltu r. H å r å r ju p ra k tisk t taget h ela gravfålten en enda g råsm a tta o ch m a n m åste ju e rk å n n a a tt det å r vack ert, m en d et h a r j u också sina olågenheter. P å g ru n d av a tt vi ej åro så lån gt fore m ed d rå n e rin g och iord- n in g stållan d e av ny a gravfålt, m åste m a n ta d em i b ru k in n a n g rå sm a tta n ån n u h u n n it bli ord en tlig tå t och fast, åven på v å re n i tjållossnin gen å r d et r å tt hesvår- ligt och vi m åste då ofta lågga u t land- gångar att gå på. Så s n a rt som tjå le n gått u r m a rk e n k o m m e r sten h u g g arn a och b o rja r sina a rh e te n m ed u p p så ttn in g av g rav v å rd a r och ra m a r. P å g ru n d h å ra v b iir det ju så, a tt m an , då den vårsta ru sn in g e n å r over, m åste lågga h e lt nya g råsm a tto r. O ak tat dessa o låg e n h e te r skulle 150
jag åndå iate vilja infora sa n d en på grav- fålten. Vi lia em ellertid b o rja t lågga sten- p latto r i gångarne, vilket jag tro r skall tillfredsstålla både de estetiska ocb p ra k tiska sy n sp u n k tern a.
D et å r givet, a tt u n d e rh å lle t b iir dry g are m ed grås. Isy n n e rh e t å r d et tid so d an d e att i g rå s m a tto r m ed ste n ra m a r klippa gråset in till dessa. B etråffande gråset på sjålva g rav a rn a , ha vi gått in for a tt slå detta m ed lie, v ilket går avsevårt fo rtåre ån a tt k lippa m ed sax. E n m a n slår cirk a 80 st. g rav ar på en dag. P å K vibergskyrko- gården h a vi p ra k tisk t taget h å n d o m all gravskotsel. Vi h a re d a n n u cirk a 1000 fam iljegravar. F o r u rn o r finnes sårskilda falt ocb åven h å r åro de m in sta u rn g ra- varn a 0,36 m 2 och k o sta r 50 k r., en sto rre urngravstyp 1,44 m 2 k o sta r 125 k ro n o r.
Aven dessa ligga i g råsm a tta. De a llm å n n a gravfålten u tg o ra e n d a st en slåt g råsm a tta och slås m ed m o to rg rå sk lip p a re och b a n d m askiner, v ilket får ingå i det a llm å n n a u n d erh ållet. O n sk ar någo n få en b lo m sterplantering på en a llm å n g ra v utfores sådan till fem k ro n o r.
B etråffande g ra v a n o rd n in g a rn a å r varje detalj på fo rh å n d b eståm d , e n d a st sm å v ariatio n er i h o jd och h re d d sam t fårg åro tillåtn a. H årigenom h iir h elh etsin - trycket h å ttre och lugnare. D et å r ganska intressan t att avlyssna a llm å n h e ten s in- stållning till dessa s ta rk t b eg rån sad e fri- heter i fråga om g rav a n o rd n in g a r. E n del hli upphragta och r u b ric e ra r det som rena kollektivism en och skall gå till hogre ort tor a tt v in n a råttelse. M an får vål saga, att dom blivit b o rtsk å m d a m ed for stora friheter på de ovi'iga k y rk o g ård a rn a . 1 stort sett k an m a n dock såga att allm ån - heten år forestående och vål tillfred s m ed de lrva anord nin garna.«
K vibergkyrkogården e r (som det frem - gaar af Billederne) anlagt i et m eget sm ukt B jerglandskab u d e n fo r Gøteborg.
Selve den kuperede Del af T e rræ n e t er endnu ikke taget i B rug til B egravel
ser, m en ligger som en sto rslaaet R am m e af vild K lip p en a tu r o m k rin g Ivirkegaar- dens tre Sider. D et m id te rste P a rti e r ved store P la n e rin g sa rb e jd e r reg uleret, saa det fre m træ d e r som a a b en p lan Slette, og det er opdelt m eget streng t a rk itek to n isk i et System a f G ravgaarde.
A fgræ nsningen af G rav gaarden e b e sta a r af 2 m høje, velklippede og velplejede A vnbøghæ kke, og for at skabe In tim itet, Ro og Hygge r u m m e r G rav gaard en e h v e r k u n fra 75—100 E n keltg rav e. Dels for at
F ig. 278.
K i g i m o d B j e r g e t m e d K l o k k e s t a p l e n (jæ vnf. F ig. 265 og 279).
Fig. 279.
D e t a i l f r a B j e r g e t p a a F i g . 2 7 8 .
F ig . 280.
K v a r t e r 1 8 B m e d G r æ s o g R ø d h æ t t e - R o s e r
(jæ vn f. F ig. 281).
A lle F o to s: J. T li. 1945.
151
F ig. 281.
S e r v i t u t b e s t e m m . f o r K v a r t e r i 8 B (jæ vn f. F ig. 279).
'
SMffiHHMBHMHHHH»
u
.pæøHMøMMa OTøBønnøMøMøø)
--- «i---1!« -
GRAVBESTÅMMELSER:
Halvgrauar: Gravytan i gräs. Monument av mörk granit för icke vara högre än 1,40 och icke Ulgre .ln 1,20. Bredden får icke vara större iin 0,65 och icke mindre än 0,45.
Tjockleken får ej vara större äh 0,20. Monumentet får icke poleras.
Typ och behandling skola godkännas av Kyrkogårdsfarvaltningen.
Bk>mrabatterna på ömse sidor om gravytan skola enligt fastställd taxa anläggas och vårdas av Kyrkogärdsförvaltningen. Få gravytan får ingen plantering utföras.
AJia mått i tntter.
'I
F ig. 282.
D e t a i l a f B j e r g e t (jæ vnf. F ig. 265, 278 og 279).
F o to : J. T h . 1945.
bevare den a ab n e sletteagtige K a ra k te r og dels for at faa Lys til G ravene, er P la n tn in g a f stø rre T e rræ n u n d g a a et i H o
vedsagen, k u n et P a r A lléer a f løvfæ ldende T ræ e r e r p lan tet. M en da m a n som K on
tra st im o d de m ange stive L in ie r b a r den dejlige, frodige B ep lan tn in g u d e n o m , sav
nes T ræ e rn e h e lle r ikke, b lo t vil m a n m ene, at lid t skyggegivende paa en sol
v a rm S o m m erd ag h e r og d e r vilde have væ re ra rt.
F o r at u n d e rstre g e L a n d sk a b ets K arak te r m a a i H ovedsagen k u n de paa Stedet n a tu rlig t fo re k o m m e n d e P la n te r b enyttes, h v o rfo r T h u ja o. 1. e r ban d ly st. Ivyrko- g å rd e n e r an lagt som en udp ræ get grøn K irkegaard, h v o r d et e r P la n te m a te ria le t og ikke G ra n itm o n u m e n te rn e , d e r skal væ re d et d o m in e ren d e .
Sæ rligt h a r m a n lagt Vægt p a a , at Mo
n u m e n te r in d en fo r d en enkelte G ravgaard h a r sam m e H øjde, m e n ogsaa for deres B redde og T ykkelse h a r m a n sat Maxi- m alstø rrelse, ligesom d e r ogsaa e r givet B egler for M aterialet og dets B ehugnings- grad. H erved faar m a n et sm u k t og h a r m onisk H e lh e d sin d try k u d en d e rfo r at faa en U niform ering.
P aa L iniegrave m aa k u n an b ring es M o n u m e n te r paa ind til 1 m H øjde. At det givetvis ikke altid (sæ rligt i de første A ar) h a r v æ ret let at gribe ind i det til
vante og i d en personlige F rih e d som h e r e r Tilfæ ldet og at faa G ravstedejeren til at fo rstaa, at d et gavnede H elheden, n a a r de gav A fk ald paa d e n indiv idu elle U d fo rm n in g af d eres egen Grav, — ja dette e r k la rt, og sæ rligt S ten hug g erne b e tra g tede d et som en u h ø rt In d g rib e n i deres p riv ate V irksom hed.
D et tje n e r im id le rtid K irk eg aard en s L e
delse til sto r Æ re , at m a n alligevel h a r væ ret i S tan d til at g en nem føre en saadan O rdning, d e r jo n e to p k u n h a r til F o rm a a l at hjæ lpe G rav sted sejeren ved at sæ tte Bom for m eningsløs T ran g til dyre »Pragt
udfoldelser«.
1 5 2
Ogsaa m ed H ensyn til G ravens U d fo rm ning og B eplantn in g e r d e r givet m eget nøje B estem m elser, m en sam tidig e r d e r saa m an g e v a rie re n d e E k se m p le r, at F o lk k an faa n æ sten hvad de ø n sk e r sig, n a a r de blot b e s te m m e r sig fo rin d e n B egravel
sen fin d er Sted. B agefter e r del forsent,
— saa e r m a n nvæ rgelig u n d e rla g t de for v ed k o m m e n d e G rav g aard gæ ldende S erv itu tb estem m elser.
M an im p o n eres ov er d en F lo th ed , del
er udvist m ed H ensyn til Jo rd a re a l. Ikke blot ligger h v e r G rav iso leret for sig m ed Græs paa alle fire Sider, m en ved at b enytte E n k e ltro d e sy ste m e t b ru g e r m an en M ængde Jo rd til Gange, som ikke gaar ta b t for B egravelserne ved de bos os an v en d te D o b b e ltræ k k e r, m e n m a n o p n aar sam tidig, at alle M o n u m e n te rn e v en der F o rsid e n sa m m e Vej og altid im o d G ravgaardens Indgang, h v ad natu rligv is h a r sin æ stetisk e Værdi.
Visse Dage findes d e r saak ald te »all- m ån n a tider« for A fholdelse af B egravel
ser. K apellet e r da d e k o re re t m ed B lom ster og levende Lys og alt e r gratis fol
de P a a rø re n d e . Ligeledes e r L igb ræ n din g gratis. Selve G raven betales k u n , hvis d e r forlanges en F am iliegrav .
At d et ikke e r billigt for en By som Gøteborg, at hold e sine K irk eg aard e i saa fin Stand som Tilfæ ldet er, siger sig selv.
De aarlige U dgifter b e lø b e r sig for T iden til 2,155,000 Kr., og da In d tæ g te rn e g ru n det paa den store service, d e r ydes Byens Borgere, k u n u d g ø r 583,000 Ivr., b liver der et U n d e rsk u d p aa 1,512,000 Ivr., som ganske sim pelt dæ kkes ved skattem æ ssig Ligning og d e ra f følgende T ilsk ud til K irkegaardene.
Af T aksterne skal anføres, at d e r b e ta les Kr. 6,— for G rav k astn in g i 2,35 m Dybde i F am iliegrave og Kr. 13,— for en Dybde af 2,70 m , h vilket natu rlig v is ikke kan dække de p ræ stered e Udgifter.
GR AVBESTÄMMELSF.R:
Helgravar: Inramning roed stenram av ljus granit. Sten- ramen skall vara 0,20 hog och 0,18~-0,20 bred. Grav- ytan i gräs i höjd med ram t ns Overkant. Blomytan skall hava en bredd av 0,50. Lig- gande inskriptionstavla av vit marmor skall hava en bredd av 0,40 och en längd lika med avståndet från in- nerkant till innerkant av stenramen. Stenram och in
skriptionstavla få ej poleras.
HaSograoar: Inramning med stenram av ljus granit. Stenramen skall vara 0,12 hög och 0,10—0,12 bred. Gravytan i grSs i höjd med ramens overkant. Blomytan skall hava en bredd av 0,50. Liggatide inskriptionstavla av vit m annor skall hava en bredd av 0,35 och en längd lika med avståndet från innerkant till innerkant av stenramen. Stenram och inskriptionstavla få ej poleras. '
Typ och behandling skall godkännas av KyrkogardsfÖrvaltningen.
Overkanten på stenramama skall vara plan. Alla mått i meter.
süm aiüE
ifäÜÜgBiBgglBBilpilg i i l i i M Ü i Ü Ü i B i i i liiB Iilüilifiiiklillliiii i ü ü i
F ig . 283.
S e r v i t u t b e s t e m i n e h e r f o r K v a r t e r 1 5 .
F ig . 284.
B i r k e t r æ e r p a a B j e r g k n o l d e n . F o t o : J . T h . 1945.
1 5 3
