Rikstrygdeverket i Norge er arrangør for symposiet, sammen med Hjälpmedel- institutet i Sverige, Hjælpemiddelinstituttet i Danmark og
Tryggingastofnun Rikisins på Island.
Det 2. nordiske sitte- symposiet arrangeres i tilknytning til hjelpe- middelmessen
«Selvstendig liv».
S i t t e s y m p o s i e t p å i n t e r n e t t : w w w . s i t s i t e . n e t
V elkommen
TIL DET 2. SITTESYMPOSIET I NORDEN 28.–30. april 2004, Oslo/Lillestrøm
PROGRAM OG PÅMELDING
Program 01.10.03 12:34 Side 1
V T I L D E T 2 . S I T T E S Y M P O S I E T I N O R D E N elkommen
– spennende fagdager i Oslo
Det første symposiet ble arrangert i Stockholm i oktober 2001. Nå ønsker det nordiske sittenettverket deg og dine kollegaer hjertelig velkommen til det 2. sittesymposiet i Oslo, 28. – 30. april 2004.
Symposiet finner sted samtidig med hjelpemiddelmessen «Selvstendig Liv».
Messen arrangeres av Norges Handikapforbund og Leverandørforeningen for helsesektoren, på Norges Varemesse - Lillestrøm, kort vei med tog både fra Oslo Sentrum og Oslo flyplass/Gardermoen.
Tilpasning av sittestillinger har utviklet seg til et spesialområde de siste årene.
Dette fagområdet stiller stadig større krav til fagfolks kompetanse, og krever samti- dig store ressurser og omkostninger for å komme frem til gode løsninger. Her ser vi at et nordisk samarbeid er nyttig.
Sittenettverket består av representanter fra Rikstrygdeverket i Norge, Hjälpemedelinstitutet i Sverige, Hjælpemiddelinstituttet i Danmark og
Tryggingastofnun Rikisins på Island. Nettverket har i tillegg til å arrangere nordisk sittesymposium, utviklet en egen nordisk webside om sittestillinger og mobilitet for mennesker med nettsatt funksjonsevne: www.sitsite.net
For deg som arbeider med sittetilpassing tror vi at symposiet i Oslo vil ha stor faglig interesse, både forelesningene og mer uformell erfaringsutveksling med kollegaer.
Igjen, hjertelig velkommen til Oslo!
for Rikstrygdeverket – lokal arrangør
Arild Sundberg Ragna Flø
trygdedirektør representant for det nordiske sittenettverket
– interesting topics in Oslo
The first symposium was held in Stockholm in October 2001. The Nordic Seating Network will now warmly welcome you and your colleagues to the Second Seating Symposium in Oslo, April 28. – 30. 2004.
The Seating Symposium coincides with the assistive aids exhibition “Independent Life”.
This exhibition is arranged by The Norwegian Association of the Disabled and The Norwegian Association of Medical Suppliers, at Norway Trade Fairs located at Lillestrøm, a short distance by train both from the centre of Oslo and Oslo International Airport/Gardermoen.
The adjustment of seating positions has developed into a special field during the recent years.
This field calls for professional competency; in addition, it takes resources as well as expenses to reach good solutions. In this respect the importance of Nordic cooperation is obvious.
The Nordic Seating Network consists of representatives from The Swedish Handicap Institute, Danish Centre for Technical Aids, The National Insurance Administration in Norway and The State Social Security Institute in Iceland. In addition to arranging The Nordic Seating Symposiums, the network has established its own Nordic web site on seating positions and mobility for people with disabilities: www.sitsite.net
For you who work in the field of seating positions, we believe that the symposium in Oslo will be of great professional interest, both the lectures and the more informal exchange of experience with colleagues.
Again, we warmly welcome you to Oslo!
The National Insurance Administration - Norway Organizer of the symposium
W elcome
TO T H E S E CO N D N O R D I C S E AT I N G S Y M P O S I U M
Program 01.10.03 12:34 Side 3
P L E N U M
Arild Sundberg, trygdedirektør
Lars Ødegård, generalsekretær, Norges Handikapforbund
Kunstnerisk blikk på det …… å sitte, ved teatergruppen Panter Tanter Production.
Pauline M. Pope, Consultant Physiotherapist, UK
Assessment is the process by which sufficient information is gathered in order that specific problems can be identified and analysed and from which judgements are made with respect to the best solution/intervention in an individual case.
Outcome measures are complementary, but essential to the assessment process, and are necessary for the evaluation of efficacy of inter- vention.
This presentation will consider assessment of the functionally non-ambulant person, adult or child, with significant posture and motor impair- ment. Often, both comprehensive assessment and identification of suitable outcome measures present the Health Care Professional (HCP) with some difficulties, not least due to the nature and complexity of the conditions that affect this group of people.
A review of current standard assessment pro- cedures reveals that most, if not all, are concerned with establishing what the client can do, that is, his/her functional ability. However, while motor
and functional ability are important they are not the only criteria by which to assess the client or to evaluate the effect of intervention in clients, especially those with static or deteriorating con- ditions.
Outcome may be viewed from a number of dif- ferent perspectives.
A review of outcome measures, pertaining to the client’s perspective, shows that few are fea- sible when used with the more severely disabled client, particularly those who lack understanding or are unable to communicate. How then are we to judge whether our intervention has met the needs of the client?
This presentation will describe the principles and practice of an assessment procedure that has been developed and refined by use and experien- ce over many years (Pope 2001). It will encom- pass both the purpose of assessment and the information considered essential to an holistic approach. Measures of the physical condition, their place in assessment and their limitations will be discussed, as will issues pertaining to the cur- rent use of outcome measures.
Suggestions for further development of appro- priate outcome measures will be made based on recent research and experience (Kelly 2001) ONSDAG Kl. 12.00 – 12.40
Åpning
ONSDAG Kl. 12.45 – 13.45
Assessment and evaluation of outcome in the client with severe
and complex disability
Richard K. Shields Ph.D., PT, Physical Therapy and
Rehabilitation Science, College of Medicine, University of Iowa, USA Spinal cord injury is associated with adaptations to the muscular, skeletal, and spinal systems. The purposes of this presentation are to describe the changes that occur to muscle and bone after spinal cord injury and examine the extent to which new rehabilita- tive interventions influence these properties.
Bone density and specific muscle properties were
measured before and after various interventions for loading. The results indicate that both bone and muscle is highly adaptable and can be influ- enced by timely intervention. An understanding of the plasticity of the musculoskeletal system after SCI is important as new rehabilitation tech- nologies emerge in the 21st century. Individuals injured today may have their musculoskeletal sys- tems irreversibly impaired if appropriate methods to maintain these conditions are not employed.
The extent to which rehabilitative treatment should strive to maintain the health of the paraly- zed extremities will be discussed.
F O R E L E S N I N G E N E O N S D AG 2 8 . A P R I L
Eva-Lena Larsson, Reg. occupational therapist, PhD, Universitetssjukhuset Linköping, Sweden
Aim: To evaluate long-term follow-up of functio- ning in patients with neuromuscular scoliosis who were preoperatively evaluated and surgically corrected between 1992 and 1996.
Methods. This follow-up included 82 patients with neuromuscular scoliosis. The follow-up time was on average 84.5 months (range 60-116). The assessments included lung function, scoliosis angle, seating posture, ADL, pain, care, need for
rest. The patients or relatives assessments on the effect of surgery were evaluated in follow-up questionnaires.
Results: Improvements after surgery were shown in the scoliosis angle, lung function, seating post- ure, ADL, resting. In a comparison between the one-year follow-up and the long-term follow-up there were further improvements in sitting post- ure, ADL, and care given. These results were in line with the patients’ and relatives’ reported assess- ments.
Guƒny Jónsdóttir, Physiotherapist, Landspítali háskólasjúkrahús, Island
The Respiratory movement mea- surement instrument , ANDRI was used to compare the effect of two different spinal orthosis, a modified soft Boston orthosis (MBO) and a new type of thora- cic–lumbar–sacral–orthosis (NTLSO), on respirato-
ry movements in individuals with Cerebral palsy and scoliosis.
Results: Respiratory movements are severly restricted in MBO. In NTLSO, respiratory move- ments increased compared to MBO. Individuals wearing NTLSO showed less respiratory effort than in MBO.
Conclusion: There is a significant difference in respiratory movements between MBO and NTLSO.
ONSDAG Kl 16.05 – 16.35
Comparison of the effect of two different spinal orthosis on respiratory movements in individuals with CP and scoliosis
ONSDAG Kl. 15.30 – 16.00
Long-term follow-up of functioning after spinal surgery in patients with neuromuscular scoliosis
ONSDAG Kl. 14.00 – 15.00
Musculoskeletal Plasticity Following SCI: Is it Time for a Paradigm Shift in the Treating those with SCI?
K A F F E PAU S E K L . 1 5 . 0 0 – 1 5 . 3 0
Program 01.10.03 12:34 Side 5
Reidun Jahnsen, Physiotherapist, Sunnaas Rehabilitation Hospital and Section for Child Neurology, Norway
Objectives: The aim of the pre- sent study was to investigate the prevalence and time of onset of new secondary problems in adults with CP, compared with the general population, and to identify and discuss variables potentially related to the secondary problems.
Methods: A multidimensional postal questionnai- re was sent 766 adults with CP, 18 years or more, with no documented intellectual disabilities.
Results: Totally 406 adults with CP (53%) from 18 to 72 years, 51% males and 49% females, responded. The prevalence of chronic pain was 28%, chronic fatigue 17%, and 44% experienced deterioration of locomotion skills, mostly before 35 years of age. This is significantly earlier and more pronounced than in the general populati- on. The new secondary problems were signifi- cantly associated with moderate and severe motor impairment, low life satisfaction, and lack of adapted physical activity, indicating associati- on with both overuse and immobilisation.
Conclusion: Our findings point out the need for systematic follow-up programs for persons with CP in a life span perspective.
ONSDAG/WEDNESDAY 28. APRIL 2004 Plenum
12.00-12.40 Åpning
12.45-13.45 Assessment and evaluation of outcome in the client with severe and complex disability
14.00-15.00 Musculoskeletal Plasticity Following SCI: Is it Time for a Paradigm Shift in the Treating of those with SCI?
KAFFEPAUSE KL. 15.00 - 15.30
15.30-16.00 Long-term follow-up of functioning after spinal surgery in patients with neuromuscular scoliosis
16.05-16.35 Comparison of the effect of two different spinal orthosis on respiratory movements in individuals with CP and scoliosis
16.45-17.00 Being an adult with a "childhood-disease" - a survey on adults with cerebral palsy in Norway
ONSDAG Kl. 16.45 – 17.00
Being adult with a ”childhood-disease” – a survey on adults with
cerebral palsy in Norway
Torsdag er det tre parallelle forelesninger med hovedtemaene; sittetilpasning for barn, sittetilpasning for eldre og forebygging av trykksår/erfaringer med trykkmåleutstyr.
Kryss av for de forelesningene du vil delta i på PÅMELDINGSBLANKETTEN side 22.
F O R E L E S N I N G E N E TO R S D AG 2 9 . A P R I L
Sittetilpasning for barn og unge
A 1
Ellen Velde, fysioterapeut, Norge Barnet trenger en sittestilling som sikrer optimal selvstendig- het, og hindrer utvikling av feil- stillinger.
Læresetningen STABILITET er en forutsetning for MOBILITET gjelder fortsatt:
• Hvis barnet mangler innvendig stabilitet, må dette erstattes av utvendig stabilitet. (utvendig stabilitet = sittesystem)
Som terapeut må jeg utføre en bevegelsesanalyse,
som danner grunnlaget for valg og tilpasning av sitteenhet og rullestol:
• Er feilstillingen fleksibel, kan den korrigeres.
• Er feilstillingen fiksert, må sittesystemet tilpasses skjevstillingen.
Stabilisering og korrigering blir belyst med føl- gende eksempler:
• Skjevstilling i frontalplanet (Scoliose)
• Skjevstilling i sagittalplanet (Kyfose)
• Skjevstilling i horisontalplanet (Kyfoscoliose/Gibbus)
• Om bruk og tilpasning av hoftebelte
• Om tilpasning ved manglende hoftebøy.
TORSDAG Kl. 09.00 – 09.45
Funksjonell sittestilling for funksjonshemmede barn
TORSDAG Kl. 10.00 – 10.25
Sittanalys på barn med tryckregistreringsutrustning
Kristina Olsson, Leg arbetstera- peut og Annika Blomkvist, Leg sjukgymnast, Sverige När ett barn sitter anpassar de hela tiden sin sittställning efter den aktivitet de utför.
En studie på «friska» barn har genomförts där en metod att använda tryckregistrering med tryck-
matta Force Sensitive Applications (FSA) vid sitt- analys har undersökts.
Barnen satt på tryckmattan på en «Pallebänk» och genomförde en aktivitet där de först satt stilla och därefter sträckte sig framåt och åt båda sidor- na efter en leksak. De variabler som studerades var tryckfördelningen mellan kroppshalvorna och svaj i stillasittande samt förflyttningen av center of pressure (COP) framåt och åt båda sidorna i relation till stillasittande.
En referens och reliabilitetsstudie.
Program 01.10.03 12:34 Side 7
TORSDAG Kl. 10.30 – 11.00
Dynamiska Sittsystem
Janne Malmborg, arbeids- terapeut/hjälpmedelskonsulent, Hjälpmedelcentralen Fyrbodal, Sverige
Redovisning av kartläggning (2002 i Sverige) av förekomsten av sitt-produkter med dynamiska funktion samt personliga reflektioner. Kartläggningen omfattar bland annat följande områden: terminologi, typ av dynamik, egenskaper, produktens leder/ anato- miska leder.
Bakgrunden till kartläggningen kommer ur mitt arbete som Arbetsterapeut/ Hjälpmedelskonsu- lent där jag dagligen träffar barn och ungdomar med multihandikapp och cerebral pares. Många har kraftig spasticitet, detta medför att personen sträcker och spänner sig och påfrestar hjälpmed- let onormalt mycket. Förutom den ökade smärta som blir i traditionella fasta system brukar följder- na bli att hjälpmedlen går sönder. Förhoppningen är att detta arbete stimulerar nytänkande & pro- duktutvecklingen.
TORSDAG Kl. 11.15 – 12.00
Bruk av ståstativ til arbeidsstilling for barn med cerebral parese
Siri Kirkvold, fysioterapeut, Trondsletten Habiliteringssenter, Norge
Eksempler på video fra klinisk erfaring med barn med alvorlig grad av cerebral parese. Det er barn som har store problemer med øye-hånd-koordi- nasjon.
I samarbeid med spesialpedagog har vi prøvd oss fram til den mest optimale stillingen for bruk av hender og syn. Vår erfaring er at stående stilling i ståstativ kan gi barnet en bedre utgangsstilling enn sittende.
TORSDAG Kl. 13.30 – 14.15
For barn i rullestol er en optimal sittestilling en forutsetning for å kunne utføre meningsfulle aktiviteter og å delta selvstendig.
Kjetil Anmarkrud og Arve K. Borøy, Ergoterapeuter, Rikshospitalet Barnenevrologisk Seksjon – Berg gård, Norge Mange barn har en rullestol og en sittestilling som begrenser selvstendighet og deltagelse i ulike aktiviteter. Vi ser barn med nevrologiske
funksjonshemninger som med enkle tiltak kan få en mer selvstendig og aktiv hverdag. Det er ulike vurderinger som ligger til grunn for tilpasning av sittestilling og valg av rullestol – på barnets egne premisser. I noen tilfeller er det kanskje omgivel- senes krav, foreldrenes ønsker eller terapeutenes erfaring som styrer de ulike valgene.
Vi ønsker å dele erfaringer og metode for utred- ning og tilpasning, samt for valg av rullestol for denne gruppen.
LU N S J K L . 1 2 . 0 0 – 1 3 . 3 0
A 4
TORSDAG Kl. 14.30 – 15.30
Providing Appropriate Equipment For The Petite Paediatric Client
Sheena A. Schoger, OTReg.
Children’s Rehabilitation Center, Canada
Paediatric clients are often petite, with a history of prematurity and failure-to-thrive. Our challenge in prescribing equipment for them is complex, first determining when and then selecting appropria- tely sized equipment while providing optimal support, alignment, and stability, to allow them to function to their fullest potential.
We will discuss criteria used in prescribing appro- priate components, including “off-the-shelf” and custom seating, as well as customisation of “off- the-shelf” components and/or the combination of these. By prescribing appropriate equipment, especially mobility products, that meet develop- mentally appropriate timelines, we ensure that our children participate fully within their families, schools and communities.
F O R E L E S N I N G E N E TO R S D AG 2 9 . A P R I L
K A F F E PAU S E K L . 1 5 . 3 0 – 1 6 . 0 0
A 7
TORSDAG Kl.16.00 – 16.30
Åtgärder som motverkar bäckenrotation
Martin Gripe og Mari Arnim, Hjälpmedel Syds sitteam, Sverige
Att bäckenets position är grundläggande för ett gott sittande är de flesta som arbetar med sittan- deproblematik eniga om. Sitteamet på
Hjälpmedel Syd i Stockholm har länge korrigerat felställningar i frontal- och sagitalplanet men ville
vidareutveckla metoden att motverka horisontell bäckenrotation.
Mari Arnim, barnhjälpmedelskonsulent och arbetsterapeut, har tillsammans med Martin Gripe, tekniker och industridesigner, utvecklat ett höftbälte som tillsammans med ett bakomlig- gande bäckenstöd givit positiva resultat vid prak- tiska sittanpassningar, framförallt på barnsidan.
TORSDAG Kl. 16.35 – 17.05
Olika höftbältens betydelse för funktionell sittställning hos tre barn med cerebral pares
Karin Bjurstam, leg. Arbetsterapeut og Anette
Winberg, leg.
Arbetsterapeut, Sverige
För barn med CP är bäckenets position avgö- rande för att en funktionell sittställning ska kunna uppnås. Höftbälte är ofta en förutsättning för att lyckas. Det är viktigt att välja den typ av bälte som
håller bäckenet gynnsammast position. Det finns bälten med både två och fyra fästpunkter. Syftet med studien var att undersöka olika höftbältens betydelse för funktionell sittställning hos tre barn med CP med olika sittproblematik. Barnen filma- des samtidigt som de satt på en tryckmätnings- matta. Resultaten visade att 4-punktsbältena inte gav likvärdiga förutsättningar som 2-punktsbäl- tet. De kunde fungera bättre eller sämre bero- ende på vilken sittproblematik barnet hade.
Program 02.10.03 10:37 Side 9
TORSDAG Kl. 17.15 – 17.45
SEAT: Siddestilling – Ergonomi – Analyse – Tilpasning
Kristine Bjerrum Scharling, Fysioterapeut,
Hjælpemiddelcentralen Nordjyllands Amt, Danmark
• Hvad indeholder SEAT ?
• Anvendelse af SEAT
• Praktiske erfaringer med SEAT
SEAT er et værktøj til brug for terapeuter i arbej- det med analyse af siddestillinger samt korrektion af disse. Programmet består af en Cd-rom, der indeholder en analysedel, der guider terapeuten gennem en siddestillingsanalyse via spørgsmål og undersøgelser og en undervisningsdel (elek- tronisk bog) der skridt for skridt gennemgår forlø- bet af en siddestillingsanalyse.
På Siddesymposiet i Stockholm i 2001 blev SEAT præsenteret som en nyhed. Programmet var dengang så nyt, at det knap var kommet på mar- kedet. Men nu er det i handlen, og det er i dag arbejdsredskab for bl.a. Siddestillingsteamet på Hjælpemiddelcentralen i Nordjyllands Amt, Danmark. I efteråret 2003 er der planlagt SEAT- kursus for terapeuter i Nordjyllands Amt, med introduktion til programmet og praktiske afprøv- ninger.
På siddesymposiet i foråret 2004 vil det efter en kort introduktion til arbejdsredskabet være muligt at høre om de praktiske erfaringer vi har gjort os med brugen af SEAT.
TORSDAG Kl. 09.00 – 09.45
Challenges in seating the elderly
Dorte Støvring, Physiotherapist, Denmark
There are many challenges in seating the elderly:
Cognitive status, asymmetrical postures, habits, cooperation, pain, incontinence and caregiver environment to mention a few. This presentation will focus on the physical challenges via a practi-
cal demonstration of the structured mat evaluati- on (supine and seated). Unless joint range has been established we may not meet the physical needs of the client.
Common findings & problems will be discussed and solutions given.
Sittetilpasning for eldre
A 2
TORSDAG Kl. 10.00 – 10.45
Successful intergation of comfort, functional seating and postural allignment
Bart Van der Heyden, Physical Therapist, Belgium
Seating the elderly is often a challenge because there’s a need to integrate a solution for passive seating, sliding, involuntary movements, unrest, poor head position, uncom- fortable sitting, decreased postural balance, limi- tation of the range of motion of the pelvis, spine, upper and lower extremities… just to name a few
of them. A proper assessment will be key to find out the possibilities and limitations. The next challenge is to integrate different goals and needs into a seating solution. Every wheelchair user is individual and has different needs and possibilities. So will the seating solution be. The result of a seating intervention is often a compro- mise and should be judged upon the successful integration of all components and not upon a single outcome like postural seating.
TORSDAG Kl. 11.00 – 12.00
Sittställningens inverknad på ätaktiviteten
Gunilla Bergerson, arbeidsterapeut og Ingrid Larsson, arbeids- terapeut, Sverige.
Bakgrund: Sittproblem är en vanlig orsak till aktivitetsinskränkningar. En livsviktig vardagsakti- vitet är födointag. Ett fullgott näringsintag är en förutsättning för all aktivitet. Om sittandet föror- sakar smärta, rörelseinskränkningar och onödig energiåtgång påverkas ätaktiviteten negativt, vil-
ket kan få till följd att personen blir trött, får kon- centrationsproblem, undernäring och nedsatt immunförsvar.Risken för trycksår ökar. Att se sit- tandet i ett aktivitetsperspektiv kan möjliggöra ett ökat näringsintag.
Syfte: Att belysa hur sittproblem kan påverka ätaktiviteten.
Metod: Jämföra patienters förmåga att äta före och efter åtgärdande av sittproblem.
Resultat: Ökad aktivitetsförmåga vid födointag.
Nyckelord: sittande, stroke, ätproblem, aktivitets- utförande, tonusproblematik
TORSDAG Kl. 13.30 – 14.10
Äldres användning av manuell rullstol
Bengt Andersson, ortopeditekniker, Hjälpmedelsinstitutet, Sverige De flesta rullstolsburna är äldre.
Hjälpmedelsinstitutets (HI) statis- tik visar att 77 % av alla manuella rullstolar förskrivs till personer över 65 år. I Sverige använder nästan 100 000 äldre personer manuell rullstol. Kliniska erfaren- heter visar att många äldre har problem med
användandet av och sittandet i rullstol. En enkät- undersökning genomförd av HI till ett antal kom- muner i december 2002 visar på behov av insat- ser inom området främst när det gäller kunskap och metodutveckling samt aktivitetsutförande i rullstol. Presentationen redovisar resultat av HIs projekt ”Ärull – Äldres användning av manuell rullstol”, som påbörjats under 2003 för att höja kunskap och metodutveckling samt förbättra möjligheterna till aktivitetsutförande i rullstol.
LU N S J K L . 1 2 . 0 0 – 1 3 . 3 0
A 5
F O R E L E S N I N G E N E TO R S D AG 2 9 . A P R I L
Program 01.10.03 12:34 Side 11
TORSDAG Kl. 14.20 – 14.50
Rullstolens många betydelser: exempel från ryggmärgsskade- rehabilitering
Richard Levi, MD. PhD. Rehab Station Stockholm, Sverige
Rullstolen används som internationell symbol för
”handikapp”. Dess symboliska laddning är påtag- lig, och spelar stor praktisk roll i rehabiliteringsar- betet. Många värjer sig av lättförståeliga skäl från tanken på att ”dömas till ett liv som rullstolsbun- den”, som populärpressen ofta formulerar det.
Samtidigt utgör rullstolen för många det kanske viktigaste hjälpmedlet. Ett aktivt liv förutsätter en funktionssäker och lättmanövrerad stol.
Rullstolsteknik och körergonomi är centrala kom- ponenter i rehabiliteringsprogrammen. Även rull- stolens sittergonomiska egenskaper är väsentliga.
Kraven på en optimal sittställning kan delvis vara svårförenliga med optimal körergonomi. Rull- stolar kostar mycket pengar, varför ekonomiska
aspekter också måste tas i beaktande. Har ”sam- hället” råd att erbjuda alla den bästa stolen?
Slutligen läggs också estetiska aspekter på rull- stolen. Rullstolen blir en accessoar, ett sätt att uttrycka sin personlighet och livsstil med.
Erfarenheter från Spinalisklinikens och Rehab Station Stockholms Sittklinik, Överlevnadspro- gram och utvecklingsprojekt om
Ryggmärgsskador och åldrande kommer att för- medlas. Det sistnämnda projektet, vilket sker på uppdrag av RTP, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, har tillkommit mot bakgrund av det ökande antal patienter som överlever många decennier efter sin skada. I denna "veterangrupp"
har man noterat betydande problem med värk och belastningsskador, något som också under- strukit betydelsen av adekvat rullstolsutprovning och -träning.
TORSDAG Kl. 15.00 – 15.30
Ryggpasienters sittehemning som helsemessig og samfunnsmessig utfordring
Henrik Sinding-Larsen, Styreleder mag. art., Ryggforeningen i Norge Søren Brage, Overlege dr. med., Utredningsavdelingen, Rikstrygdeverket, Norway Den tallmessig største gruppen av personer med sitteproblemer, er personer med ulike grader av ryggsmerter. Smertene medfører ikke at de sitter i rullestol, men hemmer dem i å sitte på vanlige stoler. Denne gruppen represen- terer store utfordringer for samfunnet. For eksem-
pel pålegger arbeidsmiljøloven arbeidsgivere å tilrettelegge arbeidsplassen med ryggvennlige stoler, hevbare bord eller andre hjelpemidler for at disse sittehemmede skal kunne få eller behol- de sitt arbeid. Det mangler imidlertid kompetanse å henvende seg til for å få råd om slike hjelpemid- ler. Innlegget argumenterer for at denne bruker- gruppen bør bli en høyere prioritert utfordring for både hjelpemiddelsentraler og andre fagin- stanser. Innlegget viser også noen måter å tilnær- me seg denne utfordringen på.
Ryggsmerter og sitting
K A F F E PAU S E K L . 1 5 . 3 0 – 1 6 . 0 0
F O R E L E S N I N G E N E TO R S D AG 2 9 . A P R I L
TORSDAG Kl. 16.00 – 17.30
God praksis for tilpasning af siddestilling til personer med Duchennes Muskeldystrofi
Anny Madsen, ergoterapeut og Birgit Werge, fysiote- rapeut, Danmark
Duchenne Muskeldystrofi er en progredierende sygdom, som medfører at personen som voksen er totalt afhængig af kørestol, har generelt stærkt nedsat muskelkraft, dårlig siddende balance og minimal muskelkraft i hænderne. Samtidig opstår i så godt som alle tilfælde skoliose, kontrakturer og trykgener.
Mål med tilpasning af siddestilling:
• give optimal funktion og aktivitet livet igennem
• mindske sekundære skader og belastninger
• give optimal komfort
På baggrund af års erfaring har vi udviklet ret- ningslinier til intervention på forskellige tider af sygdomsforløbet med lige vægt på at bevare krop- og håndfunktion længst muligt og modvir- ke de sekundære problemer.
Progredierende sykdom og tilpasning av sittestilling
A 8
Forebygging av trykksår
A 3
TORSDAG Kl. 09.00 – 09.30
Hälsoekonomi och sittsår
John Nilsson, Hälsoekonom, Hjälpmedelsinstitutet, Sverige
Hjälpmedelsinstitutet genomför ett projekt i sam- arbete med Spinalis som är en specialistenhet för vård och rehabilitering av ryggmärgsskadade.
Spinalis genomför även patientorienterad forsk- ning och behandlingsutveckling. Samhällskost-
naderna för sittsår som drabbar ryggmärgsskada- de är idag okänt och målet med projektet är dels att få fram totala kostnader men även specifika kostnader för exempelvis läkning av sittsår. Att ändra arbetsmetoder för att minska antalet sår kan innebära en kostnadsökning. Kostnads-
ökningen ska i projektet jämföras med den bespa- ring som uppnås med ett minskat antal sittsår.
TORSDAG Kl. 09.35 – 10.00
Er kvaliteten på arbeidet for å forebygge trykksår i forbindelse med sitting bra nok ved norske sykehjem?
Reidun M. Skøien, ergoterapeut, SINTEF Unimed, Norge
Målet med studien var å avdekke utfordringer ergoterapeuter møtte i arbeidet med forebyg- ging av trykksår. Hensikten var å finne ut hvordan kvaliteten på dette arbeidet var.
Ni ergoterapeuter ansatt ved sykehjem ble inter- vjuet. Et nært samarbeide og en felles forståelse
med pleiepersonalet var viktig. Hjelpepleierne viste størst interesse og fulgte opp beboerne.
Sykepleiere var sjelden tilstede på avdelingen.
Mange ufaglærte virket umotiverte. Sitteputer ble brukt feil og tiltak ble ikke alltid fulgt opp. Stor turnover på avdelingene gjorde undervisning vanskelig. Kommunikasjonen med pleiepersona- let var ofte vanskelig. Et behov for å styrke samar- beidet og kommunikasjonen mellom de ulike yrkesgruppene synes viktig.
Program 01.10.03 12:34 Side 13
TORSDAG Kl. 10.15 – 11.00
Alternativ til formstøpt sits? Spesialtilpassede sitser i ETAH foam og polyurethanskum (skumplast).
Roger Berg, Ergoterapeut, Hjelpemiddelsentralen i Vestfold, Norge
Det kan ofte være vanskelig å finne gode standard sittehjelpe- midler til brukere som har en avvikende kroppsform, med for eksempel store skolioser og kontrakturer.
En formstøpt sits har i mange tilfeller blitt sett på som eneste løsningen, når en ikke har kunnet bruke et standard hjelpemiddel. En formstøpt sits kan gi god støtte for brukere med store kropps- deformiteter, men denne typen sits har også en
del funksjonelle begrensninger, og er en kostbar og tidkrevende løsning. Ikke alle har behov for en formstøpt sits.
En spesialtilpasset sits/rygg bygget opp med ETHA foam og høyelastisk/viscoelastisk skum kan være et alternativ som gir rom for fleksibilitet, god støtte, og er en rimelig løsning.
Erfaringer blir presentert med ulike kasus. Det blir også lagt noe vekt på kunnskap om materia- ler. «Skumplast er ikke bare skumplast.»
Polyurethanskum finnes i mange kvaliteter og former. Ikke alle skumkvaliteter egner seg til sitser for funksjonshemmede.
TORSDAG Kl. 11.15 – 12.00
Pressure mapping and subjective evaluation of comfort of 15 selected pressure relieving seat cushions
Ingrid Eitzen, P.T./M.Sc., SINTEF Unimed, Norway
The aim of this study was to esta- blish an overview over pressure relieving and pressure distribu- ting properties of a selection of seat cushions available in the Norwegian market, and to document level of discomfort for persons seated in the same static position for a longer period of time. 15 subjects participated in the study. Pressure data was collected over a continu-
os period of 90 minutes. Subjects were asked to respond to seven statements related to their sub- jective feeling of sitting comfort, starting at the 10th minute, with 20 minute intervals thereafter.
Subjects reported extensive discomfort after 90 minutes. None of the cushions lost their carry- ing capacity or resilience during the test period.
Nevertheless, pressure values and distribution varied considerably. This underlines the fact that choice of seat cushion should always be conside- red as highly individual and dependent on multi- ple factors.
LU N S J K L . 1 2 . 0 0 – 1 3 . 3 0
TORSDAG Kl. 13.30 – 14.00
Integrating interface pressure mapping in wound prevention
Jillian Swaine, OT, Canada
Interface pressure mapping (IPM) has been used in seating clinics for a number of years. This pre- sentation will provide case exam- ples of using interface pressure mapping in integrated wound prevention pro- grams. A portable IPM laptop system has been found to be effective in a variety of wound pre- vention applications: (1) to compare the pressure reduction properties of products such as wheel-
chair cushions and sleep surfaces for a client; (2) to confirm pressure relief techniques such as lea- ning forward, tilt and recline; (3) to provide com- pensatory visual feedback to clients who lack sensation; (4) to monitor interface pressure after flap surgery; and (5) to confirm the proper inflati- on of an air filled wheelchair cushion. Interface pressure mapping is a useful tool in high risk populations such as spina bifida, spinal cord inju- ries and clients who are palliative. It is also being used to establish support surface protocols for surgical patients (e.g. cardiac surgery).
Erfaringer med bruk av trykkmåleutstyr
A 6
TORSDAG Kl. 14.00 – 14.30
Erfaringer med bruk av trykkmåleutstyr i arbeide med tilpassing av sittehjelpemidler
Bodil Ulimoen, fysioterapeut og Berit Gaare Mikkelsen, ergoterapeut, Norge
Gjennom samarbeidet i sitteklinikken i Oppland har vi høstet erfaringer med bruk av trykkmålings- utstyr som hjelpemiddel i stoltilpassingsprosessen.
Som et supplement har dette vist seg å være et
interessant redskap for analyse i både kartleg- gings-, tilpassings- og oppfølgingsfasen i arbeidet med tilpassing av sittehjelpemidler. I tillegg har det en egenverdi i pedagogisk sammenheng.
Erfaringene viser også at det er nødvendig å være oppmerksom på enkelte forsiktighetsregler knyt- tet til bruken av utstyret.
TORSDAG Kl.14.45 – 15.05
Tryckmätning, en tillförlitlig metod?
Marie Lannesand, Leg sjukgymnast, Universitetssjukhuset Linköping, Sverige Bakgrund. Upptill 80% av personer med rygg- märgsskada utvecklar trycksår under sin livstid. Det innebär lidande för personen och stora kostnader för sjukvården. Tryckmätning används ofta för att kunna förebygga och behandla trycksår och för att kunna bedöma och utvärdera effekten av olika rullstolsdynor. Force Sensing Array (FSA) används
på många rullstolsmottagningar i landet och i olika forskningsstudier. Tillförlitligheten av tryckmätning är dock inte tillräckligt studerat. Syftet med denna studie var att studera validitet och tillförlitlighet vid tryckregistrering med FSA. Metod. Med hjälp av vikter och friska försökspersoner studeras validitet och reliabilitet för tryckmätning. Resultat.
Datainsamling pågår och kommer att presenteras.
Handledare. Kersti Samuelsson, leg arbetstera- peut, Universitetssjukhuset i Linköping.
F O R E L E S N I N G E N E TO R S D AG 2 9 . A P R I L
Program 01.10.03 12:34 Side 15
TORSDAG Kl. 15.10 – 15.30
Tryckregistrering- vad får du veta genom bilden?
Ewa Palmdin, Hjälpmedelskonsulent, Hjälpmedelscentralen Fyrbodal, Sverige
Vad är det för information vi får genom tryckre- gistreringsbilden? Vilken hjälp är det för vårt fort- satta arbete för att finna en lösning till ett speci- fikt sittproblem? Är det ett överskattat instrument för oss som arbetar med sittanpassningar? Finns det information som vi förbiser?
Vi vill jämföra tre olika fabrikat av tryckregistre- ringsmattor. (Dessa mattor är de som förekommer i Sverige) De tre olika mattorna är FSA, Exsensor och Texscan. Vår tanke är att få se skillnaderna på de olika mattorna (om det finns någon) samt star- ta en diskussion: Hur använder vi tryckregistre- ringen på bästa sätt.
TORSDAG Kl.16.00 – 16.45
Introduction to pressure mapping; it is only a tool
Jean L. Minkel, MA, PT, New Windsor, NY, USA Pressure mapping technologies are only tools, which provide data. This workshop will pre- sent to participants an opportunity to under- stand the clinical applications of pressure mapping technologies, well beyond “picking out the right cushion”. Participants will learn how to use the data provided by the tool to
plan effective intervention for the seated client. Techniques for using pressure mapping as a noninvasive measurement of pelvis posi- tioning will be presented. When used as a pelvic position measurement tool, a pressure mapper is a much more valuable tool for all types of positioning problems, not just for tissue trauma issues.
A 9
TORSDAG Kl.16.00 – 18.30
Workshop: Trykkmåleutstyr FSA og Exsensor
OBS! Egen påmelding
D E M O O G W O R K S H O P M E D F S A O G E X S E N S O R
K A F F E PAU S E K L . 1 5 . 3 0 – 1 6 . 0 0
F O R E L E S N I N G E N E TO R S D AG / T H U R S D AY 2 9 . A P R I L
Sittetilpasning for barn og unge Sittetilpasning for eldre Forebygging av trykksår
A1 A2 A3
09.00-09.45 09.00-09.45 09.00-09.30
Funksjonell sittestilling for Challenges in seating the elderly Hälsoekonomi og sittsår
funksjonshemmede barn 09.35-10.00
Er kvaliteten på arbeidet for å forebygge trykksår i forbindelse med sitting bra nok ved norske sykehjem?
10.00-10.25 10.00-10.45 10.15-11.00
Sittanalys på barn med Successful integration of comfort, Alternativ til formstøpt sits? Spesial- tryckregistreringsutrustning functional seating and postural tilpassede sitser i ETAH foam og
10.30-11-00 allignment polyurethanskum (skumplast)
Dynamiska Sittsystem
11.15-12.00 11.00-12.00 11.15-12.00
Bruk av ståstativ til arbeidsstilling Sittställningens inverknad på Pressure mapping and subjective for barn med cerebral parese ätaktiviteten evaluation of comfort of 15 selected
pressure relieving seat cushions LUNSJ KL. 12.00 - 13.30
A4 A5 A6
Erfaringer med bruk av trykkmåleutstyr
13.30-14.15 13.30-14-10 13.30-14.00
For barn i rullestol er en optimal Äldres användning av manuell Integrating interface pressure mapping sittestilling en forutsetning for å rullstol in wound prevention
kunne utføre meningsfulle aktiviteter 14.00-14.30
og å delta selvstendig Erfaringer med bruk av trykkmåleutstyr
i arbeide med tilpassing av sitte- hjelpemidler
14.30-15.30 14.20-14.50 14.45-15.05
Providing Appropriate Equipment Rullstolens många betydelser: Tryckmätning, en tillförlitlig metod?
for the Petite Paediatric Client Exempel från ryggmärgsskade- rehabilitering
Ryggsmerter og sitting
15.00-15.30 15.10-15.30
Ryggpasienters sittehemning Tryckregistrering - vad får du veta som helsemessig og genom bilden?
samfunnsmessig utfordring KAFFEPAUSE KL. 15.30 - 16.00
A7 A8 A9
Progredierende sykdom og Workshop: Trykkmåleutstyr FSA og tilpasning av sittestilling Exsensor
16.00-16.30 16.00-17.30 16.00-18.30
Åtgärder som motverkar God praksis for tilpasning af – Introduction to pressure mapping:
bäckenrotation siddestilling til personer med It is only a tool.
16.35-17.05 Duchennes Muskeldystrofi – Demo/workshop med FSA og Exensor
Olika höftbältens betydelse för funktionell sittställning hos tre barn med cerebral pares
17.15-17.45
SEAT: Siddestilling - Ergonomi - Analyse - Tilpasning
Program 01.10.03 12:34 Side 17
Fredag er det tre parallelle sesjoner fra kl. 09.00 til kl. 10.00. Fra kl. 10.30 er det plenumsforelesninger.
Kryss av de forelesningene du vil delta i på PÅMELDINGSBLANKETTEN side 22.
B 1
FREDAG Kl. 09.00 – 09.30
Vad tycker rullstolsanvändare med ryggmärgsskada om sin manuella rullstol?
Kersti Samuelsson PhD, MSc, Leg arbetsterapeut, Sverige
Bakgrund. Att förskriva rullstolar för personer med ryggmärgsskada ställer stora krav på förskriva- rens kompetens. Den manuella rullstolen skall fylla många funktioner och att förena dessa i en och samma rullstol är ofta en svår uppgift. Hur nöjd brukaren är med rullstolens olika egenska- per samt den service som ges är inte tidigare
undersökt. Syfte. Att ta reda på brukares tillfreds- ställelse med rullstolens egenskaper samt med service. Metod. Ett standardiserat frågeformulär, QUEST 2.0 samt en kompletterande skattning har skickats ut till ca 130 personer med ryggmärgs- skada, aktuella vid paraplegimottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping. Resultat. Analys av insamlade data pågår.
Linda Nilsson arb. ter studerande Linköping Susanne Lindgren arb. ter studerande Linköping
FREDAG Kl. 09.30 – 10.00
Erfarenheter och resultatredovisning från Rullstolsmottagningen vid Universitetssjukhuset i Linköping
Birgitta Rustner leg. Arbetsterapeut og Anna-Karin Hansson leg. Sjukgymnast, Sverige
Rullstolsmottagningen är en del av öppenvårds- verksamheten på Neurorehab, i Linköping. I teamet arbetar arbetsterapeut och sjukgymnast i nära samarbete med övriga team på kliniken.
Verksamheten har utvecklats med en vetenskaplig grund. Mottagningen har ca 50 patienter/år ofta med en medfödd eller förvärvad ryggmärgsskada.
Huvudproblemen är smärta i rygg och/eller skul- derparti, trycksår eller dålig sittkomfort. Rutiner och metoder för undersökning av brukares förut- sättningar, utprovning och förskrivning samt resul- tatuppföljning har utvecklats och prövats. För att sprida erfarenheter av det arbetssätt som utvec- klats i Linköping kommer vi att presentera resultat av åtgärder för de brukare som varit aktuella vid mottagningen under år 2003.
FREDAG Kl. 09.00 – 10.00
Metode i sittestillingsspecialitet ved Center for Kommunikation og Hjælpemidler i Vejle Amt (CKHM)
Karen Hjort, ergo- terapeut og Hanne Nørgård, fysio- terapeut; Center for Kommunikation og Hjælpemidler, Danmark Vores praktiske erfaring siger os, at det er meget vigtigt med en metodisk tilgang til siddestillings- specialet i form af ydelsesbeskrivelse, arbejdspro- cedurer og arbejdsredskaber. På CKHM i Vejle Amt
har vi et siddestillingsspeciale, der er funderet i et projektarbejde i 1995. Siden da har vi arbejdet med siddestillingsanalyser og udviklet på meto- den. Vores skriftlige materialer er bl.a. pjece om siddestillingstilbuddet, henvendelsesskema, undersøgelsesskema og siddestillingsrapport.
Vi vil gennemgå vores metode, belyst ud fra en konkret sag og vores skriftlige materiale. Desuden holder vi metoden op imod ”Den gode praksis”, beskrevet i ”Metodebog i hjælpemiddelformid- ling” (udkom i foråret 2003 på Munksgaards for- lag, DK).
B 2
F O R E L E S N I N G E N E F R E D AG 3 0 . A P R I L
FREDAG Kl. 09.00 – 09.35
Höjd livskvalitet och minskad skaderisk genom högkvalitativ rullestolsanpassning & teknikerinlärning
Åke Norsten, Rehab Station/Stockholm, Sverige För ett lyckat helhetsresultat vid en rullstolsanpassning är det mycket viktigt att optimera
faktorerna som påverkar sitt- och körergonomiska aspekter. Dessutom ska rullstolen rulla och svänga så lätt som möjligt. I kombination med anpassning
av stolen ska färdigheter och korrekta rörelsemön- ster automatiseras genom kvalitativ teknikinlärning.
Genom att optimera dessa faktorer minskar naturligtvis belastning på leder och muskulatur och därigenom minimeras skaderisken. Oavsett skada och ålder bör man utifrån sina egna förut- sättningar få möjlighet till en optimal rullstolsan- passning och kvalitativ teknikträning. Därigenom minskad skaderisk och höjd livskvalitet.
B 3
FREDAG Kl. 09.40 – 10.00
The virtual rehab-school
Aase Bayer Knudsen, Ergosum, Danmark
The Virtual Rehab-School er et E- learning udviklingsprojekt mål- rettet handicappede og deres netværkspersoner.
Det første modul i The Virtual Rehab-School retter sig mod brugere af kørestole. Alle der bliver afhængig af en kørestol, oplever næsten uover- vindelige barrierer i sit fysiske og følelsesmæssige liv. At overvinde disse barrierer kræver inspiration, viden og færdigheder – både hos brugeren og hos dennes netværk.
Projektets moduler har en interaktiv struktur, således at brugeren kan gå direkte ind på lige netop det område der er aktuelt. Kørestolsmodulet indeholder:
• Fremgangsmåde og skema til udarbejdelse af kravs-specifikation.
• Kørestolens tilpasning – mobilitet og siddestilling
• Kørestolstræning.
• Hverdagen i en kørestol.
• Bodyimage, kropssprog og psykologi
• Hensigtsmæssig indretning af hjem og arbejdsplads Billedsiden i de forskellige moduler, vil være en kombination af live-optagelser med ”ægte” køre- stolsbrugere, og 2D og 3D illustrationer og ani- mationer der sætter fokus på teknik og ergonomi.
K A F F E PAU S E K L . 1 0 . 0 0 – 1 0 . 3 0 P L E N U M
FREDAG Kl. 10.30 – 11.00
Sitteklinikken i Nord-Trøndelag
Anita Hoff, ergoterapeut, Habiliteringstjenesten for barn, Norge
Sitteklinikken er et fagteam bestående av Helse N-T HF v/Habiliteringstjenestene og Hjelpemiddelsentralen i Nord- Trøndelag. Teamet består av ortoped, fysio- og ergoterapeuter, tekni- ker, lokale aktører, bruker/brukers familie supplert med andre spesialister etter behov.
Tverrfaglige drøftinger rundt skallstøp la grunnlaget for sitteklinikken, som startet i 1998.
Samarbeidspartene fra den gang er fortsatt med.
Henvisning kommer fra lokale terapeuter som har gjort grunnleggende kartlegging og utprøving.
Sitteklinikken vurderer ulike løsninger slik som kirurgi, korsett/ortose, skallstøp og andre sittetil- pasninger. Teamet vektlegger brukers behov i dagliglivet ved å ta hensyn til medisinske, sosial- psykologiske og praktiske perspektiv. Innlegget vil presentere 5 års erfaring med sitteklinikken.
Program 01.10.03 12:34 Side 19
FREDAG Kl. 11.0 – 11.30
Å være ortopedisk kirurg i sitteklinikken i Nord-Trøndelag
Berndt Salkowitsch, kirurg, Namdal sykehus, Norge Sitteklinikken organiseres som combined unit.
Arbeidsmønstret inkluderer pasienten og hans pårørende. Det lokale hjelpeapparatet er initiativ- taker og plasserer problemstillingen. Pasienten fungerer som aktiv deltager i møte. Pasientens sosiale funksjon betraktes som utfordring.
Kirurgen har stor nytte av å ta inn signaler fra pasientens reelle daglige situasjon. De sosialt
mest viktige funksjoner vurderes og nødvendige tekniske løsninger utredes. Pasientens ønsker er målsetting for teamets arbeid.
Den ortopedisk kirurgiske utfordring er å vur- dere behov for eventuell operativ behandling, og koordinere tiltak av ulike aktører, Rtg. status, leddstatus, hudproblemer utredes. Tiltak som Botox , korsett eller ortoser diskuteres. Møtet avsluttes med handlingsplan og plassering av oppgaver.
FREDAG Kl. 11.45 – 12.45
Clinical Application of the Wheelchair Seating Standards
Jean Minkel, MA, PT, Minkel Consulting, New Windsor, NY
Part one of the International Wheelchair Seating Standards (ISO 16840) concerns definitions of body and seat measures related to a wheelchair- seated individual. Work has begun on creating a clinical guideline that will accompany this docu-
ment and will make the information in the stan- dard accessible to clinicians world wide. Clinical training and validation of the information used in the standard is an important step in this process.
This session will concentrate on the integration of the information in this standard into seating and wheeled mobility practice and its applicability to many areas of clinical work.
FREDAG Kl. 13.00 – 13.45
The Seated Human - Biomechanical Modeling/Ergonomic Design
Johan Dahlquist, M.Sc., Research Assistant, Denmark
The seated human is a research project initiated by the AnyBody Research Group at Aalborg University together with three chair manufacturers. Its purpose is to provide a rational basis for ergonomic design of chairs by means of musculoskeletal modeling.
The modeling is performed using the AnyBody
Modeling System, www.anybodytech.com. It calculates muscle forces and joint reactions for given postures. A body model including all important parts of the musculoskeletal system is being created and the full range of sitting post- ures will be analyzed. The influence of various forms of supports and adjustments on sitting discomfort will be investigated. Authors: Johan Dahlquist, John Rasmussen, Søren Tørholm Christensen, Mark de Zee, Michael Damsgaard.
Kl. 13.45 – 14.00
Avslutning
3. nordiske sittesymposium
International Posture and Mobility Conference 2005
Parallelle sesjoner
B1 B2 B3
09.00-10-00 09.00-10.00 09.00-09.35
– Vad tycker rullstolsanvändare med Metode i sittestillingsspeialitet ved Höjd livskvalitet og minskad ryggmärgssada om sin manuella Center for Kommunikation og skaderisk genom högkvalitativ rullstol? Hjælpemidler i Vejle Amt (CKHM) rullestolsanpassning och
– Erfarenheter och resultatredovisning teknikerinlärning
från Rullstolsmottagningen vid 09.40-10.00
Universitetssjukhuset i Linköping The virtual rehab-school
PAUSE KL 10.00 - 10.30 Plenum
10.30-11.30
– Sitteklinikken i Nord-Trøndelag
– Å være ortopedisk kirurg i sitteklinikken i Nord-Trøndelag
11.45-12.45
Clinical Application of the Wheelchair Seating Standards
13.00–13.45
The Seated Human - Biomechanical Modeling/Ergonomic Design
13.45-14.00 Avslutning
FREDAG/FRIDAY 30. APRIL
Program 01.10.03 12:34 Side 21
(Blanketten gjelder for en person, kopier dersom dere skal melde på flere)
Navn...Yrke...
Adresse for faktura/informasjon:...
Postnummer...Poststed...Land...
Telefon/arbeid:...e-postadresse:...
Hotell – jeg bestiller og betaler for:
2 netter med frokost på hotell Arena 28.– 30. april (konferansehotellet):
■
■Enkeltrom NOK 2.060
■
■Dobbeltrom NOK 2.660
2 netter med frokost på hotell Carlton 28.– 30.april (8 minutter til symposiet):
■
■Enkeltrom NOK 1.830
■
■Dobbeltrom NOK 2.330
1 natt med frokost på hotell Arena:
■
■Enkeltrom NOK 1.030
■
■Dobbeltrom NOK 1.330
1 natt med frokost på hotell Carlton:
■
■Enkeltrom NOK 915
■
■Dobbeltrom NOK 1.165
Overnatting 1 natt – angi tidspunkt: ■■fra 28./29.april ■■fra 29/30. april
Ved bestilling av dobbeltrom – oppgi hvem du deler rom med:
………...
Bindende påmeldingsendes til: Rikstrygdeverket, v/Anne Storsveen, postboks 5200 Nydalen, N – 0426 Oslo, Norge.
Påmeldingsfristen er senest 20. januar 2004. Faktura sendes deg kort tid etter vi ha mottatt påmeldingen.
Konferanseavgift – jeg betaler for:
■
■Hele symposiet 28. – 30. april NOK 2.900
■
■Hel dag 28. april NOK 1.200
■
■Hel dag 29. april NOK 1.800
■
■Workshop A9 NOK 400
■
■Samnordisk middag 29. april NOK 500 (hvis spesialkost – angi dette)
Jeg ønsker å delta på følgende seminarblokker (A1 etc, se programmet):
Torsdag 29. april:
Kl. 9.00 - 12.00 ■■A1 ■■A2 ■■A3 Kl.13.30 – 15.30 ■■A4 ■■A5 ■■A6 Kl.16.00 – 17.45 ■■A7 ■■A8
Kl.16.00 – 18.30 ■■A9 (se egen konferanse- avgift – begrenset deltakelse)
Fredag 30.april:
Kl. 9.00 – 10.00 ■■B1 ■■B2 ■■B3
Behov for hørselsslynge, punktskrift m.m. angi dette:
………...
2. NORDISKE SITTESYMPOSIUM I OSLO 28. – 30. april 2004
PÅMELDINGBLANKETT
………
Dato Signatur
Tid: onsdag 28. april – fredag 30. april 2004
Sted:Hotell Arena (v/Norges Varemesse) – Lillestrøm, 12 minutter med tog både fra Oslo Sentralstasjon og Oslo/Gardemoen flyplass. Det er kort gangavstand fra toget til konferansehotellet og varemessen.
Kontaktpersoner for symposiet:
Ragna Flø, telefon (47) 22 92 74 22 e-post: ragna.flo@trygdeetaten.no
Anne Storsveen, telefon (47) 22 92 71 54 e-post: anne.storsveen@trygdeetaten.no Frist for bindende påmelding: Senest 20. januar 2004
Konferanseavgift:
Hele symposiet 28. – 30. april NOK (norske kroner) 2.900 Hel dag 28. april NOK 1.200
Hel dag 29. april NOK 1.800 Workshop A9 NOK 400 Obs! Ingen måltider er inkludert Konferanseavgift og hotell i ett:
Dersom du vil bo på konferansestedet, kan du bo enten på hotell Arena eller hotell Carlton. Velger du dette, betaler du for- skuddsvis både konferanseavgift og hotell.
Du krysser av for ditt hotellvalg på påmel- dingsblanketten, side 22.
Samlet faktura for konferanseavgift og hotell sender vi deg kort tid etter vi har mottatt påmeldingen din.
Festmiddag:
Om kvelden torsdag 29. april arrangerer vi en samnordisk middag på hotell Arena.
Pris for middagen er NOK: 500,- Hotell i Oslo sentrum:
Ønsker du å bo på hotell i Oslo sentrum ordner du det selv. Du får informasjon på tele- fon 47 24 14 77 00 om hoteller som ligger nær Oslo sentralstasjon, priser og hvordan du bestiller. Du finner også informasjon om hoteller på www.visitoslo.com
Bekreftelse, betaling og betingelser ved avbestilling
Bekreftelse og faktura sender vi deg kort tid etter vi har mottatt påmeldingen din.
Innbetaling skal skje senest 1. mars 2004. Dersom du melder deg av symposiet etter 1. februar må du betale NOK 800. Etter 31. Mars 2004 får du dessverre ikke tilbakebetalt det du har betalt inn, på grunn av avtalen vi har inngått med kongresshotellet.
Informasjon om Oslo:
Finner du på www.visitoslo.com
Nesgata
Dynoveien Rainbow
Hotel Arena Lillestrøm jernbanestasjon
Fra Oslo Fra Fetsund
Norges Varemesse Buss
Storgata
Til Gardermoen
159 159
■
P■
P■
P■
P■
P■
P■
PAdkomst til Norges Varemesse
Rainbow Hotel Carlton
Informasjon om symposiet
Program 01.10.03 12:34 Side 23
Time: Wednesday April 28. – Friday 30. of April 2004
Place: Hotel Arena (by Norway Trade Fairs) – Lillestrøm, 12 minutes by train both from Oslo Central Station and Oslo International Airport – Gardemoen. There is a short walking distance from the train station to the congress hotel and the trade fairs.
Contact persons for the symposium:
Ragna Flø, phone (47) 22 92 74 22 e-mail: ragna.flo@trygdeetaten.no
Anne Storsveen, phone (47) 22 92 71 54 e-mail: anne.storsveen@trygdeetaten.no
Dead-line for registration: latest 20 of January 2004 Conference fee:
The whole symposium April 28. – 30. (Norwegian crowns) 2.900 1 day, April 28. NOK 1.200
1 day, April 29. NOK 1.800 Workshop A9 NOK 400 Att. No meals included
Conference fee and hotel combined:
If you want to stay at a hotel at the conference site, you can stay either at hotel Arena or hotel Carlton. If you choose this solution, you have to pay the conference fee as well as for hotel in advance. Please mark your choice of hotel in the registration form, page 22.
A bill including hotel costs and conference fee will forwarded soon after we have received your registration.
Conference dinner:
In the evening of Thursday the 29 of April we will arrange a conference dinner at hotel Arena.
The price of the dinner: NOK 500.
Hotel in the centre of Oslo:
If you choose to stay at a hotel in the centre of Oslo you have to book this on your own. By calling 47 24 14 77 00 you will obtain information about hotels close to Oslo Central Station, prices and how you make your booking. You will also find information about hotels on web site: www.visitoslo.com
Confirmation, payment and terms of cancellation:
We will confirm your registration and forward the bill shortly after we have received the regi- stration form. We must receive your payment no later than March 1. 2004. If you have to can- cel your registration after February 1., there will be a fee of NOK 800. After March 31., there will be no refunds, due to our agreement with the congress hotel.
Information about Oslo:
See web site: www.visitoslo.com
Information about the symposium
Belgium
Bart Van der Heyden The ROHO Group
Shape Fitting Technology Houtstraat 74
9070 Destelbergen Belgium
Phone: + 32 (0)9 356 72 22 Fax : + 32 (0)9 356 69 15
E-mail: bvanderheyden@attglobal.net www.therohogroup.com
Canada
Sheena A. Schoger
Children's Rehabilitation Centre 3945 Matchette Rd.
Windsor, Ontario Canada
N9C 4C2
Phone: (519) 252-7281 Fax: (519) 252-5873
sschoger@childrensrehab.com Jillian Swaine, OT
Occupational Therapy Services 7103 Christie Briar Manor SW Calgary, AB
Canada T3H 2G5
Phone: 403-217-4887 Fax: 403-240-0004 jillianswaineots@shaw.ca www.jillianswaineots.com
Denmark
Johan Dahlquist, M.Sc., Research Assistant Aalborg University, Institute of Mechanical Engineering
Pontoppidanstraede 101 Aalborg East 9220 Denmark
Phone: +4596359317 Fax: +4598151675 E-mail: jda@ime.auc.dk http://anybody.auc.dk
Karen Hjort, ergoterapeut
Center for Kommunikation og Hjælpemidler Vestre Engvej 56
7100 Vejle Denmark
kch@ckhm.vejleamt.dk Aase Bayer Knudsen Voergaardsvej 25, DK-9330 Dronninglund Denmark
Phone: +45 9886 7325 ergosum@ready.dk Anny Madsen
Institut for Muskelsvind Bernstoffsvej 20 2900 Hellerup Denmark
Phone: +45 3962 2205 Hanne Nørgård
Center for Kommunikation og Hjælpemidler Vestre Engvej 56
7100 Vejle Denmark
hnn@ckhm.vejleamt.dk Kristine Bjerrum Scharling
Hjælpemiddelcentralen Nordjyllands Amt Hattemagervej 14
9000 Aalborg Phone: 96303030 kisc@inst.nja.dk Dorte Støvring Sprogøvej 9, 4mf 2000 Frederiksberg Denmark
dorte.stovring@mail.dk Birgit Werge
Institut for Muskelsvind Kongsvang Allé 23 8000 Århus C Denmark
Phone +45 8948 2222 biwe@muskelsvindfonden.dk
A D R E S S E L I S T E O V E R F O R E L E S E R E
Program 01.10.03 12:34 Side 25
Iceland
Guƒny Jónsdóttir
Landspitali-University Hospital Kópavogsbraut 5- 7
200 Kópavogur Iceland
Phone +00354 543 9220.
gudnyj@landspitali.is
Norway Kjetil Anmarkrud Arve K. Borøy
Rikshospitalets barnenevrologisk avd.
Berg gård Bergsalléen 21 0854 Oslo Norway
Arve.Boroy@rikshospitalet.no Roger Berg
Hjelpemiddelsentralen i Vestfold Heimdalssvingen 1
3117 Tønsberg Norway
roger.berg@trygdeetaten.no Søren Brage
Utredningsavdelingen Rikstrygdeverket Pb 5200 Nydalen 0426 Oslo Norway
Phone: 22 92 73 40
soren.brage@samfunnsmed.uio.no Ingrid Eitzen
SINTEF Unimed Health and Rehabilitation Pb. 124 Blindern
0314 Oslo NORWAY
Phone: 22067712 Ingrid.Eitzen@sintef.no Anita Hoff
Habiliteringstjenesten for barn Helse Nord-Trøndelag
7600 Levanger Norway
Reidun Jahnsen
Rikshospitalets barnenevrologisk avd.
Berg gård Bergsalléen 21 0854 Oslo Norway
Reidun.Jahnsen@rikshospitalet.no Siri Kirkvold
Trondsletten Habiliteringssenter Postboks 4146 Valentinslyst 7450 Trondheim
Norway
Phone: 73827500
siri.kirkvold@trondsletten.no Berndt Salkowitsch
Namdal sykehus 7800 Namsos berndt.salko@c2i.net Henrik Sinding-Larsen Ryggforeningen i Norge Postboks 4306 Nydalen 0402 Oslo
henrik.sinding-larsen@ryggforeningen.no Reidun M. Skøien
SINTEF Unimed Forskningsvn. 1 pb. 124 Blindern 0314 Oslo
Phone: 22 06 78 92 Fax: 22 06 79 09
Reidun.M.Skoien@sintef.no Bodil Ulimoen
Berit Gaare Mikkelsen HAB avd Lillehammer
Bodil.Ulimoen@oppland-f.kommune.no Ellen Velde
Skytten 16 1348 Rykkinn
Phone: +47 91 16 36 79 Fax: +47 67 13 67 92
ellen.velde@sunrisemedical.no
Sweden
Bengt Andersson
HJÄLPMEDELSINSTITUTET Box 510
162 15 Vällingby Phone: +468620 17 74 Fax: +4670544 28 61 bengt.andersson@hi.se
Gunilla Bergerson, arbeidterapeut,Sverige.
gunilla.bergerson@vgregion.se Karin Bjurstam
Barn- och ungdomshabiliteringen Rosenhäll
451 80 Uddevalla Sweden
Phone: 0522-931 58
karin.bjurstam@vgregion.se Martin Gripe/Mari Arnim Hjälpmedel Syd
Box 139 125 23 ÄLVSJÖ Sweden
Martin.Gripe@hjalpmedel.sspo.sll.se Anna-Karin Hansson
Birgitta Rustner Neurorehab
Universitetssjukhuset 581 85 Linköping Sweden
Anna-Karin.M.Hansson@lio.se Eva-Lena Larsson
Orthopaedic clinic University hospital S-581 85 Linköping Sweden
eva-lena.larsson@lio.se
Ingrid Larsson, arbeidsterapeut, Sverige.
ingrid.b.larsson@lg.se Marie Lannesand Neurorehab
Universitetssjukhuset i Linköping 581 85 Linköping
Sweden
Marie.Lannesand@lio.se
Janne Malmborg
Hjälpmedelscentralen Fyrbodal Österled 2
451 80 Uddevalla Sweden
Phone: 46 523 92595
janne.malmborg@vgregion.se John Nilsson
HJÄLPMEDELSINSTITUTET Box 510
162 15 Vällingby Sweden
Phone: +4686201711 john.nilsson@hi.se Åke Norsten
Rehab Station Stockholm Frösundaviks allé 13 169 89 Solna Sweden
Phone: 08 555 44 153 ake.norsten@frosunda.se
Kristina Olsson, Leg arbetsterapeut, Sverige e-mail: kristina.l.olsson@vgregion.se Ewa Palmdin
HMC Fyrbodal Österled 2 451 80 Uddevalla Sweden
Phone: 0522- 925 91 or 070- 306 43 54 ewa.palmdin@vgregion.se
Kersti Samuelsson Neurorehab, plan 18 Universitetssykehuset 581 85 Linköping Sverige
Kersti.Samuelsson@lio.se
Anette Winberg, leg. Arbetsterapeut, Barnhjälpmedelscentralen, Uppsala anette.winberg@bhmc.hoh.lul.se
A D R E S S E L I S T E O V E R F O R E L E S E R E
Program 02.10.03 10:38 Side 27
UK
Pauline Pope 63 Oaken Lane Claygate Surrey KT ORQ England
pmpope@claygate63.freeserve.co.uk
USA Jean Minkel Minkel Consulting New Windsor NY
USA
JMinkel@aol.com Richard K. Shields
Carver College of Medicine University of Iowa
100 Medical Education Building 1-248 Iowa City
Iowa 52242 USA
richard-shields@uiowa.edu
N OTAT E R
Program 01.10.03 12:34 Side 29
Program 01.10.03 12:35 Side 31
T h e S e a t i n g S y m p o s i u m o n t h e i n t e r n e t : w w w . s i t s i t e . n e t
W elcome
TO THE SECOND NORDIC SEATING SYMPOSIUM April 28.–30. 2004 in Oslo/Lillestrøm
A ƒ sitja...
At sidde...
Att sitta...
Istua...
To sit...
Å sitte...
Ønsker du flere programblad, bestiller du dette gjennom e-post: anne.storsveen@trygdeetaten.no
