Forfatter:
Anmeldt værk:
Tuija Luokkakallio [En engelsk-finsk ordbok]
Suuri englanti-suomi – sanakirja. Redaktion: Gummerus Kustannus Oy:n sanakirjatoimitus, toimituskuntaan vuosina 2002-2005 kuululeet sanakirjatoimittajat ja Kielikone Oy (’Gummerus förlags
ordboksredaktion, de redaktörer som ingick i redationen 2002-2005, samt Kielikone Oy’). Helsinki: Gummerus 2005
Kilde: LexicoNordica 14, 2007, s. 239-244
URL: http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/lexn/issue/archive
© LexicoNordica og forfatterne
Betingelser for brug af denne artikel
Denne artikel er omfattet af ophavsretsloven, og der må citeres fra den. Følgende betingelser skal dog være opfyldt:
Citatet skal være i overensstemmelse med „god skik“
Der må kun citeres „i det omfang, som betinges af formålet“
Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger.
Søgbarhed
Artiklerne i de ældre LexicoNordica (1-16) er skannet og OCR-behandlet. OCR står for ’optical character recognition’
og kan ved tegngenkendelse konvertere et billede til tekst. Dermed kan man søge i teksten. Imidlertid kan der opstå fejl i tegngenkendelsen, og når man søger på fx navne, skal man være forberedt på at søgningen ikke er 100 % pålidelig.
LexicoNordica 14 – 2007 Tuija Luokkakallio
En engelsk-finsk ordbok
Suuri englanti-suomi – sanakirja. Redaktion: Gummerus Kustannus Oy:n sanakirjatoimitus, toimituskuntaan vuosina 2002–2005 kuuluneet sanakirjatoimittajat ja Kielikone Oy (’Gummerus förlags ordboksredak- tion, de redaktörer som ingick i redaktionen 2002–2005, samt Kielikone Oy’). Helsinki: Gummerus 2005. 1382 s., € 115,-
År 2005 publicerades en ny, omfattande engelsk-finsk allmänspråklig ordbok på Gummerus förlag. Den är utarbetad i samarbete med språk- teknologiföretaget Kielikone Oy. Projektet har haft finansiering bl.a.
från Europakommissionen, och arbetet har inneburit en genomgripande förnyelse av den engelsk-finska ordbas som skapades inom förlaget på 1990-talet. Ordboken är riktad till studerande, översättare och andra pro- fessionella språkbrukare samt till andra personer som behöver engelska i stor utsträckning. Den är tänkt också för inlärare av finska. Förord och användaranvisningar finns både på finska och på engelska. Boken ingår också i Kielikones stora elektroniska engelska ordbok MOT Englanti 4.6.
Ordboken innehåller över 70 000 uppslagsord och därtill över 10 000 idiom och fras- eller partikelverb med finska ekvivalenter. Orden och fraserna åskådliggörs med hjälp av 50 000 språkexempel som baserar sig på autentiskt engelskt textmaterial, främst British National Corpus.
Eftersom ordboken är så pass omfattande är den också stor och tung till formatet. Det är kanske inte en så stor olägenhet för översättare, men för en student som kanske behöver ha den med sig i väskan är den i största och tyngsta laget. Med mjuka pärmar hade ordboken varit lättare, men i gengäld hade hållbarheten lidit. Tunnare papper i boksidorna hade också gjort boken litet lättare men då skulle bladen å andra sidan snabbare rivits sönder och boken hade också varit besvärligare att bläddra i.
På pärmarnas insida (både fram- och bakpärmen) finns en utmärkt snabbguide, en exempelsida ur ordboken där de olika markeringarna för- klaras. Både i början och slutet av boken finns också en förklaring till de ljudbeteckningar som förekommer i uttalsanvisningarna. Det är IPA- alfabetet som används.
Ordboken är satt med tillräckligt stor text: texten är lättläst och det är enkelt att hitta det man söker. Lemman och sublemman (t.ex. fras- eller
partikelverb) är fetstilta och skiljer sig tydligt från den övriga texten.
Uppslagsorden följs först av uttalsangivelse och sedan av förkortningar för stilvärde och användningsområde. Förutom det omfattande allmän- språkliga ordförrådet ingår en hel del lemman och exempel som repre- senterar andra stilarter, t.ex. vardagliga och jargongartade uttryck och uttryck med högtravande eller ålderdomlig klang. Efter angivelsen av bruksområde följer ordklassangivelse och andra grammatiska uppgifter, t.ex. tempusböjningen för oregelbundna verb. De grammatiska angivel- serna följs av uppslagsordets finska ekvivalenter samt engelska exempel och exempelöversättningar. Ekvivalenterna är överlag ordnade så att de vanligaste och de konkreta betydelserna kommer först medan ekvivalen- ter med andra stilvärden än neutral stil kommer sist liksom fackspråkliga ekvivalenter. Det här underlättar sökandet efter adekvat ekvivalent efter- som man inte obetingat behöver leta igenom hela listan.
I den grammatiska informationen ingår uppgifter om substantivens singularitet resp. pluralitet. Ordet equipment betecknas som singulart, men av de finska ekvivalenterna framgår det att det kan motsvaras av plurala ord (varusteet ’utrustning’, välineet ’redskap’ [de finska orden står i nom./ack.plur.]). Partikel- eller frasverben står som egna, fetstilta sublemman och är därmed lätta att hitta. Avvikande pluralformer, t.ex.
wives och selves är upptagna som lemman, vilket är till hjälp för eng- elskstuderande som inte nödvändigtvis är förtrogna med formerna. För verben anges om de är transitiva eller intransitiva. För substantiven sak- nas däremot uppgift om de kan stå i pluralis eller inte, dvs. om de hör till gruppen countable eller uncountable. Den informationen ingår visser- ligen inte överlag i engelsk-finska ordböcker men vore ett utmärkt till- lägg bland de grammatiska uppgifterna. Angivelsen skulle vägleda in- lärare i fråga om bruket av artiklar och den skulle inte ta mycket plats.
För vissa uppslagsord ingår också uppgift om vilken engelsk varietet de representerar: amerikansk, brittisk, australisk eller skotsk. Utgångs- punkten är brittisk engelska: för t.ex. ordet center finns en angivelse om att formen är amerikansk och en hänvisning till ordet centre som är den brittiska skrivformen. I artikeln centre återfinns ekvivalenter och andra uppgifter. Att brittisk engelska utgör utgångspunkten finns nämnt i an- vändaranvisningarna. För en del ord har i alla fall den amerikanska formen valts som enda uppslagsform medan den brittiska formen bara ges inom parentes, t.ex. memorize (memorise) och criticize (criticise).
Detta speglar förmodligen det faktum att stavning med z blivit vanligare även i brittisk engelska på senare tid.
De engelska språkexemplen och de finska exempelöversättningarna är mycket bra. De hjälper användaren att använda orden rätt och i rätt
slags kontext. Exemplen är satta i kursiv och framträder tydligt ur den övriga texten. För en del uppslagsord ges flera exempel på olika typer av användningar. Exemplen är valda så att de ska ge så mycket information som möjligt om uppslagsordets användning, betydelsenyanser och grammatiska egenskaper, vilket ger språkinlärare och andra användare maximal nytta. Se figur 1 nedan.
FIGUR 1
Enligt baksidestexten och förordet innehåller ordboken fackområdes- terminologi från över 80 olika områden. Områden som är viktiga i ett nuspråkligt perspektiv har getts företräde, t.ex. informationsteknik, data- kommunikation, ekonomi, administration och juridik samt medicin och miljö. Jag valde ut för närmare granskning fyra områden som är centrala inom mitt eget arbete och kontrollerade hur väl basordförrådet från dessa områden finns representerat i ordboken. Områdena är ekonomi, informationsteknik, juridik och språkvetenskap. Jag excerperade termer från vart och ett av områdena ur aktuella texter och ordlistor och ur mitt eget undervisningsmaterial.
Ekonomiska termer finns rätt väl representerade i boken genom ord som t.ex. over-the-counter (fi. ilman pörssin välitystä myyty osake, sv.
’handel [med aktier] över disk’), rights issue (fi. uusmerkintä, sv. ’ny- emission’) banker’s draft (fi. pankkivekseli, sv. ’bankväxel’), promiss- ory note (fi. velkakirja, sv. ’skuldebrev’) och flotation (fi. osakkeiden liikkeelle lasku, sv. ’(aktie)emission’. Å andra sidan saknas en del cen- trala ord, t.ex. förkortningar som SME – small and medium-sized enter- prise (fi. PK –yritys, sv. ’SMF’) och COD – cash on delivery (fi. jälki- vaatimus, postiennakko, sv. ’efterkrav, postförskott’).
I fråga om informationsteknik är det säkert så gott som omöjligt att hålla en ordbok à jour eftersom området och dess terminologi förändras i så snabb takt. Inom ett långsiktigt ordboksprojekt får man inte med de allra nyaste termerna, men basordförrådet inom området är dock för- hållandevis väl täckt. Termer som wireless (’trådlös’), laptop (’bärbar dator’), networking (’nätverksarbete’), aerial (’antenn’) och trouble- shoot (’felsöka’) finns med (men inte troubleshooter [’felsökare’] i teknisk betydelse). Vidare finns driver (’drivrutin’), hacker (’hackare’), antivirus programme (’antivirusprogram’), firewall (’brandvägg’) och cookie (’kaka’). De enda ord jag letade efter och inte hittade var spy- ware (’spionprogram’) och keystroke (’tangentnedslag’).
Också det språkvetenskapliga basordförrådet är väl representerat, t.ex. allophone (’allofon’), allegory (’allegori’), deictic (’deiktisk’), finite (’finit’), hyperbole (’hyperbol’), subjunctive (’konjunktiv, sub- junktiv’) och vocative (’vokativ’). För vissa termer ingår förutom den finska ekvivalenten en förklaring på finska. Uppslagsorden homonym och oxymoron motsvaras av de finska termerna homonyymi och oksy- moron, men eftersom de är främmande ord som inte nödvändigtvis förstås av alla användare har de förklarats. För homonym lyder för- klaringen (i ungefärlig svensk översättning) ”ett ord som skrivs och ut- talas lika som ett annat ord men som inte har samma betydelse”.
Artikeln innehåller också ett exempel som åskådliggör ordets betydelse
ytterligare. En del centrala termer inom språkvetenskapen letar man i alla fall förgäves efter. Ordet cataphora (’katafor’) saknas t.ex. medan anaphora (’anafor’) finns med. Andra termer som saknas är glottal stop (’glottisstöt’), illocutionary act (’illokut handling, kommunikativ hand- ling’), lexeme (’lexem’), metonymy (’metonymi’) och phrasal verb (’frasverb, partikelverb’). Av dessa förekommer det sistnämnda och dess finska motsvarighet i inledningen till ordboken.
Jag kontrollerade också i någon mån hur mycket juridisk terminologi som förekommer i ordboken. Termer som hänför sig till lagstiftning verkar vara ganska väl representerade, t.ex. constitutional law (’statsrätt, författningsrätt’), community law (Europarätt, unionsrätt), common law (’sedvanerätt’) och case law (’rättspraxis, prejudikaträtt’). Jag tittade särskilt på skilsmässotermer och sådana finns med i rätt hög utsträck- ning. Några centrala termer saknas dock eller kunde ha haft aktuellare ekvivalenter. För termerna plaintiff och petitioner (’kärande, måls- ägare’) ges de finska ekvivalenterna kantaja, asianomistaja och haast- aja men inte hakija (’sökande’) som är det ord som nuförtiden används i Finland i skilsmässomål. Decree absolute (’beslut om äktenskaps- skillnad’) finns med men inte decree nisi (’[beslut om] betänketid vid äktenskapsskillnad’) trots att betänketid allmänt tillämpas i Finland. Ett annat termpar som finns representerat bara genom den ena termen är trial court (om domstol som först behandlar ett mål) och appeal court (ung. ’appellationsdomstol, överrätt’). Den förra saknas och den senare finns med.
Eftersom ordboken riktar sig också till inlärare av finska, försökte jag ta reda på hur väl man lyckats på den punkten. Jag bad en engelsk- språkig kollega undersöka om hon har nytta av ordboken i sina finsk- studier. Enligt henne är det bra att förord och anvisningar finns på båda språken – det är inte särskilt vanligt i ordböcker. En lista på fonetiska tecken hade kunnats finnas med också för finskans del för att underlätta uttalsinlärningen. Hon påpekade också att de engelska exempelord som finns angivna för de olika fonetiska tecknen kunde ha varit översatta till finska (det skulle i och för sig främst tjäna finskspråkiga, inte icke- finskspråkiga). Min kollega uppskattade också de finska exempelöver- sättningarna. Via dem åskådliggörs inte bara ordens betydelser, utan inläraren lär sig en hel del om finskt språkbruk. Det är bra att ordboken är omfattande för då tar den upp ord utöver de allra allmännaste som inlärningsordböcker vanligen inskränker sig till. Min kollega hittade t.ex. ord som anslöt sig till hennes hobbyer och till naturen, ord som inte är så frekventa men som man ändå behöver när man bor i ett främmande land. Men eftersom ordboken först och främst riktar sig till finsksprå-
kiga användare fungerar den inte som produktionsordbok för engelsk- språkiga. Det saknas väsentlig information om de finska ekvivalenterna, t.ex. böjningsuppgifter.
Gummerus stora engelsk-finska ordbok är en omfattande, tydlig och lättanvänd ordbok. Den passar för översättare och andra professionella språkbrukare men också för studenter och för språkinlärare med finska som främmande språk. För studenter kan boken vara ganska skrym- mande och tung att bära omkring på men innehållsligt lämpar den sig utmärkt för studiebruk. Presentationssättet är klart och genom exempel- materialet åskådliggörs hur orden används. Både uppslagsord och ex- empel är lätta att hitta. Ordboken är en receptionsordbok för finsk- språkiga. Som produktionsordbok för engelskspråkiga fungerar den inte särskilt bra.
Ordboken innehåller ett stort antal allmänspråkliga uppslagsord men även ord från andra stilområden såsom vardagsspråk och högtidligt språk. Också termer från olika fackområden finns ganska väl företrädda, t.ex. ekonomi, juridik, informationsteknik och språkvetenskap. Både det allmänspråkliga och det fackspråkliga ordförrådet är aktuellt.
Tuija Luokkakallio Lärare i engelska Vasa universitet Språktjänst PB 700 65101 Vasa tluo@uwasa.fi
(Övers. från finska av Nina Martola)
