• Ingen resultater fundet

Sprog i Norden

N/A
N/A
Info
Hent
Protected

Academic year: 2022

Del "Sprog i Norden"

Copied!
5
0
0

Indlæser.... (se fuldtekst nu)

Hele teksten

(1)

Sprog i Norden

Titel:

Forfatter:

Kilde:

URL:

Nordspråk 1981 Armas Paavola

Sprog i Norden, 1982, s. 99-101

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

© Dansk Sprognævn

Betingelser for brug af denne artikel

Denne artikel er omfattet af ophavsretsloven, og der må citeres fra den. Følgende betingelser skal dog være opfyldt:

Citatet skal være i overensstemmelse med „god skik“

Der må kun citeres „i det omfang, som betinges af formålet“

Ophavsmanden til teksten skal krediteres, og kilden skal angives, jf. ovenstående bibliografiske oplysninger.

Søgbarhed

Artiklerne i de ældre numre af Sprog i Norden (1970-2004) er skannet og OCR-behandlet. OCR står for ’optical character recognition’ og kan ved tegngenkendelse konvertere et billede til tekst. Dermed kan man søge i teksten.

Imidlertid kan der opstå fejl i tegngenkendelsen, og når man søger på fx navne, skal man være forberedt på at søgningen

ikke er 100 % pålidelig.

(2)

Nordspråk 1981

Av Armas Paavola

Nordspråk som representerar modersmålslärarföreningarna i al- la de nordiska länderna samt de lärarorganisationer vilkas med- lemmar undervisar i nordiska språk som främmande spi;åk i Fin- land, på Färöarna och Island, har även år 1981 hållit två möten, det ena i Helsingfors i januari och det andra i Stavanger i augusti.

Stadgarna för Nordspråk

Nordspråk som är en samarbetsgrupp för de ovannämnda för- eningarna har under året skrivit stadgar som bestämmer grup- pens sammansättning och dess uppgift. Enligt stadgarna är verk- samhetens riktlinjer följande:

Att förbättra grannspråksundervisning på alla stadier i de nordis- ka länderna. Det sker genom

a) att integrera grannspråksundervisning i modersmålsunder- visning och andra ämnen

b) att bevaka ändringar i läroplaner och lärarutbildning c) att medverka i att utveckla läromedel och andra hjälpme-

del för grannspråksundervisning och göra dem kända för medlemmarna

d) att ta initiativ till kurser och seminarier i grannspråksunder- visningen

e) att kontakta officiella nordiska samarbetsorgan

f) att samarbeta med Nordisk språksekretariat och Nordiska språk- och informationscentret

Genom Nordspråk kan modersmålslärarföreningarna utväxla in- formation och erfarenhet om pedagogisk verksamhet, bok- och tidskriftsutgivning, kursverksamhet och andra aktiviteter.

99

(3)

Sommarkurs 1981

Nordspråk ordnade i slutet av juni och i början av juli en som- markurs i N!llrre-Nissum i Danmark. Kursens tema var "Alterna- tive kulturbevregelser". Kursen var välplanerad. Varje dag hade sitt eget tema om de olika alternativrörelserna som behandlades i föredrag, filmer och grupparbeten. Utflykten till den intressanta Tvindskolan hörde till kursens program. Årets kurs var den fem- te i ordningen efter kurserna i Sverige, Norge, Island och Fin- land. Nordiska kulturfonden beviljade inte pengar - som tidigare - för årets kurs. År 1982 ordnas inte någon motsvarande kurs av ekonomiska skäl. Nordspråk anser att kursen blir en alltför stor ekonomisk börda och väntar sig en offentlig satsning på kurs- verksamheten. Det är ändå mycket viktigt att sådana kurser fort- farande anordnas.

Nordiskt språkår

Året 1980 och skolåret 1980-81 var ett nordiskt språkår. Med- lemmarna i Nordspråk har suttit i språkårskommitteerna, som har gett upphov till olika slags projekt under året. Nordspråk utlyste inför Nordiskt språkår en nordisk novelltävling. En av årets viktigaste händelser var utgivningen av den nordiska ung- domsnovellsamlingen Revesommer. Boken innehåller de bästa novellerna från varje land som deltog i tävlingen.

Samarbete med Nordiska språk- och informationscentret Nordiska ministerrådet har beviljat Nordiska språk- och infor- mationscentret ett anslag för att anordna en veckas kurs i grann- språksundervisningens didaktik. Kursen arrangerades på Hana- holmens kulturcentrum i Finland i februari 1982. En arbetsgrupp hade svarat för planeringen av kursen. I gruppen medverkade också representanter för Nordspråk. I kursen deltog lärarutbil- dare och lärarfortbildare från alla de nordiska länderna. Kursen var på sätt och vis fortsättning på Nordiska kultursekretariatets pilotkurs för grannspråksundervisning som hölls på Schreffergår- den i Köpenhamn i januari 1981 och i vars planläggning Nord- språk också var representerat.

(4)

Varför grannspråk? Varför Nordspråk?

Norden är ett historiskt och geografiskt enhetligt område. Lev- nadsförhållandena är ungefär likadana. Det är viktigt att känne- dom om grannarna ingår i de nordiska ländernas skolundervis- ning både i modersmålet och i andra ämnen så att nordisk skol- ungdom redan tidigt lär sig sätta värde på sina grannländer, för- stå deras språk så bra som möjligt och knyta kontakter.

Nordspråks verksamhet i detta syfte har under hela dess tid i mycket byggt på de enskilda föreningarnas och privata männi- skors uppoffringar. Nordspråk hoppas och väntar att betydelsen av dess arbete skall värdesättas också bland myndigheterna och att arbetet ekonomiskt skall understödas så att det utan hinder kan fortsätta och utvecklas.

101

(5)

Referencer

RELATEREDE DOKUMENTER

Utvalget mente at det ikke kunne godta dette navnet et- tersom det fi nnes ingen tradisjon for et slikt gårdsnavn; det henviser òg ikke til noen forhold innenfor eiendommen, og

Det är viktigt att satsa på de unga, anser Guðrun Kvaran, ledare för Nordens språkråd, för dagens unga skriver framtidens språk?. Hon var en av dem som höll ett anförande på den

Rapport från Konferensen om lexikografi i Norden Tammerfors 3–5 juni 2009.

Den ena är mångspråkigheten: den nordiska språkgemenskapen handlar om alla språk som talas i Norden, inte bara de skandinaviska eller bara de statsbärande el- ler bara de

Nordiska språksekretariatet har till åndamål att verka for att bevara och forstårka den språkliga gemenskapen i Norden och fråmja den nordiska språkforståelsen.

Redaktionen för Språk i Norden 2020 har bestått av Ágústa Þorbergsdóttir (Stofnun Árna Magnússonar í íslenskum fræðum), Anna Maria Gustafsson (Institutet för de

På de svenska sidorna finns det på första sidan en länk till Interna- tional-sidan, där det i sin tur finns länkar till dokument på flera språk (14 olika år 2007), men

Nordiska språkrådet år en samarbetsorganisation for språk- namndema eller motsvarande organisationer i Norden. Nordiska språkrådets uppgift år att framja den nordiska