Danske Domme
1375-1662
De private domssamlinger
V E D E R I K R E I T Z E L - N I E L S E N
U n d e r m e d virke n af Ole F e n g e r
III: 1 5 7 0 - 1 5 8 1 (nr. 3 4 7 ^ 8 9 )
D E T D A N S K E S P R O G – O G L I T T E R A T U R S E L S K A B C. A . R E I T Z E L S B O G H A N D E L
K Ø B E N H A V N 1 9 7 9
Danske kongelige Segl 1 5 5 9 -1 6 7 0 , 1 9 5 1 , tavle 3c.
Indskriften: Sigillum regni Daniæ ad causas. O rig. diam. c. 30 mm.
S k rift: Linotype Palatino. P a p ir: 100 g ton et offset 20 2 -6 2
© DSL 1979. ISBN 8 7 -8 7 5 0 4 -7 5 -8 Printed in D enm ark by K rohns B ogtrykkeri Bogbinderarbejde: H arry Fløistrups Bogbinderi
Udgivet med tilskud fra
Statens humanistiske Forskningsråd og Statens samfundsvidenskabelige Forskningsråd
sam t for dette binds vedkommende Tuborgfondet
Da en trætte om vold fandtes endeligt afgjort v ed et m ellem parterne indgået forlig, der delvis var opfyldt af skadevolderen, d er var villig til at opfylde re
sten af aftalen, havde birkedom m eren væ ret berettiget til ikke at give dom over d en ne.1
H s .: GkS 1 1 3 4 ,2 ° nr. 159.
O versk rift: D om at en co n tract oc forligelse er sagdt wed m agtt.
Jeg, M atz Laugesenn aff Ringsted, landtztingsschriffuer y Sielanndt, giør alle w itterligtt, adt aar effter Gudtz byrdt 1 5 7 0 , onnsdagenn thenn 18. dag janu–
arij, som w or holdett rett almindelig søgne thing2 effter juli, och ieg saad i dom erstedt paa Sielandtzfar landtzting, wor skickett Søffrenn Smedt aff Sky–
b y e;3 hand haffde her wdj rette steffnnd beskedenn manndt Anders Jude aff Boßerup,4 bierckefogett i Bestrups berck,5 och till thallett hannom, for hand langsomelig thid hagde ther till Bedstrups bierckething wdj rette deltt och forfulldtt Hans Pedersfiønn aff Bedstrup for hug, saaer oc skade, hand hagde giortt hanom wdj sienn arm , ther the bode ßammen y Skuldeløff,6 att hand m otte bekome nogenn bøder, fylliste oc wederlag for sin store suede,7 saaer oc skade, och icke forne Hans Pederssenn wilde hanom ther om tilfridtzstille, och ey Anders lude wille forhielpe rett offuer forne Hans Perfiønn, eller hanndt motte bekome sin sag ther om tili nogenn ende, menn iche wdenn forhalendis ther met och affuistis enn thid epter en andenn, huilckett hand mente m ett w rette. O ch sette wdj all rette, om Anders Jude icke burde att stande hanom ther fore till rette.
Th er till suarede for116 Anders lude och sagde, att then thid for116 Søffrenn Smedt først hagde ladett kalde och tiltalle forne Hans Persenn om forne saaer oc skade, tha berette for116 Hans Pedersønn oc g aff thill kiennde, att hand w or komenn wdj thrette m ett ßame Søffrenn Smedt och giortt hanom saaer oc skade, huor om the w or wdj dannemendtz offueruerelse forligte och gode wenner giordt och hagde w erret offuerbødig fra sig att wdlege, hues the wor om forligte. O ch wor endt nu for116 Hans Pedersønn her vdj rette m øtt och w or meth samme forligte bøder off [uer]bødig,8 och wdj rette lagde hand ett
obett besiglett breff, som her Jens Perfiønn,9 prouist y H om nsherrett och sogne prest till Skulleløff och Sielfiøe, wnder Gudtz aar 1 5 6 2 effter for116 Søffrenn Smedtz vilge [och]10 begiering wdgiffuitt hagde, liudendis wed sin mening, att same Søffrenn Smed hagde sig ther wdj bekienndt att werre wdj prestens och flere dannemendtz offueruerelse, som w or Anders Pedersenn och Hans Jennsßonn, wennligenn och veil euig forligtt och fordragenn for frender oc wenner, føde och wføde, oc alle, som kunde thalle, med hederlig mandt Bend G regersenn,11 vicarius till Roskilde dom kiercke, paa forne Hans Pederßens wegne om forne saaer och skade och skulle giffue hanom vij daller fore wdj rede pendinge, thenn halffue partt hagde Bennd GregersBønn hanom paa Hans Pedersens wegne strax andtuordit, och thenn andenn halffue partt skulle hand giffue hanum S.Peders dag wdj høst12 ther nest epter komendis.
Thisligeste wdj rette lagde hanndt ett things winde aff W olborgherretsting aar 1 5 6 6 wdgiffuett, liudendis att for™2 Hans Pedersønn hagde ther opbøditt for116 wdloffde pendinge iiij daller,13 som igien stod aff forne suma vij daller, som the wor wdj dannemendtz offueruerelsße om forligte. M et flere ord, som same breffue jndholde. O ch w or forne Hans Persønn end nu offuerbødig att wille goet willigen fra sig lege for11® pendinge, dog hanom m otte ther for giø–
ris foruaring,14 att hand ellier hans arffuinge icke skulle bliffue yttherm ere kraffuide eller tilthallede ther fore. O ch sette forne Anders Jude wdj alle rette, om hand kunde findis att haffue giortt nogenn w rett i thenn sag, eller om hand kunde stede nogenn forfyling eller rett offuer for”6 Hans Pedersfiønn, effterthj thenn contracktt oc forligelse, thenom emellom w or gangenn, stod w rygitt, och forne Hans Pedersønn w or offuerbødig att lege fra sig, huis ther aff igiennstodt.
Tha epter till thall, gennsuar, breffue oc beuissning for mig wdj rette lag
des oc thenn sags leylighedt, och eptherthj thenn contrachtt och forligelsße, Søffrenn Smed och Hans PedersGønn emellom giortt och gangenn er, staar wedt sienn fulde m agtt, oc Søffrenn Smedt thenn halffue partt ther aff oppe–
boritt haffuer, och Hans Pedersenn haffuer endt nu w errett offuer bødig att fylleste giør oc wdlege thenn andenn halffue p artt, epther som hand thenn oc opebøditt haffuer, och iche Søffrenn Smidt will thenn aname, epther som the fordragen er, finder ieg for116 Anders Jude ther wdj sagløs att were och ingenn w rett att haffue giortt y thenn sag.
Till windisbørdt er m itt signett her wnder trøcktt. Actum vt supra.
(1) M ols h erredstings dom 21. o ktober 1467 (I nr. 18) statu ered e, at et forlig, der form en t
lig var indgået på tinge, var bindende for parterne. N æ rv. dom fra Sjælland viser, at uden-
tinglige forlig er lige så bindende, blot de opfyldes. M an kan altså ikke ubetinget fra dom m en 1 4 6 7 slutte m odsæ tningsvis, at udentinglige forlig ikke er bindende; m en selvfølgelig k an lokale sæ dvaner spille ind. Jf. o g så rettertin gsdom 4. m arts 1 5 4 6 (I n r. 1 1 8 ). – (2) Søgneting e r (isæ r i Sjælland og Skåne) betegnelsen fo r det første ting (den første tin g
dag) efter helgtiderne, navnlig julehelgens ophør, jf. Poul Johs. Jørgensen, R etshistorie.246.
- (3) Landsbyen Skibby i Skibby s., H orns h. – (4) Boserup i Skt. Jørgensbjerg s., Søm me h. – (5) Bistrup birk (Skt. Jørgensbjerg s., Søm me h .); Bistrup v ar i middelalderen et selv
stæ ndigt sogn m ed egen kirke, jf. Sjællands Stifts Landebog 1567 (1 9 5 6 ).1 7 , m en ved kon
gebrev 31. jan u ar 1 5 7 4 befaledes det, at Bistrup kirke skulle nedlægges. – (6) Landsbyen Skuldelev i Skuldelev s., H orns h. – (7) Svie, sm erte (K alk. IV .225b ). – (8) Forlæ gget h ar o ffbø dig. – (9) Jens Pedersen Q uist, jf. W iberg III.116, sognepræ st for Skuldelev og Selsø m enigheder fra om kr. 1560. H an nævnes som sognepræ st her 1563, 1568, 1 5 8 4 , 1 6 0 8 , 1609 og sidste gang i ek straskattem an dtal 1 6 1 2 -1 4 (R A A braham stru p lens ek straskattem an d – tal 1 6 0 0 -1 6 3 3 ). H an nævnes i nærv. dom m ed patronym ikon, i alle andre kilder hedder han hr. Jens Q uist. – (10) m gl. i forlæ gget. – (11) Bent G regersen (d. 1605) fik 15. decem ber 1558 livsbrev på Birkende hovedgård og m ellem 1558 og 1561 et vikarie i Roskilde (SRD V I.6 0 3 ); v a r 1572 landstingsskriver ved Sjællands landsting (se ndf. nr. 4 0 4 ), 1573–
80 abbed i R ingsted k lo ster; fik ved kgl. åb. b r. 10. august 1574 (Kane. Br.) lov til uden afg ift at beholde kronens p a rt a f tienden i H øve s. og et vænge uden fo r Roskilde, som han havde h a ft i forlening, mens han v a r landstingsskriver. 11. august 1575 (Kane. Br.) fik han, der undertiden havde hjulpet til med a t fo rrette de foreliggende landstingssager, be
faling til vedblivende a t sidde landsting sam m en med H erluf Skave, d er s. d. v a r udnævnt til landsdom m er i Sjælland, n år han tilsagdes, og der skulle foretages vigtigere sager. 1592 og 1593 nævnes han som bosiddende i Roskilde. – (12) Peders dag om h øst (Petri ad vin
c u la ): 1. august. – (13) 3V2 d ale r; om skrivem åden se II 227.30. – (14) Sikkerhed (Kalk.
I.7 3 9 a b e t.l).
3 4 8 Sjællands landsting 18. januar 1 5 7 0
H øvedsm anden på K øbenhavns slot sagsøger efter kgl. ordre fru Ide M u n k , fordi hun har opført en sm edie på Fakse gade, d er er til hin der fo r k on gen s hæ rstræ de og adelvej. Da h en des rettergangsfuldm æ gtig ikke k un ne m odsige klagen, m eddelte landstinget dom til æ skning.1
H s .: GkS 1 1 3 4 ,2 ° nr. 155.
O ve rsk rift: Eskninge a ff landtzting i Sielandt paa en sm ede, som e r seett paa Faxe gade.
Anno 1 5 7 0 , onsdagenn thenn 18. janu[a]rij, w or skickett e[rlig] och w [elbyr–
dige] mand Biøm n Anderssenn2 till Stennoldt,3 høffuitzm and paa Kiøbenn–
haffnn slot. H and paa konge: M aitts;, wor allem aadigste herris, wegne haf–
fuer ladett eske och nu y dag hans sambfelde4 fierde rette forfulde5 thing, hand sielff wdj egenn personn eskett aff e[rlig] oc wfelbyrdige] fru, frue Jde M unck6 till Taaterup,7 effter som hanom w or høgstbemelte k : M : breff8 till
hende kom itt, thenn sag att skulle hannom endelig wdenn forhaling handles till rette, adt hun skulle fuldgiøre thenn afsegtt,9 som nu y sommer sidst for–
gangenn aff gode mendt och xiij oldinge bleff aff saugd om thenn smede,10 fru Ide hagde ladet sette paa Faxe gade, kongens herstrede11 oc adell weige12 till hinder oc threnngsell.13 O c w or forbemelte fru Jde Munck her emod loug–
ligenn kaldett, och hendis fuldmyndige Anders Krogsgaardt paa hendis vegne till wedermaals thalle,14 oc her dog ingenn genn melle15 kom wdj dag y thenn sag.
Thi bleff forbemelte Biøm n Andersfiønn epter konge: M aitts: breff oc sin louglig forfølning fundenn ther m ett till sienn eskning och wider sin rett atth søge.
Ad her saa for rette er affsagdt, thett bekiender ieg m ett m itt signett her vnder trøcktt.
D atum vt supra.
(1) Æ skning er en til fordeling svarende retslig forfølgning over for en sagsøgt, der ikke vil opfylde en ham påhvilende forpligtelse. Fordeling kunne ikke anvendes over for ade
lige og heller ikke m od borgerlige, hvis de ejede landejendom m e. O m institutet se M atzen, O ffentlig Ret II.156f. – (2) Rigsråd Bjørn A ndersen Bjørn (d. 1583) til V instrup og Stenalt.
H an v ar 1 5 6 2 -6 6 landsdom m er i Sjælland, 1 5 6 6 -7 2 forlenet med Kbh.s slot og Roskilde–
g ård , 1 5 7 2 -8 0 med Å rh usgård og 1 5 8 0 -8 3 med A lborghus. – (3) H ovedgården Stenalt i Ø rsted s., Rougsø h. – (4) på hinanden følgende (K alk. III.672b b et.2). – (5) Søgsm åls. – (6) Ide M unk (d. 1586) til N ygård og T otterupholm , enke efter rigsråd O luf R osenkrantz (d. 1545) til Vallø. – (7) H ovedgården T otterupholm (nuv. Rosendal) i Fakse s. og h. – (8) Kendes ikke. – (9) A fgørelse (K alk. I.26b ). – (10) Sm edie; om staveform en se OdS X X .817.
D et v ar norm alt, at sm edelodden lå på gadejord (fæ llesjord ); afgørende for dom men er det, at den konkrete placering hindrede færdslen. – (11) H ovedgade (K alk. II.343a b et.2).
- (12) H ovedvej, alm indelig vej (K alk. I.5b). – (13) P lage, gene (Kalk. IV .533a). – (14) Tale til gendrivelse (Kalk. IV .773a). – (15) M odsigelse, fo rsv ar (K alk. II.28a, jf. V .356a).
3 4 9 Viborg landsting 21. januar1 1 5 7 0
En h erred sfo ged , d er af en bonde var indstæ vnet fo r landstinget, m odtog af denne, indtil sagen var afgjort v ed landstinget, 9 m ark til kost og tæring. Da der v ed landstinget ikke blev afsagt dom over h erred sfo gd en , hvo rfo r d er ikke blev tru ffet a fgørelse ved rørend e kost og tæ ring, døm tes han til at tilbage
betale det m odtagne beløb.
H s.: Stockholm KB C 92 nr. 191 (findes yderligere i 31 hss.2).
O versk rift: Enn dom , a tt the pening, som vdtleggis paa en rett och icki m edt rette kandt opberis, bør thenn igien at haffu e, ther thennom vdlagde.
Pallj Juli3 till Stranditt,4 landzdomer vdj N øriuttlandt, och Gunde Schriffuer,5 landztingshører ibidem, giør vittherligt, att aar epther Gudz byrdt M dlxx, leffuerdagenn post M arcellj,6 paa Viburg landztingh w or skichitt Jffuer Smedt wdj Beckj7 paa thenn enne och hagde hiidt y rette steffnitt Per Pouelßenn y Fierup,8 herritzfougitt y Andstherritt, paa thenn andenn side for nogenn pe–
ning, handt till herritzting paa en rett9 skall haffue wdlagt, tha Per Pouilßenn hagde søgs ting til hanum for kost10 och thering,11 och forne Per Pouilßenn inginn dom emodt hannum haffuer och mintte fordj, handt icki w ar hanom nogenn pening plictig.
Saa møtte Peder Pouilßenn och berette, thett Jffuer Smedt hagde hanom hiidt steffnitt nogen tiid tilforenn och icki finge nogenn dom emodt hanom och mintte fordj, handt borde epther receßins liudelße12 hanom som enn fou–
gitt kost och thæring att giffue, och Jffuer Smedt ther for ix mk. y klippinge13 h affuer w dlagtt tili hanom for samme kost och thaeringh.
M edt fliere ordt och tale thenom ther om emellom war.
T ha epther tiltale, giennsuar och sagsens leglighedt, saa och eptherthj ther findis ingenn dom tilstede emellom forne Per Pouilßenn oc Jffuer Smedt w dt–
gangitt, att mandt sig ther epther künde rette, om samme herritzfougitt borde nogin thæring att haffue eller ey, tha finde wy epther sadann leglighedt forne Per Pouilßenn pligtig att uere for”6 Jffuer Smedt sin penning igienn att anndt–
uorde.
Jn cuius rej & c.14
(1) I enkelte hss. (f. eks. GkS 1 1 3 4 ,2 ° ) er dom men d ateret l effu e rd a g e n n post Martinij og skulle da væ re a f 18. novem ber 1570. De fleste hss. h ar sam m e datering som forlæ gget. - (2) H s. NkS 8 36b ,2 ° indeholder kun dom sslutningen og Uldall 2 5 7 ,4 ° kun en regest. – (3) Palle Juel (d. 1 585) til S trand et, U lstrup, Pallesbjerg m. v., 1 5 5 8 -8 2 landsdom m er i N ørre
jylland. – (4) H ovedgården Strandet i Ø ru m s., Fjends h. – (5) G unde C hristensen G røn (Gunde Skriver) (d. 1 6 1 9 ), 1 5 5 8 -1 6 1 7 landstingshører og skriver i V iborg, 1 5 7 1 -1 6 1 9 til
lige b orgm ester ssts. H an v ar først gift med M ette N ielsdatter (d. 1 5 9 7 ), d erefter med M argreth e Jen sd atter (d. 1 6 0 3 ), der v ar enke efter biskop Peder T høgersen (d. 1 5 9 5 ). Om Gunde Christensen G røn se A . H eise i Jyske Saml. 1. rk. VI (1 8 7 6 -7 7 ).3 2 2 ff., F. H vass, Sam ling af M eddelelser om P erson er og Fam ilier a f N avnet H vas V (1 8 9 0 ).1 8 0 noten. – (6) M arcellus' d a g : 16. janu ar. – (7) Landsbyen Bække i Bække s., A nst h. – (8) Lands
byen Ferup i Lejrskov s., A nst h. – (9) paa en rett: til der fældes dom (Kalk. III.585b ; K olderup-R osenvinges forklarin g, se GdD IV .93 note 3 og 291 note 14, er urigtig). – (10) U dgift, bekostning (K alk. II.605b b et.2). – (11) Fortæ ring, udgift (K alk. IV .517a). – (12) Reces 13. decem ber 1558 § 8, stk. 3, der dog forud sæ tter, at den indstæ vnte bliver „funden k vit". – (13) En kli pp m g er en m ønt, slået på firkantede (i stedet fo r runde) og ofte u re
gelm æssige plader, der let kunne udklippes fo r a t m uliggøre en hurtigere præ gning, når d ette v a r påkræ vet, f. eks. ved m ere om fattende udm øntning. Se II 3 20.5. – (14) Se den fuldstændige form el i dom nr. 351.
3 5 0 Viborg landsting 28. januar 1 5 7 0
V id neud sa gn, d er kun b y g g er på rygter, må ikke kom m e den sigtede til skade.1
H s .: Stockholm KB C 92 nr. 84 (findes yderligere i 31 hss.2).
O versk rift: Enn dom , a tt vinder om rø g t om troldom , som icki med g iort giem in g be–
k refftis, b ør icki a tt ansees eller ved m agt at uere.
Enn dom, Axell Juli,3 Palli Juli,4 Gunde Schriffuer5 dømpt haffuer aar M dlxx, leffuerdagenn post conuersionis Pauli,6 emellom Anders Nielßenn y W iburgh paa Anne H atm aggers vegne och nogenn vindisbyrdt, som paa hinder om røgt7 och tidende8 for troldom wonditt haffuer.
Th a w ar ther mange och adtschiellige9 vindisbyrdt epther hindis och andre thieris sagden,10 røgt och tidende, dogh bleff hinder ingenn giort giemingh of fuer beuist; och sagde dommeren fordi saa ther paa for retthe, att alle saa mange for”® vinnder, som epther sagden, røgt och tidende gangitt och vonditt er, och icki medt nogenn giort giem ing befestis, kunde the icki kiende noch–
som11 att komme for116 Anne H atm aggers paa lyff eller guotz till hinder el
ler skade y nogin made, menn nar neffninge bliffuer opkreffuitt hinder att skiere12 eller skylde,13 tha huem ther wedt14 hinder nogenn giort giem ingh m edt troldoms konst att haffue bedreffuitt, tha for neffninger eller ther for–
indenn louglig for tingsdom15 ther om att vinde, huis thenom ther om wit–
therligt er.
Jn cuius rej testimonium & c.16
(1) Jf. V iborg landstingsdom 1 5 7 3 -9 0 (ndf. nr. 4 0 6 ), der i et tilsvarende tilfælde statu erer det sam m e. D om m en kan opfattes som en reaktion imod den katolske kirkes accept af offentlige ry g ter som grundlag for straffep roces, jf. W illibald M . Plöchl, G eschichte des K irchenrechts II (M ünchen 1 9 6 2 ).3 9 8 . Fænom enet kendes også ved de kejserlige tyske dom stole i senm iddelalderen, jf. H erm ann C onrad, D eutsche R echtsgeschichte I (K arls
ruhe 1 9 6 2 ).3 7 7 . – (2) I hs. T h o tt 1 2 0 1 ,2 ° findes dom m en indført to gange – (3) M agister A xel Juul (d. 1577) til V illestrup; efter at h ave væ ret sekretæ r i kongens kancelli v a r han 1 5 5 1 -7 7 landsdom m er i N ørrejylland. H an blev 5. m arts 1551 (Kane. Br.) forlenet med Asm ild k loster, jf. kongebreve a f 29. septem ber s. å. og 8. juni 1552 (begge Kane. B r.). - (4) Se 349.3. – (5) Se 3 49.5. – (6) Pauli conversionis dag (St. Povls dag efter ju l): 25. januar.
- (7) R ygte (K alk. III.623a). – (8) Forlydende, ry g te (K alk. IV .339b ; OdS X X III.1062 b e t.l).
- (9) forskellige, m odstridende (K alk. I.8a). – (10) U dsagn (K alk. III.662b b e t.l). – (11) tilstræ kkelige, gyldige (Kalk. III.235b ). – (12) frikende (Kalk. III.857b b et.2). – (13) a n klage (K alk. III.840b b et.4). Forb. skiere eller skyld e v ar aim. i datidens sprog, se f. eks.
V iborg landstings dom 28. april 1571 (ndf. nr. 3 7 6 ; GdD III.130). – (14) H er v is t: beskylde for (K alk. IV .811a b e t.2 ); GkS 1 1 3 4 ,2 ° h ar wide. – (15) de på tinget fungerende dom m ere (K alk. IV .391b b e t.l). – (16) D en fuldstændige form el lyd er: In cuius rei testim onium si- gilla n ostra præ sentibus inferius im pressa.
3 5 1 Viborg landsting 11. februar 1 5 7 0
Et sandem andstog om vold stadfæstet af landstinget, da d en overfaldne på birketinget havde forevist sit blodige ansigt og h er havde u dp eget en m and og dennes hustru som gerningsm æ nd.
H s .: Lund UB J 14 nr. 51 (findes yderligere i 16 h ss.).
O versk rift: Enn dom , a tt sandm endz eed er vid m act døm pt, for the haffu er en vold–
suoren, for hann skulle vere beskøltt fo r a tt haffue slagitt en quinde.
Axell Juill1 till W ellestrup,2 landsdomer vdj N øriuttlannd, och Gunde Schrif–
fuer,3 lanndstinghører ibidem, giør vitterligt, att aar epther Gudz børdt M dlxx, leffuerdagenn post skolastice virgenis,3 paa Viborig lanndzting var skickitt Sørenn Jesperßenn y Auffning5 paa thenn enne och hagde hid y rette steffnitt M orten Ø stergaard y Liltuedt,6 Per Hellißenn7 y Auffning och thieris medbrøder sandmenndt y Estrup bierck8 paa thenn andenn ßide, for the haf
fuer hanom vold offuersuoren for en quinde ved naffn M arinne M ickels, hann skulle haffue verit beskøltt fore att skulle slagitt, enndog hann thet icke skulle haffue giort och mynnte seg med vrett voldsuoren att uere.
Saa m øtte Jenns Koldt paa Estrup paa sanndmenndz vegne medt fuldm act och berette, huorledis for110 Sørenn Jesperßenn och hanns høstrue skulle h af
fue saaritt och slagitt for"® M arinne M ickels, och hun thet indenn tinge at haffue laditt thie9 och see, och for116 Sørenn Jesperßenn och harms høstrue ther for beskøltt och paa klagitt. O ch framlagde itt tings vinnde aff Estrup bierckting thette aar, thiesdag epther helig threy konger dag vdgiffuitt, Per Sorennßenn, Simen Justßenn y Aufning och Jenns Sørennfienn y Torup10 for viij mennd at haffue vonnditt thenom att haffue siett Michell Sørennfienns høstru y Affning ther for tingsdom,11 thet anndenn ting sist forleden var for juill, och klagitt och kierid paa Søren Jesperßenn och hanns hustrue, att the hagde hinne slagitt och reffuitt, och saa, att hunn var blodige y hinndis an
sigt och paa hinndis arm e, som thet vinnde vider bemeller. O ch ther huos be
rette, att forne Sørenn Jesperßenn och hanns hustrue ther for er voldt til–
luist,2 som sandmend haffuer thenom thet offuersuoritt, som the m yntte log
ligt och m edt rette gjort att uere.
M ed fliere ord och tale thennom ther om emellom var.
Tha epther tiltale, giennsuar och sagenns leglighiedt, saa och eptherdj nu beuißis fo r"6 M arinne M ickels blaa och blødig indenn tingen att haffue veritt och sadann hinndis skade ladit thee och ßiee, och ther for paa klagitt och be–
skøltte Sørenn [Jesperßenn]13 och hans høstrue hinnde thet at haffue giort,
saa the ther fore er med vold forfuldt och thennom haffuer sanndmendt thet offuersuoritt, thaa vide wy icke epther sadann aarsag och leglighiedt nogenn aarsag eller tilfaldt14 thenom for same thieris eed och toff at kunde felde.
Jn cuius rej testimonium sigilla nostra præsentibus inferius impressa.
(1) Se 350 .3 . – (2) H ovedgården Villestrup i A stru p s., H indsted h. – (3) Se 349.5. – (4) S ch o lasticæ virginis d a g : 10. februar. – (5) Landsbyen A vning i Avning s., Sønderhald h.
- (6) Landsbyen Liltved i Favsing s., Sønderhald h. – (7) Form entlig den sam m e, der næv
nes i dom nr. 352 som tjenende under G am m el Estrup. – (8) Ejeren a f hovedgården G am mel Estrup i Favsing s., Sønderhald h., fik 1469 birkeret over alt godset i Favsing og A v ning sogne. Birket, der 1700 og 1761 udvidedes til det senere erhvervede gods, bestod ind
til 1849. – (9) vise, lade se (K alk. IV .321a b e t.l). – (10) Landsbyen Tårup i A vning s., Søn
derhald h. – (11) Se 350.15. – (12) åbenlyst k undgjort; overbevist om (Kalk. IV .371a). - (13) Forlæ gget h ar ved fejlskrift Je nn ß en . – (14) Lejlighed, anledning (K alk. IV .352a b et.4).
3 5 2 Viborg landsting 10. april 1 5 7 0
I en strid m ellem M argrete Bille, enke efter Lauge Brock, og G regers Ulfstand stadfæ ster landstinget en rebnin gsforretn in g, d er var foretaget i henhold til en i 1 5 5 2 indgået overenskom st m ellem Lauge Brocks stedfader og G regers U lfstand.1
H s.: Stockholm KB C 9 2 nr. 173 (findes yderligere i 26 h ss.).
R e g .: 2 6 4 0 (d aterin g : 8. april).
T r y k : GdD III.104ff. (d aterin g : 8. ap ril; efter NkS 836b ,2 ° ) .
Litt.: J. E. L arse n .5 4 1 ; Stem ann, R etshistorie.248 note 4, 438 note 3 ; M atzen, P rivatret 11.176; sa., O ffentlig R et 11.12, 3 5 , 3 6 , 88, 11 8 , 120, 122.
O ve rsk rift: Enn dom emellom frue M argret Bilde och G regers Truitzen om et skoffue skyfft och rebningh.
Axell Juli2 tiill W illestrup,3 Pallj Juli4 tiill Stranditt,5 landsdommere y N ør
iuttlandt, och Gunde Schriffuer,6 lanndstingshører ibidem, giøre vittherligt, att aar epther Gudz byrdt M dlxx, leffuerdagenn post dominicam quasi modo genitj,7 paa Viburg lanndzting, mandagenn y landztingit,8 var skichitt erlig och velbyrdig frue M argrett Bilde,9 salig Lauge Brockis10 eptherleffuersche, till Estrup,11 medt hindes børns12 verie, erlig och velbyrdigh m andt Hennd–
rick Gyldenstiem ne13 till A agaardt,14 lennsmandt til Vidskildt15 kloster, paa thenn enne och hagde epther storm ectigste høgborne førstis koning Frede–
richs thenn Anden, allis voris nadigste herres, strenge schriffuelße och befal–
lingh16 hiidt y rette steffnitt erlig och velbyrdig m andt Gregers V lffstandt17 till Estrup paa thenn andenn siide.
Tha først berette forne Henndrick Gyldennstierne, huorledis fo r"6 frue M ar–
grett medt hindis bøm n och for116 Gregers Vlffstandt skulle haffue noginn fellitz skoffue huos Estrup och anderstedz her wtj N øriuttlandt legindis, och tha salig Knudt Gyldennstierne18 hagde erlig och velbyrdig frue Jutte Pod–
busk,19 och the till samill hagde samme skoffue wdj wære och forsuar, saa m øgitt som hindis salig sønn, for™3 Lauge Brock, thenn tiidt tilkom, tha skulle for"e Knudt Gyldennstierne medt forne Gregers V lffstandt samptligenn20 medt huer anndre haffue beuiligett och vedtagitt alle samme skoffue thenom emel–
lom att skyfftis och diellis. O ch først y rette lagde Henndrich Gyldennstierne enn handill21 och contracts breff, aar Mdlij, thiesdag epther hellig threkon–
gers dag vdgiffuitt, som erlige och velbyrdige Byrge Trolle22 till Lilleøø,23 Thage Thott24 till Erickshollum25 medt fliere gode menndt26 hagde giort och forhandlitt paa Estrup epther kon: M ajs: befalling27 emellom for"*5 Knudt Gyldennstierne paa sin hustruis vegne och medt fuldt m agt paa Lauge Brockis vegnne och Peder Bilde28 till A agaardt medt fuldtmagt paa sin brodér, Jørgin Bildis,29 vegne paa thenn enne och Gregers Vlffstandt, Jens Vlstandt30 och Niels Vlffstandt31 paa thieris egin vegne och medt fuldt m agt paa thieris medt arffuinges vegne om trette och vennighedt, som thenom emellum hagde veritt om Estrup gaardz skoffue och marck och alle her Lauge Brockis32 skof
fue offuer all D anm arck. Tha eblantt anditt hagde the thenom saa emellom handlitt, att for1“5 m edtarffuinge hagde vpgiffuenn33 alle the skoffue, som the hagde arffuitt epther her Lauge Brock y alle34 D anm arck, och att the skulle møde paa Estrup tha om fierde paaske dagh ther epther kom och tage huer paa sin siide thuo riddermendtz mendt och nogle bønder, som skoffuins leg–
lighett35 kiende, och ther att diele och skyffte huis skoffue, som fands her wdj Juttlandt, och Knud G yldenstiem ne, Lauge Brock och Jørgen Bilde till the thuo parther36 och Gregers V lffstandt och hans medtarffuinge till thenn tridie part, epther som samme contract och forligelßebreff this leglighedt37 wiider jndholler och wduißer. Ther nest y rette lagde forne Hendrich Gyldenn–
stiem e ett for116 Knudt Gyldennstiem is paa sin hustruis saa och Jørgenn Bildis och Lauge Brockis vegnne paa thenn enne och Gregers Vlffstandt till Estrup paa sine brødre och suagers vegnne paa thenn anden side thieris opnne be–
ßeglith b reff och contract paa Estrup, thisdag post dominicam jubilate38 aar Mdlij vdgiffuitt, liudendis att for"*5 Knudt Gyldenstierne paa sin hustruis vegne saa och paa Jørgenn Bildis och Lauge Brockis vegnne, thisligeste G re
gers V lffstandt paa sin brødris och suagers vegne hagde medt samme thieris opnne forseglitt breff fuldt møndig och mectig giort diße eptherschreffne
m endt, alle thieris thiennere, som var Jffuer Perßenn y Torup,39 Las Perßenn y Viltrup,40 Rasmus Perßenn y A ffning,41 Per Hellißenn ibidem, Las Michil–
ßenn, Thom as Perßenn ibidem, Sørenn Rasmussen y Torup, Jens H afftom n y Faußing42 att jnddrage y Estrupgaardz skoffue och ennemerckie, som w skyfftt w ar, thesligeste alle the skoffue, som ligindis er till all Estrup gotz offuer all Judlandt, ehuor som heist the findis, som her Lauge Broch hagde tilhørt, att rebe oc skyffte same skoffue wdj threj søster loder och strax lodden att gaa,43 Knudt Gyldennstiem e och hanns m edtarffuinge the thuo loder, Gregers V lffs–
tandt och hans medtarffuinge thenn tridie lodt, och strax att grimme44 och sette stienne emellom for116 Knudt Gyldennstiernis loder och Gregers V lffs–
tandz lodt, Knudt Gyldennstiem is mærk45 paa thenn enne side aff treet46 och G regers Vlffstandz mærck paa thenn andenn side, och ther som nogenn aff samme bønder for louglig forfaldt icki künde komme ther offuer, tha skulle the andre haffue fuldtmagt att tage andre y thieris stedt, att thett vdenn all forhalingh och viider forsømilfie skulle gaa for sigh som foruit staaer, och alle for116 skoffue skulle bliffue rebitt tha indenn otthe dage epther pindzdag ther epther kom , thisligeste alle gaardzenns engie & c., som samme thieris conn–
tracts breff this leglighett viider forklarer och jndholler. Ther nest framlagde for"6 Henndrich Gyldennstiem ett tingsvinde aff Estrup bierckting47 aar 1 5 5 3 , thisdag for V or Herris hemilfardz dag,48 wdgiffuitt, otthe menndt sam drecte–
ligenn49 att haffue vonnditt, att the hagde siett och hørtt samme for116 otte bønder, for116 m edttarffuingis thiennere, thenom att haffue vondit och kund–
giort indenn tingie, huorledis the hagde skyfft m arck, engie och kiær och no–
gin skoffue, som legindis er tiill Estrup, som forne m edtarffuinge hagde the
nom till troitt50 epther som før er rørtt. Først hagde the kundgiort thenom att haffue skyfft Estrup m arck, som er offuen51 schoffuenn, y threj parther, Lauge Brock the thuo parter, Gregers V lffstandt thenn tridie, och lodenn ginge och sidenn stien och stabill.52 Tha haffuer the skyfft thenn m arck ne–
denn lundenn, Lauge Brock the thuo parter och G regers V lffstandt thenn tridie p art, och lodenn ginnge och sidenn stienn och stabill. Thesligeste hagde the skyfft lunden vedt gaarden, Lauge Brock the thuo parther och Gregers thenn tridie, och lodenn gienge och sidenn stienn och stabill. Jtem hagde the skyfftt Storms engie,53 Lauge the thuo parter och Gregers thenn tridie, och lodenn gienge och sidenn stienn och stabill emellom. Ther nest skyffte Diggis engie,54 Lauge Brock the thuo parther och Gregers Vlffstandt thenn tridie part, och lodenn gienge och sidenn stienn och stabill. O ch saa skyffte the abildtgaardenn,55 Lauge the thuo parther och Gregers thenn tridie part, och
lodenn gienge och sidenn stienn och stabill. Framdiellis skyffte the H est–
haffuen,56 Lauge the thuo parther till och G regers thenn tridie, och loddenn giennge och sidenn stienn och stabill. Sambledis skyffte the N ørengie,57 Lauge the thuo parther och G regers thenn tridie part, och lodden gienge och sidenn stienn och stabill. Vdj lige made skyffte the Nørkiær58 wdenn59 broenn,60 ther h affuer Lauge xij reeb61 fraa samme brøde62 och wdj w ester till enn griim–
bøgh.63 Ther nest fraa samme griimbøgh och heden64 y vester, ther hagde Gregers nie reb, och sidenn huadt ther er wdenn65 vedt, thet bleff w skyfft och stander y fellig emellom Lauge och G regers epther thieris villie. Jtem skyffte the alle the engie och holme paa Randers broff66 och neder vdt medt fiordenn,67 som legindis er till Estrup, Lauge the thuo parther och Gregers thenn tridie part, och lodenn gienge och sidenn stienn och stabill. O ch saa skyffte the sidenn Paderup k ratt,68 Lauge the thuo parther och G regers thenn tridie part tiill, och loddenn gienge, sidenn stienn och stabill. Thesligeste skyffte the Rum oltt holm,69 Lauge Brock the thuo parther och Gregers thenn tridie, och loddenn gienge och sidenn stienn och stabill. Sambledis skyffte the alle the engie och kiære fraa Toldtbroff70 wadt71 och till Møllerins kiær,72 Lauge the thuo parther och Gregers thenn tridie, och lodenn gienge och si
denn stienn och stabill. Vdj lige made skyffte the H errits engie,73 Lauge the thuo partte och Gregers thenn tridie part till, och loddenn gienge och sidenn stienn och stabill. Jtem alle thiße fo r"6 skoffue och m arcke, engie oc kiare74 hagde the skyfftt Lauge Brock the thuo p artter och Gregers Vlffstandt thenn tridie part til. Tha bad the them Gudt till hielp, att the icki retter viste, epther som samme vinde ydermiere wduißer och m edtfører. Th er huos framlagde ett tingswinde aff Haldtherritztingh,75 aar Mdliij, mandag nest for S: M attis76 och M ouritz dag77 w dgiffuitt, xij m endt vonditt haffue thenom att haffue seett och h ørtt Jffuer Perßenn y Torup och Sørenn Rasmussen ibidem medt fliere aff the otthe mendt, som till w ar troitt att skyffte fieldt78 emellom Knudt Gyldennstiem och G regers W lffstandt, the stodt lydelig indenn alle fiire tingstocke och bestodt79 thieris skyfftt och rebningh y for116 fieldt liige epther som samme stienne, the saatte, och griimet treer wduißer emellom Knudt Gyldennstieme och Gregers Trudsen.80 Ther huos framlagde ett tings–
vinde aff for”15 Haldtherritztingh samme aar, mandag nest epther Sctj. Michils dag81 vdgiffuitt, xviij siønsmenndt hiemblitt haffuer thenom att haffue verit y fo r"e fieldt. Th a epther som Knudt G yldennst[ier]nes thiennere och fogder, som w ar Per Nielßenn och Rasmus Nielßenn, fulde thennom m edt reb och maall, och the reedt huos, och the molde Knudt Gyldennstiem e [thuo]82 skoff-
sk yfftt och G regers Trudsenn thett tridie. Først Gregers Vlffstanndz, som thennom w ar foruist, thett w ar xl reb och xiij faugne,83 enn bøg vedt enn engj84 stub, som threj stienne laa fraa thenn bøg och till enn engh y Stien–
becken;85 paa thett melleste86 skoffskyffte w ar xliiij reeb och v faugne, som thenom bleff foruiist aff beggie thieris thiennere, fraa samme eng och till Lille U adt,87 thet w ar xlij reb och xiiij fagne langh, som the molde for thennom, och the reedt huos. jtem ett vinde aff for"6 H aldherritztingh aar Mdliiij, man
dag nest for dyre V or Frue dag88 vdgiffuitt, liudendis forne Knudt Gyldenn–
stiem e ther indenn tingie liudelig att haffue standitt och tilboddenn, att huis Gregers V lffstandt icki wille nøgis medt thenn tridie part, som handt bleff tilskyfft y fieldt, tha wille handt annamme thenn part och faa89 Gregers T rud–
ßenn thenn tridie part ther nest,90 som vort hanom tilskyfftt, paa thett att heritzmendenn icki skulle bliffue ydermiere bemøditt att komme y for"® fieldt att skyffte, epther som samme vinde viider bemeller. O ch ther huos berette for116 Henndrich Gyldennstierne, att enn huer hagde hagt y haandt och heffdt samme skoffue, engie och egindom, epther som thenom emellom skyfft och lodt gangitt w ar, och thett, for116 Lauge Brock w ar tilfaldenn, att uere hegnitt och opfreidt,91 och for11*5 G regers Truedzenn nu icki will nøgis med sin lodt, som findis miere att uere forhuggenn.
Saa møtte for116 Gregers Truedssens bodt och møndigh92 fougitt, M ortnenn Chrestinßenn, och gaff tilkiende, att for116 G regers Truedzenn icki noch be–
timeligenn skall vere steffnit, och ther huos berette, att for116 Gregers Trud–
zenn skulle nu vere forhindritt wdj nogenn louglig forfaldt och bestillingh och att skull vere nu thenne tiidt paa Biømnhollum93 medt hanns m edtarf
fuinge att vdtage nogenn breffue, som hanom och hans m edtarffuinge an–
leginde var. O ch framlagde enn copie aff hans medtarffuinges vedtegt94 och beplictelße, att the och huer thennom eller thieris fuldtmøndig skulle møde paa Biømnholm thenn andenn søndag nest epther paaske om sadann breffue att vdtage, som thenn copie viider jndholler. O ch ther huos gaff tilkiende, att for116 Gregers Vlffstandt for sadann forfaldt icki nu kunde komme til
stede. Sambledis gaff tilkiende enn lanndztingsdom95 att skulle vere vdgan–
gitt, att samme skyfftte och rebningh icki skulle vere saa louglig dreffuitt, som thet sig buorde. Thesligeste berette for116 M orthenn Chrestenßenn, att fo r"15 Gregers Vlffstandz breffue skulle vere jndsaatt96 annderstedz att for–
uaris y thenn tiidt och kunde icki nu ther huos komme.
Th er till suaritt forne Henndrich Gyldennstierne och beuiste samme landz–
tings steffning ath uere lest for Estrup port fierde dag aprillis, tha Gregers
Vlffstandt sielff war ther paa gaarden tilstede och sielff att haffue leest sam
me steffningh, som fandis att uere paa syuennde dagh, ther the paa bode siider epther steffninngen skulle møde y rette idagh, som er thenn 10. dag aprilis, och m intte thet nochsom att uere steffnitt epther viis97 och vane98 att uere till lanndzting fem d a g e " nochsom att uere steffnitt for landztingett, huor beggie parther findis y landitt100 att uere. Sambledis mintte Henndrich Gyldenstierne Gregers Vlffstand icki kunde vndskyldis medt thet forfaldt paa Biøm nholm , eptherthj handt och hans medtarffuinges vedtegt liuder, att anthenn the eller thieris viße101 buodt skulle ther samestedz møde, saa handt ju kunde haffue m øtt epther landztings steffningh, som epther kuningliig be
falling w ar wdgangitt. Jtem till thett forfaldt, att for11® Gregers Vlffstandz breffue noginstedz skull vere jndsaat, suaritth, att thett skulle were vitterligt, att Gregers Vlffstand hagde thenom tilstede nu kort tiid siden thenn siste herdage y Kiøbinghaffnn102 och ther samesteds thenom leest och forkyndt.
Th er huos till thenn landztingdom suaritt Henndrich Gyldennstierne, att ther som thenn findis att uere wdgiffuitt, skull thenn icki were enndeligh, menn paa thenn tiidt vdgangitt, tha Knudt Gyldennstierne icki sielff m øtthe, och mintte sig ther for thenn icki att vndgielde, eptherthj thenn nu icki for dom och rett fremberis, ey eller domerin sig ther epther att kunde rette.
Tha epther lang handill103 war forne Gregers Vlffstandz buodt, for116 M or–
thenn Chrestinßenn, begierenndis, att same sag endnu enn tiid langh motte opstaa,104 att venner m otte legge sig ther vdindenn all wenighedt thenom emellom atth fordrage,105 huilckitt wy och følgeligenn w or begierinndis aff for116 Hendrich Gyldennstierne och frue M argrete Bilde och mangfoldig106 thenom ther om badt.
Tha framlagde for"6 Henndrich Gyldenstierne høgbemeltt koninglig høg–
m ectigheth, w or aller nadigste herris mesiue 107 och sendebreff,108 liudendis hanom nu strax medt thett allerførste att skulle vere y Kiøbinghaffnn paa Hans M aj. orloffs skiib109 sig att begiffue och ther for ingenledis m otthe el
ler kunde were medt tilstede, ey eller samme sag lenger att opsette, och for–
m anitt oss vedt voris pligt epther kon: M ajs: strenge schriffuelße, att wy en
delig och vden al viider forhalingh skulle dømme thenom emellom och skielle thenom adt medt rette. O ch satte Henndrich Gyldennstiern y alle rette, om forne fuldm agt, forne lodzeygere medt huer andre giort haffuer, icki borde wedt m agtt att bliffue, och om huis skiell, ther epther giort er, vdj lige made icki borde bestandig och vedt m agt att holdis, och om enn huer thenom icki borde att niude, epther som thenom tilrebt och tilloditt er.
2 . G am le danske D om m e III
M edt fliere ordt och tale, thenom ther om emellom var.
Th a epther tiltale, giensuar och sagsens leglighedt, szaa och eptherthj høg–
bemelte kon: M a jt:, w or aller nadigste herre, oss medt hans M ajs: strennge schriffuilße och befallingh tilholder enndelig oc vdenn all viider forhallingh att skulle dømme emellom for116 tuinde parter om thenn fuldtm agt, for116 medtarffuinge haffuer beuilgitt samme skoffue och engie att skyffte, bør vedt m agt att uere, och om thet skiell, ther epther giort er, bør thenom emellom for fulde att stande eller och ey, tha vide wy oss icki samme sagh thenom emellom att opsette eller lennger att forhale och haffuer ther fore saa for rette sagtt, att eptherthj nu for oss er clarlig beuist for"6 Knudt Gyldenn–
stierne och forne Gregers V lffstanndt att haffue paa buode siider først be
uilgitt och sam tøcktt samme thieris fellitz skoffue och engie att komme till skyfft och jaffningh,110 och ther paa vdgiffuitt thieris opnne beseglitt breffue thennom att haffue tiilltroitt, befalit och fuldt m agt giffuitt beggie thieris fellitz bønder och thiennere och thenom vedt naffn beneffntt att komme paa sam me skoffue, agger och engie och thenom att jaffne och skyffte thenom emellom, och samme bønnder och thiennere haffuer thet epther slig thieris fuldtm agt och befalling giort och w drett, Knudt G yldenstiem enn broderlodt till, som er thuo parther, paa hans hustruis och hindis barnns, Lauge Brockis, vegne, och Gregers V lffstandt enn søsterlodt, och sidenn haffuer laditt laad–
der epther gannge, thesligeste stienn och stabill ther epther saath och huer same eyger thieris merck paa skieltreerne111 ophuggenn, som nu nochsom e–
lig112 medt tingswinde eptther samme rebsmenndz rebningh beuist er, tha bør først samme fuldtm agt, som forne lodzeygere samme thieris bønder gif
fuitt haffuer, vedt sin fuldt m agt att uere, och huis skiell, som ther epther giort er, bør vdj lige made thenom emellom for fulde att stande, och huer same thieris lodt atth niude och beholde; och ther som ther findis nogenn andre skoffue eller kiare, som samme rebsmenndt icki fuldtkomellig rebt haf
fuer, anthen wdj lenge eller bredilße, tha samme bønder, saa m ange som aff thenom leffuindis er, eller anndre thieris fellitz thiennere, the paa bode siider vill tilbetroe, paa thenom, som saa vrebt er, enn beleglig tiidt att komme och thenom vdj lige made att diele och skyffte, som thet sig bør.
Jn cuius rej restimonium sigilla nostra præsentibus inferius inpressa.
(1) P artern es indbyrdes slæ gtskabsforhold vil frem gå af følgende ov ersig t:
L au ge Brock til G am m el Estrup
t o. 1504
K irsten ~ Peder Lykke P edersdatter 1 1535
H øeg 1 1542 K n u d — lytte » Niels Brock I
Gyld enstie rn e Po d ebu sk 1 1534
til A gård 1 1573 rigsråd
1 1560
I I
I I I
Ide Brock Jø rg en Lykke A nne Lykke
t o . 1531 1 1583 1 1575
~ rigsråd D isse erkendtes ved dom T ruid U lf stand 1 5 5 0 berettigede til arv i b l.a.
+ 1545 Estrup e fter deres m oder
H en ri k M a rg r e t h e Lauge Gregers Jens Niels Lage
Gyld en st ie rn e Brock Brock Ulfstand Ulfstand Ulfstand U lfstand
1 1592 1 1603 + 1565 1 1582 t 1566 1 1575 1 1563
~ J ø rgen ~ M a rg r e t h e ~ Lisbeth ~ Gørvel
Bille Bille Bille G yldenstierne
1 1601 1 1595 1 1613 1 1577
I
Eske Brock t 1625
I I
Ide U lfstand 1 1579
~ C arl Bryske
(2) Se 350.3. – (3) Se 351.2. – (4) Se 3 49.3. – (5) Se 349 .4 . – (6) Se 3 49.5. – (7) D om inica quasim odogeniti: søndag e fter påske (i 1 5 7 0 : 2. ap ril). – (8) O rdene m a n d a g e n n y landz–
tingit, der m gl. i de fleste h ss., b etyder vel, a t sagen er påbegyndt lørdag den 8. april og fo rtsa t den 10. Se ndf. idagh, som er th en n 10. dag aprilis. – (9) M arg reth e Bille (d. 1595) til Steninge (H alm stad h ärad ), d atter a f Esge Bille (d. 1552) til Svanholm og Sophie K ru m – m edige (d. 1 5 3 8 ). – (10) L auge N ielsen Brock (d. 1 565) til Estrup og V em m etofte. – (11) H ovedgården G am m el E strup i Favsing s., Sønderhald h. I 1529 tiltrådte Lauge Brocks børn, Niels Brock (d. 1534) og Ide Brock (d. o. 1 5 3 1 ), gift med rigsråd Truid U lfstand, deres fæ drenearv, således at den første fik en broderiod (% ) og den sidste en søsterlod (%) i bygningerne, m edens bondegodset v a r fælles. H erved opstod et sam eje, hvorved 6 fam ilier kom til at bo på gården, og da disse a tte r forgrenede sig i andre slæ gter (Gylden
stierne, Bille, B ryske), kom der flere sam ejere og idelige stridigheder imellem dem. – (12) Bl. a. Eske Brock (d. 1625) til Estrup, Essenbæk kloster m. v. – (13) A dm iral H enrik G yl
denstierne (d. 1592) til Å g ård , søn af biskop Knud G yldenstierne (d. 1560) til Å g ård og Jy tte Podebusk (d. 1 5 7 3 ; hun v a r 1. gang gift ca. 1529 med rigsråd Niels Brock (d. 1534) til Estrup , V em m etofte m. v. Se stam tavlen o v f.). – (14) H ovedgården Å g ård i K ettrup s., V ester H an h. – (15) Vitskøl k loster (sen. hovedgården Bjørnsholm ) i O verlade s., A rs h., der 1563 a f kronen v ar p an tsat til H enrik G yldenstierne. K losteret blev 1573 m agesk iftet til rigsråd Bjørn A ndersen Bjørn (d. 1583) til Stenalt, der gav gården n avnet Bjørnsholm . - (16) Kendes ikke. – (17) G regers Truidsen U lfstand (d. 1582) til T o ru p m. v., søn a f rigs
råd Truid G regersen U lfstand (d. 1545) og dennes 1ste h ustru Ide Brock (d. om kr. 153 1 ), se stam tavlen ovf. – (18) Knud H enriksen G yldenstierne (d. 1560) til Å g ård , N ørre V os–
b org og Irup, der v a r biskop over Fyns stift (1 5 2 9 -3 6 ). – (19) Jy tte Podebusk (d. 1 5 7 3 ), d a tte r a f rigsråd Predbjørn Podebusk (d. 1 5 4 1 ). H un v ar 1. gang gift med rigsråd Niels Brock (d. 1 534) til Estrup, V em m etofte m. v., se stam tavlen ovf. – (20) i forening (Kalk.
2*
III.681b b e t.l). – (21) A ftale (OdS V II.825 b et.3.2, jf. Kalk. I1.153b b et.4). – (22) R igsråd Børge Trolle (d. 1571) til Lillö. – (23) H ovedgården Lillö i A su m s., G ärds h ärad i Skåne.
- (24) R igsråd T ag e O lufsen T h o tt (d. 1562) til N äs, Eriksholm og Sireköping. – (25) H o
vedgården Eriksholm (nuv. Trolleholm ) i T o rrlö sa s., O nsö härad , M alm öhus län. – (26) A delsm æ nd (K alk. II.60a b et.2). – (27) Kendes ikke. – (28) R igsråd P eder Bille (d. 1580) til Svanholm , søn a f Eske Bille (d. 1 5 5 2 ), b roder til ovenn. M argreth e Bille (d. 1 5 9 5 , se note 9) og til nedenn. Jørgen Bille. – (29) Jørgen Bille (d. 1601) til Ellinge og V alden, b ro
d er til ovenn. M argreth e og P eder Bille. H an v ar gift med M argreth e Brock (d. 1 6 0 3 ), se stam tavlen ovf. – (30) Jens Truidsen U lfstand (d. 1566) til V em m etofte m. v., underadm i
ral. H an v ar søn a f rigsråd Truid G regersen U lfstand (d. 1545) og dennes 1. h ustru Ide Brock (d. om kr. 1 5 3 1 ), se stam tavlen ovf., og b roder til ovenn. G regers Truidsen U lfstand og nedenn. Niels Truidsen U lfstand. – (31) Niels Truidsen U lfstand (d. 1575) til B arse–
bäck og V em m enhög, øverste falkem ester, b roder til ovenn. G regers og Jens U lfstand. – (32) Lauge Brock den ældre (d. om kr. 1504) til Essendrup (G am m el Estrup) og V em m e
tofte. H an påbegyndte opførelsen af den nuv. hovedbygning på G am m el Estrup. – (33) gi
vet fra sig (Kalk. III.334a b et.2). – (34) NkS 8 36b ,2 ° , GkS 1 1 3 7 ,2 ° m. fl. hss. h ar aid. – (35) T ilstand, forhold (Kalk. II.778a bet.2) eller: beliggenhed (ib. b e t.l). – (36) n em lig: en broderiod som arvinger efter Niels Brock. – (37) om dette forhold. – (38) D om inica jubi
la te : 3. søndag e fter påske. – (39) Landsbyen T åru p i A vning s., Sønderhald h. – (40) Vil–
strupgårde (tidl. V ilstrup) i K ristrup s., Sønderhald h. – (41) Landsbyen A vning i A vning s., Sønderhald h. – (42) Landsbyen Favsing i Favsing s., Sønderhald h. – (43) D ette ud
tryk, der ofte k om m er igen i det følgende, bet. at der k astes (træ kkes) lod, hvorved hver arving fik sin del. Ifl. A rent B erntsen 11.371 foregik lodtræ kningen på den m åde, at en
h ver lod blev skrevet på en seddel og derefter indstukket i den nederste, hule del a f en pennefjer (en såkaldt pennepose); sam tlige lodder blev da k astet i et bækken el. lign. og udtrukket, undertiden a f et barn. Jf. Kalk. II.828a og K olderup-R osenvinge i GdD III.106 note 4. – (44) grene, gøre skel (Kalk. II.71b). – (45) M ærke (der blev indhugget i træ stam m en). – (46) T ræ et. – (47) O m Estrup birketing se 351 .8 . – (48) Kristi H im m elfartsdag ind traf 1553 11. m aj. – (48) overensstem m ende (K alk. III.671b ). – (50) b etroet (K alk. IV.
384b ). – (51) oven over, O: nord fo r (K alk. III.397b b e t.l ; OdS X V .1377 b e t.l). – (52) G rænsepæl (K alk. IV .87b b e t.l). – (53) H a r ikke kunnet lok aliseres; de gam le egnsnavne ved G am m el Estrup e r form entlig tidlig forsvundet. – (54) Ligeledes. – (55) Frugthaven (K alk. I.2b ). – (55) En hestehave er et indhegnet jordstykke til græ sning for heste (K alk.
II.228b). – (57) Se note 53. – (58) N ørkæ r i Favsing s., Sønderhald h. – (59) tæ t ved (K alk.
IV .542a b e t.la ). – (60) V ist: b råd en : dynge fældede træ er, forhugning (K alk. I.2 9 1 b ; OdS 11.1077 b e t.l). – (61) Reb som læ ngdem ål: 9 alen i bredden og 45 alen i læ ngden, jf.
A ak jæ r, M aal og V æ gt.222, 266. – (62) Vist d. s. s. b råde, se ovf. note 60. – (63) Bøge
træ , der er m æ rk et; a t grim e b e t.: m æ rke i træ (Kalk. II.73b b e t.2 ); jf. rettertin gsdom 27.
juni 1598 omsvoret, stenit och grim et og i sam m e dom grim et e g oc bøg (Secher, R etter–
tingsdom m e 1.213, 2 1 5 ), og rettertin gsdom 11. oktober 1599 et grim it træ (ib .267). Cf.
Kolderup-R osenvinge i GdD III.108, der h ar grø n bøg. – (64) h erfra (K alk. II.183a b e t.l).
- (65) GdD III.108 indføjer h e re fte r: saa. – (66) R anders b ro, broen over G udenåen. – (67) R anders fjord. – (68) Paderup i K ristrup s., Sønderhald h. – (69) H olm en i Essenbæk s., Sønderhald h., ved græ nsen til (N ed er)R om alt i K ristrup s. – (70) Toldbroe V ad (Vi
denskabernes Selskabs O rigin alk ort i G eodæ tisk In stitu t), jf. m arkb og 1683 taalbro wadtz w a n gen i A vning by og s., Sønderhald h. – (71) V adested (K alk. IV .718a). – (72) V el:
M øllekæ r i Favsing s., Sønderhald h. – (73) H ersenge i Favsing s., Sønderhald h. (M ark b og 1 6 8 3 : Her idtz en g). – (74) Kær. – (75) Sønderhald herredsting. – (76) M atthæ us d a g :
21. septem ber. – (77) M auritius' d a g : 22. septem ber. – (78) Fælled, D: fæ llesskab, sam eje (K alk. I.818a b e t.l). – (79) vedstod, vedkendte sig (Kalk. I.178b b et.9). – (80) G regers Truidsen U lfstand , se ovf. note 17. – (81) M ikkelsdag: 29. septem ber. – (82) m gl. i fo r
læ gget. – (83) 1 favn er 3 alen (OdS IV .829 b et.4). – (84) eg e ; GkS 1 1 3 7 ,2 ° h a r eggestu b.
- (85) H a r ikke med sikkerhed kunnet lokaliseres. – (86) m ellem ste, m idterste. – (87) H ar ikke kunnet lokaliseres. – (88) D yre V or F ru ed ag : 15. august. – (89) give, skaffe (Kalk.
I.5 0 6 a b et.2). – (90) næ rm est derved (K alk. III.255b ). – (91) fredet, opelsket. – (92) be
fuldm æ gtigede (Kalk. 111.159a b e t.l). – (93) H ovedgården B jøm holm (nuv. H øgholm ) i T irstru p s., Sønder D yrs h. – (94) V edtagelse, overenskom st (Kalk. IV .776a). – (95) Ken
des ikke. – (96) indlagt, gem t (Kalk. II.419a b et.3). – (97) Skik, sædvane (K alk. IV .848a b et.2). – (98) Sædvane (K alk. IV .727b ). – (99) S tæ vnevarslet ved rebning v ar ifl. JL 1.50 fem n æ tter, jf. dog Thords art. § 83 (D gL Tillæ g til IV .102), der bestem m er, a t stæ vning skal ske næ rm este søndag fø r tingdagen. D a V iborg landstings ordinæ re retsd ag v a r lør
dag, forløb der fra den foregående søndag 7 dage. Thords art. 83 foreskriver, at forkyn
delse a f stæ vningen skal ske a pud ecclesiam suam, men ifølge en enkelt gruppe hss. (text 2) f o r e hans ga rd h eller j kirke (D gL Tillæ g til IV .121). For m ark sk elstræ tter fastsatte § 27 i reces 13. decem ber 1558, jf. § 17 i reces 6. decem ber 1547 og § 16 i reces 21. decem ber 1551, 8 dages stæ vnevarsel, hvis p arten boede i sam m e h erred, 14 dage, hvis den ene p art boede uden fo r h erred et, m en i landet (d: landstingsjurisdiktionen) og 6 uger, hvis han v ar udenlands. – (100) Landsdelen, landstingsjurisdiktionen. – (101) befuldm æ gtigede (K alk IV .844b b e t.l). – (102) D er v ar senest holdt herred ag i K øbenhavn i august 1569. – (103) Forhandling (K alk. II.153b b et.4). – (104) henstå, vente (Kalk. III.364b b et.5). – (105) forlige (K alk. I.609b b et.5). – (106) m ange gange (K alk. III.32b b e t.l). – (107) Missive er et lukket brev, o : brev (fra kongen), der kun henvender sig til en eller til enkelte perso
n er, m odsat å b n e brev e (patenter). M issiver indledtes siden 1535 med ord ene: V or gunst tilforn, m edens p aten ter indledtes m ed: Vi gøre alle vitterligt, jf. Poul Johs. Jørgensen, R etshistorie.7. D et h er om talte m issive kendes ikke. – (108) Brev (Kalk. III.704a). – (109) H enrik G yldenstierne v ar 1569 chef for orlogsskibet „Jom fruen " og blev 1571 udnævnt til adm iral. D anm ark v ar dengang i krig med Sverige (den nordiske syvårskrig 1 5 6 3 -7 0 ).
- (110) Skifte, deling (Kalk. II.438a b et.3). – (111) T ræ er, der i en skov stå r som m æ rke for et skel (Kalk. III.850a). – (112) tilstræ kkeligt (Kalk. III.235b).
3 5 3 Viborg landsting 6. maj 1 5 7 0
Sønnebarn tager arv i faders sted efter oldefader og oldem oder, hvis fad eren er død.1
H s .: Stockholm KB C 92 nr. 88 (findes yderligere i 30 hss.2).
O versk rift: Enn dom, a tt sønbarn stander arffu e y faders stedt epther oldfader oc old–
m oder, om faderin er dødt.
Axell Juli3 tiill W illestrup,4 Palli Juli5 till Stranditt,6 landtzdommer y N ør–
iuttlandt,7 Claus Huitfeldt,8 Jahan Brockenhusse,9 Erich Lange,10 Lauritz Schram ,11 Niels Joginßenn,12 Tyge Sandbierig13 och Hendrich Sandbierigh14
och Gunde Schriffuer,15 landztingshører ibidem, giøre vittherligt, att aar ep
ther Gudz byrdt M dlxx, leffuerdagenn post ascensionis domini,16 paa Viburg lanndzting var skickit erlig och fornum stig mandt Jørgen Nielßenn y Rißum17 paa sin egin och M orthin Bundis vegnne y H olsteedbroff, Sørinn Perßenn y Sparkiar18 paa sin hustrus, Anne Jensdatters, vegne m edt fuldt m agt paa thenn enne och hagde hiidt y rette steffnitt erlig och velbyrdigh frue Anne19 tili M uosgaardt20 och hindis datter, jomfru Jngier M ouritzdatter, och thieris lauguerie paa thenn andenn side for enn dom, the till Gindingherritzting for–
huerffuitt haffuer paa enn arffue epther jomfru Jngierds21 faders22 oldemo
der,23 M argrete C hrestinnsdatther,24 som boede y Trabiere,25 och for”6 Jø r
genn Nielßenn, M orthenn Bunde och Sørenn Perßenn at skulle haffue M ou–
ritz Jenßenns26 søster, och M argrett Chrestinnsdatter w ar thieris oldemoder,27 och for"6 M ouritz Jenßenn w or dødt, førindt M argrett affginge, och mintte fordj hans datter, som er enn leedt ydermiere endt thieris hustruer, icki forne M argrett att künde arffue, och fougdenn dog haffuer hinde for116 arffue til–
døm pt, som the mintte icki rett att uere.
Saa møtte forne frue Anne och berette, att forne M argrett C hrestinsdatter offuerleffuitt hindis husbundt, forne M ouritz Jenßenn, och icki fo r"6 M ouritz Jennßenn, ey eller hans moder, som w ar M argretz datter, nogenn arffue skulle haffue fangitt, och mintte fordj, thett28 M ouritz Jennßenns barnn künde oc borde epther lougenn hinndis oldmoder att arffue, eptherthj arffue bør fram att gange, emedenn affkom er tili;29 och ther huos framlagde sam
me herritztingsdom , att fo r"e jomfru Jngrid M oritzdatter samme arffue epther M argrett Chrestinsdatter er tildømpt, som thenn dom ydermiere bemeller och jndholler. O ch m intte for116 herritzfogitt rett att haffue døm pt, och att for116 jomfrue Jngier borde samme arffue att beholde.
M edt fliere ordt och tale thenom ther om emellom war.
T h a epther tiltale, giennsuar och sagßenns leiglighedt, szaa och eptherthj lougenn30 medt føre, b øm n , ther fødis aff sønn, tager arffue epther oldfader oc oldmoder,31 som thieris fader skulle tage, om handt leffuitt, och medt32 thieris bøm n, emedenn nogenn fødis aff gamill fader och gamill m oder,33 och the, ther fødis aff dater, the tager arffue, som thieris moder skulle tage, om hun leffuitt, saa mange som the er ther epther fødis, fordj arffue aa34 fram att gange, emedinn affkom er tiill, och forne jomfrue Jngies findis wdj saa made aff fo r"6 M argrett C hrestinsdatters b am sb am afflitth att uere, tha wide wy icki anditt enndt samme loug att følge och hinde att stande arffue wdj hindis faders stedt epther for"15 M argrett Chrestinsdatter, och eptherthj her-
