Rören i isoleringen på insidan

(1)

Utmätning av inneklimat efter vattenskade eller läckage.

Civ.ing. Jón Sigurjónsson

(2)

Översigt över föredraget

• I Reykjavik är flertalet av bolighusen en- eller fler vånings bolighus av betong isolerade på insidan av utväggen med ledningar dolda i isoleringen, even kopplingarna

• Hälsosamt inneklimat. Hur definieras det m.h.t.

luftegenskap, luftkvalitet och maximum innehållet av uönskliga micropartikler i inneluften

• Feltmetoder och tolkning av resultaten till bedömning av mögel i inneklimat med hälserisk för invånarna

• Diskussion om kriterier

(3)

Traditionell husbyggnad i Reykjavik

• Flertalet bolighus är byggda efter 1900 af betong

• Isolering (oftast av polystyren) är på insidan av utväggen og sparsam i tjocklek fram till 1980 och evän efter det m.h.t. nordiska byggnadsregler.

Innerst är cementmurbruk vanligast

• Gipsmur och gipsplattor invendigt är allt vanligare på sistone

• Varmetap genom köldbroar ger problem (kondens och smutssamling med mögel och svampar på

ytan)

3 Vattenskaekonferens

(4)

Rören i isoleringen på insidan

(5)

Exempel: Bolighus i Reykjavik

Gammalt

(6)

Nybyggnader

(7)

Hälsosamt inneklimat

• Fundamental parametrar som används i Norden till att klassifisera innemiljöen

– Ventilation och CO₂ innehållet i inneluften – Inomhustemperatur och luftfuktighet

– Radon konsentrationen (radon finns inte på Island)

– Formaldehyde i inneluften

– Partiklarkonsentration i inneluften – Fukt och mögel i konstruktionerna – Dagsljusforhållandet

– Akustik- och bullernivå i lokalen

(8)

Klassifisering av inneklimatparametrar

• Enhetliga definitioner är svåra att hitta, här är tagit hensyn till nytt nordiskt

standardiseringsarbete for Nordic

Innovation Center (Indoor Environment classification), men doch bara valda

exempel

– Okså henvisas till nordiska nationalstandarder i förenklingssyfte och eventuellt EN

standarder

(9)

Fundamental parametrar och klassindeling

Parametrar Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Ventilation

CO₂

> 10 l/s per person

< 850 ppm

7

< 1070

4

< 1580

< 4 l/s per person

>1580 ppm Windows U-

värde (W/m²K) < 1,2 < 1,6 < 2,0

Radon < 100 Bq/m³ < 100 < 400 > 400 Bq/m³ Formaldehyde < 0,05 mg/m³ < 0,1 < 0,1 > 0,1 mg/m³ Partiklar-

konsentration

Se EN 13779

Fukt / mögel (< 75%RF) / 0 cm² ---/< 400 --/< 2500 >( 95%RF) /> 2500 cm²

Glass yta/floor yta, %

>25 15 10 <7

Akoustic- och bullernivå

See relevent

parameters in the national nordic standards :

NS 8175 DS 490 och

SS 25267

25268 ₉

Vattenskaekonferens

(10)

Temperatur och luftfuktighet

(11)

Fukt och mögel i konstruktionerna (Dampness and mould, WHO)

• Microbial pollution is a key element of indoor air pollution.

– It is caused by hundreds of species of bacteria and fungi, in particular filamentous fungi (mould), growing indoors when sufficient moisture is available.

– The most important effects are increased prevalence’s of respiratory symptoms, allergies and asthma as well as perturbation of the immunological system.

• The most important means for avoiding adverse health effects is the prevention (or minimization) of persistent

dampness and microbial growth on interior surfaces and in building structures.

(12)

The most common species of indoor fungi are

• Alternaria, Aspergillus, Cladosporium,

Penicillium and Stachybotrys (Koch, A.P., 2005).

• The optimum environment for the different kinds of fungi to grow and then form mycotoxins varies

somewhat between species.

• In the literature information about the minimum temperature and moisture can be found, but

generally speed of growth increases with both temperature and humidity up to a certain limit.

(13)

Exempel: The overall conditions favorable for mold growth on wooden material as a mathematical model (Hukka and Viitanen 1997).

(14)

Synlig mögel på insidan är ett enkelt

problem att hantera och ta bort

(15)

Plywood på betongvägg ger osynlig mögel i plywooden och på betongen som är besvärligare att uppt ä cka

(16)

Stålvinkel som korroderar och visar att

fuktighet finns inne i konstruktionen

(17)

Mögel på nylig utfört betongyttervägg bakom isoleringen

(18)

Fuktig betongyta ses, omedelbart efter

nermotering av isolering og gipsplattor

(19)

Exempel på mögel i timbertak

(plywood), nermontering behövdes

(20)

Våtrumsvägg

(21)

Mögel i takkonstruktion

Vattenskaekonferens 21

(22)

M ät ningsmetoder för feltarbete, program redogjörelse

• Mätning av luftfuktighet och lufttemperatur

• Feltbesök, personalfrågor, har vattenskador eller läckager förekommet

• Fuktmätningar på konstruktionsytan

• Luftpröver för mögel

• Materialpröver i olika djup i konstruktionen för att kontrolera fukt och mögel

• Analyser av mögelpröver

(23)

Metoder för feltarbete

• Mätning av luftfuktighet och lufttemperatur

– Se dia 10

• Personalfrågor. Har vattenskador eller

läckager förekommet när och var i huset eller lägenheten

– Hur belyser invånaren problemet och hur verkar det på hälsa och välbefinnande

– Hur gammalt är problemet – O.s.v.

(24)

Fuktmätningar på konstruktionsytan

• Fuktmätningar på

konstruktionsytan (f.ex.

capacitiva metod)

– Mätningsdjup vanligvis 20-30 mm, med avancerade

mätinstrumenter allt ner till 300 mm

– Håltagning för djupare mätningar – Fuktighet behöver inte tolkas

att det finns mögelsvampar och mögel men det är anvisning om

(25)

Provtagning för mögeltillv ä xt eller odling

• Luftpröver för mögel

– Ger anvisning men är svårt att bedömma mögelrisken efter resutaten (svamsporer är över allt)

• Materialpröver i olika djup i

konstruktionen för att kontrollera fukt och mögel

– Specialkundskaper (Icelandic Institute of Natural History) behövs till att analysera och bestämma mängden och svamtypen samt farlighetsgrad av svamp och

sporer

(26)

Luftpröver, kontaktpröver och material- pröver i olika djup i konstruktionen

• Provtagning för tillväxt eller odling av mögelsvampar

– Tillväxt eller odling och analysa av pröver (Nátturufræðistofnun Íslands, (e.Icelandic Institude of Natural

History)

– Eventuellt, analysa av svamptyp

• Provtagning med hylsebor, eller sågning för svamptyp och

svampmängd bestämmning

– Provtagningsdjup registreras

(27)

Åtgärder efter analyse

• Fuktighet i konstruktionen bör stoppas

• När svampmängden är hög eller relativ

hög bör allt svampskadad material tas bort

• Om svamtyperna Aspergillus,

Stachybotrys, Chaetomium och Trichoderma förekommer bör allt

förurenad material med svampar tas bort hur mycket som det är och hur mycket som det kostar

• Efter åtgärder. Lägenheten städas

grundigt efter dammsugning (med HEPA- filter)

(28)

Frågor som behövs svar på

• Är mögel akseptabel på ytan av konstruktionen och hur mycket i så fall ?

– Nei, skal ej toleras

• Mögel inne i konstruktionen, hur skal den

bedömmas och åtgärdas och i hur stor mängd är den tolerable?

– Bedömmes från fall till fall efter mycket nogrann feltundersökning m.h.t. sensibilisering hos invånare

• Praktisk rangordning av byggmaterialer efter mögelrisk ?

– Bör alltid aktas ved materialvalg

(29)

Dammsugning med HEPA-filter

Vattenskaekonferens 29

(30)

Mögelsvamp kan vara vacker ?

(31)

31

Kväll i Reykjavik Slut

Vattenskaekonferens