• Ingen resultater fundet

W atm esim dag

In document Digitaliseret af | Digitised by (Sider 103-110)

98

Her er han, som vil bera Em T ornekrans fyr deg.

Her er han, som vil vera D in Konung oeveleg.

M in Je su s, giv eg kunde, S o m eg so gjerna vil, Deg cera nokorlunde,

Aa, hjelp meg sjolv dertil!

Eg mine Klcede breider S o gjerna fyr din F o t Og gjeng til Takk og Heider M ed Lovsong deg imot.

Eg ber og mine P a lm a r Fram paa din Sigersveg Og syng so mine S a lm a r.

Aa Jesu s, hoyr du meg!

Eg kved eit H osianna F y r deg, min F relsar god!

Eg skal di 2E ra sanna M ed soele S ig ersljo d . T il Lukka, ja til Lukka!

M l Liv og Loysning gakk F yr oss, som bundne sukka!

^ 8 hav so evig Takk!

(Etter Kingo.) Sjaa ogso: Seg Jerusnlen,. 4!o. 3.

Skirtorsdag.

5 8 .

T o n e 26: Herre, hvor skal vi gaa hen.

A e rre , kvar skal me vel av, B u r t fraa deg, som a lt oss gav?

F ra a den livande G u d s S o n , K runa pan v aar T r u og V on, F ra a den einaste paa J o rd , S o m kann ta la Livsens O rd?

Nei, um hårdt det u t kann sjaa, E i d itt O rd oss styggjer fraa.

D ju p t me kjenna, at paa J o rd D auden er det hårde O rd, M en d itt O rd er Ånde, Liv Og all D aude undan driv.

E t m itt K jot, og drikk m itt B lod, S eg jer Livsens Fyrste god,

P a a m itt O rd i B ra u d og V in!

D a a fyr deg var D auden min, D a a fyr deg eg steig or J o r d Og fyr deg til Him m els for.

H oyr det, H jarta, n a a r du slcer O ttefullt i B arm en her!

T r u vaar Herre paa hans O rd, Honom n jo t ved N aadens B o rd ! E t hans Ksot og drikk hans B lod Og statt upp, som han uppstod!

100

101

Tak din F relsars O rd i P a n t, H ans, som alltid segjer sant!

D aa i Anden a lt du her S y n paa Herlegdomen soer, Og um alt enn fell ifraa, S kal du aldri D auden sjna.

Evig daa i Scela stor

Liva skal me med G u d s Ord, S om , n a a r heile Verdi fell, S tend i A§va fast som F jell, Og som giv sin G uddom s G la n s T il alt Jordisk, som er hans.

(Etter Grundtvig.)

59.

T o n e 75: Kom hid til mig, enhver isser.

R v a r den, som et av H errens B ran d Og drikk av Kalken, som han baud, H an D auden hans forkynner,

A t Jesu s Krist, G u d s S o n so god, P a a Krossen botte med sitt B lod F y r alle vaare S y n d er.

^ o dei, som ganga dit i T ru Og all sin Hug til Herren snu -'g ut til Enden halda,

G uds B orn med Kristus vera maa Og Arv i Himmerike faa.

D et kann G uds Naade valda.

S o prove seg no paa G u d s O rd Kvar som vil ganga til G u d s B ord, S o han sitt H ja rta kjenner:

Um han fra a S y n d i re tt er vend, Um livande i T r u han stend Og av G u d s Kjcerleik brenner!

F o r den m aa D om seg eta til, S o m ikkje kann ved T ru i S kil P a a Kristi Likam gjera

Og ikkje vil med S y n d esu l D en gamle S u rd eig reinsa ut, V a a rt Paaskelam b til M ra . S o la t oss alle, kvar fyr seg G ud F ad er beda hjarteleg, A t me hans B ord m aa moeta!

Og giv oss, Krist, G u d s kjoere S o n , A t me i B o t og T r u og V on M a a re tt din N attverd eta!

A a heilag Ånde, styrk oss daa, A t i den sanne T r u me in aa I O rdet alltid liva

M ed Kjcerleik og all heilag I d , A t G u d oss etter denne T id K ann evig G leda giva!

( E t t e r He y dc n . )

T o n e 63: Jesu, din sddc Jorening ni smoge.

Aesus, eg hjarteleg lengtar aa smaka Soela og S o ta i S am fu n d et d itt!

Riv meg fraa alt, som vil halda tilbaka, D rag meg til deg, som er Upphavet m itt!

S y n du meg klaarleg mi saaraste S ykja, S y n meg den ovdjupe Skaden i meg!

S o at seg Kjotet til D auden m aa mykja, Anden aaleine m aa liva fyr deg!

S ty rk du meg storleg i H ja rta t her inne Og ved din Ånde d itt Verk i meg gjer!

Fest deg i Hugen, i Tanke og M inne, Lokka og leid meg, so veik som eg er!

Meg og m itt eiget eg giv u ta n Klaga, N aar berre du i m itt H ja rta vil bu, Og alle M agter paa D y rri m aa draga, S o m vil meg b u rt fraa din Kjcerleike snu.

Soel den, som kunde det eine faa loera, Heil seg aa osra med H ja rta og S a a l!

M aa tte du, Jesu s, no alt syr meg vera!

Eg er dessverre enn langt fraa m itt M a a l.

Jesus, som gav meg eit hoyrande O yra, D rag du meg og med di Leiding og R and, A t eg di Lokking m aa lyda og hoyra, S y n a min Lydnad i Liv og i D aad ! Hoyr no, min Jesus, di kurrande D u v a!

Leita daa upp ditt villfarande Lamb!

1 0 4

V er du m itt M a n n a , mi svalande D ru v a ! Reinsa m itt H ja rta fraa S y n d og fraa S kam ! ! L at meg ei Troeldom med Bokstaven driva, , S o m gjerer u ta n p a a fager og fin.

M en i m itt H ja rta di Log m aa du skriva, S o eg i S a n n in g kann kalla meg din!

Je su s, n a a r vil du daa giva meg Kvila?

B y rd a meg tyngjer, kom tak henne av!

N a a r skal eg sjaa deg so naadeleg sm ila? >

R eis deg aa stitla det storm ands H av!

M ildaste Je su s, no m aa du m iskunna!

L syn ikkje evig di Aasyn fyr meg!

D yraste Rikdomen vil du meg u n n a : F y lla m itt fatige H ja rta med deg!

Naadigste Je su s, mi B o n m aa du merka!

S ja a , kor m itt H ja rta vil hungra i Hel.

D u , m in Im m a n u e l, Livsvon kann verka:

K ann eg deg faa, vert eg m ettad og scel.

Eingong du sagde: „det paa deim vil leita, Um dei m aa fastande fara her fra a ."

Evige Kjoerleike, kann du daa neitta H ungrande S a a li ein S m u le aa faa!

Jesu s, eg vil um din Lovnad deg minna, D et er min trauste og trufaste G ru n n .

„Bede og leite, so faa de og fin n a!"

D e t er eit O rd av din sviklause M u n n . Eg vil med Kvinna fraa K anaan fara R opande til deg og vert ikkje still,

105

F y rr du paa B oni umsider m aa svara:

„Amen, ja Amen, det vert som du v il!"

(titter Hygom.)

In document Digitaliseret af | Digitised by (Sider 103-110)